När sjukskrivna ska söka jobb

Sedan 2008 ska många av dem som varit sjukskrivna sex månader börja söka jobb på hela arbetsmarknaden. Efter ett år upphör sjukpenningen för de allra flesta. Många av de sjukskrivna förväntas alltså byta jobb.

– Ingen vet säkert om dessa jobbyten verkligen fungerar, säger Gun Johansson, lektor vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering vid Hälsouniversitetet i Linköping.

 

Rehabiliteringskedjan infördes 2008 av den borgerliga regeringen med fasta tidsgränser för hur länge man får vara sjukskriven. Arbetsförmåga ska bedömas mot hela arbetsmarknaden efter sex månader, efter tolv månader upphör sjukpenningen för de allra flesta. Många sjukskrivna får då gå till arbetsförmedlingen för en ny bedömning av sin arbetsförmåga. Tidigare kunde man vara sjukskriven i många år och behålla sin anställning.

– Jag tror inte att folk blir friskare i det nya systemet. Däremot finns en risk att människor är rädda för att bli sjukskrivna och att sjuknärvaron har ökat. Frågan är om det är bra och vad det betyder för folkhälsan, säger Gun Johansson.

Grundtanken i rehabiliteringskedjan är att människor ska vara rörliga på arbetsmarknaden. Den som blivit sjukskriven ska söka ett annat jobb som förhoppningsvis kan fungera bättre. Men det nya systemet förutsätter att de sjukskrivna får tillträde till arbetsmarknaden.

– Tanken tycks vara att om man tar bort försörjningen för de långtidssjukskrivna, så jobbar de. Men problemet med rörlighet på arbetsmarknaden ligger inte bara hos individen, det ligger minst lika mycket i efterfrågan på arbetskraft, säger Gun Johansson.

 

Sju procent positiva

Det finns tydliga tecken på att sjukskrivna har svårt att hitta arbetsgivare som vill anställa dem. TCO gjorde en enkät till 1 800 personalchefer. (TCO 2008) Bara sju chefer av hundra var positiva till att anställa sjukskrivna. Sextio procent av cheferna i TCO-enkäten var direkt negativa till det.

– Nej, arbetsgivarna är inte så intresserade av att anställa den som har diagnosen utbränd eller som varit sjukskriven länge, säger Gun Johansson.

Trots allt tror hon att rörlighet på arbetsmarknaden kan underlätta rehabilitering. Men då måste den sjukskrivna får tillträde till arbetsmarknaden och diskriminerande strukturer undanröjas.

– Arbetsgivaren ska försöka anpassa arbetet till den sjukskrivnas förutsättningar. Kan man inte anpassa jobbet måste man nog byta jobb för att vara kvar i arbetslivet, säger Gun Johansson.

För att öka förståelsen om orsakerna till sjukskrivningar och ge grund för en säkrare och effektivare hantering av långtidssjukskrivna genomför Gun Johansson ett projekt bland annat om effekter av jobbyten bland sjukskrivna. Projektet heter ”Rörlighet på arbetsmarknaden bland sjukskrivna” och ska pågå i tre år.

Ett syfte är att ta reda på vilka möjligheter sjukskrivna har att få tillträde till arbete eller stanna på ett arbete. Frågan är vilka som kan byta jobb och om det är effektivt att byta arbete. Ökar det möjligheterna att behålla ett jobb?

Projektet ska titta närmare på företagen och hur deras sjukfrånvaro hänger samman med vilka som anställs och vilka som slutar.

 

Friska företag rekryterar friska

– Vi försöker fånga utslagningsmekanismer på arbetsmarknaden. Vi vill se om det är skillnad mellan företag med få sjukskrivna och de med många sjukskrivna.

Det verkar som om friska företag aktivt väljer att anställer friska personer mer än andra företag. Men det verkar ändå inte som om friska företag gör sig av med sjukskrivna mer än andra företag.

Gun Johansson ska studera diskrimineringen på arbetsmarknaden gentemot sjukskrivna.

– Det är nog tufft att vara en 55-årig sjukskriven kvinna och försöka få ett jobb, kanske är det ännu svårare att få ett jobb om man är invandrare, kvinna och saknar utbildning.

Om man vet att det pågår diskriminering är nästa steg att skapa stödjande strukturer, allt från lönebidrag till att man bygger upp alternativa arbetsmarknader.

 

Ger en helhetsbild

Projektet om de sjukskrivna i Sverige baserar sig på statistik om hela befolkningen från 18 till 65 år. Det handlar alltså inte om stickprov, utan ger en helhetsbild av alla invånare över lång tid. Uppgifterna kommer bland annat från SCB, Riksförsäkringsverket och Vinnova. I detta så kallade LISA-register finns uppgifter om sjukfrånvaro, sysselsättning, utbildning, kön, födelseland, försörjningsstöd, arbetsplats, företag och bransch.

I projektet medverkar bland andra Karín Nordström, doktorand vid RAR och andra forskare från Linköpings universitet, Karolinska institutet, Uppsala universitet och från Helix Vinn Excellence Center vid Linköpings universitet.

Arbetet bedrivs inom ramen för forskningsprogrammet ”Arbetslivsinriktad rehabilitering” som finansieras av AFA Försäkring.

 

RAR

Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering (RAR) hör till Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet. RAR bedriver forskning och utvecklingsarbete, utbildning och information i frågor om hälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Här finns sexton anställda, bland andra tre lektorer och fem doktorander. Chef är professor Kerstin Ekberg. Hon är även forskningsledare vid Helix Vinn Excellence Centre vid Linköpings universitet, som är en mötesplats för samhälle, företag och forskning.