Mobbning kan börja med orättvisor

– Mycket ska man tåla, men här går gränsen, säger Ståle Einarsen, mobbningsforskare från Bergen i Norge. Mobbning uppstår ur obearbetade konflikter. I botten finns alltid orättvisor och de grundar sig i dålig ledning. Mobbning är ett brott mot arbetsmiljölagen.

 

På arbetsplatsen är vi dömda att samarbeta med människor vi inte har valt och kanske hade undvikit om vi kunnat. Det är i sig en påfrestning. Att dessutom ha en chef över sig är en ännu större påfrestning, en av livets största. En annan människa kan bestämma över dig och när och hur du ska göra något.

– Det finns en vilande konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Oftast sammanfaller intressena inte, säger Ståle Einarsen, professor vid Bergens universitet, där han leder en forskargrupp om mobbning. ”Studier i orättvisa” kallar han sitt arbete.

Han besökte nyligen Stockholm för att föreläsa på seminariet ”Working life.”

– Känslan av orättvisa uppstår snabbt. Den leder till konflikt som kan leda till aggressioner, mobbning och till sist utstötning om ingenting görs.

En huvudorsak till mobbning är att ledning saknas eller att ledningen är orättvis.

Kartläggningar av arbetsmiljön visar också att mobbning har sitt ursprung i rollkonflikter och en oklar ledning. I en rollkonflikt vet man inte vad som förväntas av en.

– Det skapar irritation, frustration och konflikter som kan leda till mobbning. Mobbning beror alltså på det sociala klimatet och problem med rollerna på arbetsplatsen.

 

Bra ekonomi – mindre mobbning

Han skiljer på rovmobbning och varselmobbning. Det senare är när någon säger ifrån om orättvisor, en visselblåsare. Dessa riskerar att bli mobbade. Rovmobbning är när någon med makt ger sig på någon utan makt.

I Skandinavien är den vanligaste mobbningsformen att konflikter eskalerar.

– Konflikter måste vi klara av att hantera och de flesta löser sig själva utan att man för den sakens skull behöver hamna i samförstånd. Personalavdelningen kan kopplas in. Men när konflikterna eskalerar blir de någonting som ingen behöver finna sig i.

I Norge var det för 20 år sedan 8 till 10 procent av arbetstagarna som kände sig mobbade. Idag har den siffran sjunkit till cirka 5 procent.

– Fler fall går till personalavdelningen i tid och ekonomin har blivit bättre. Det är enklare att få nytt arbete om man vill lämna sin arbetsplats, påpekar han.

På 1990-talet kunde det hända att personer arbetade i samma organisation i 40 år och hierarkierna ledde till kamp om högre positioner. Idag är arbetslivet mer flexibelt och det är lättare att byta jobb.

Mobbning finns i hela världen. Mycket eller litet mobbning har med landets ekonomi och klimat att göra. Den är värst i fattiga länder och i de som är mycket kalla eller varma.

 

Inte ditt eget fel

De länder som ligger över genomsnittet i världen bör arbeta mer förebyggande. De skandinaviska länderna ligger under genomsnittet och då är förebyggande arbete inte så effektfullt.

– I vissa verksamheter är siffran högre och där är ett förebyggande arbete nödvändigt, säger Ståle Einarsen.

Svaret är nej på frågan om vissa personer är mer sårbara för mobbning. Mobbningsoffer är inte ”besvärligare” än andra människor. Om chefen däremot är dominerande, härsklysten eller kall kan mobbning uppstå.

– Hälften av norrmännen kan vi kalla ganska besvärliga människor, enligt forskningen, men de blir inte alla mobbade ändå, förtydligar han.

Det finns inte heller en offerpersonlighet. Personligheten har litet med mobbningen att göra, det visar massiva forskningsresultat. Är man osäker och sårbar ökar dock sannolikheten för att man rapporterar mobbning.

Mobbning kan leda till psykiska problem, men det är inte nödvändigtvis tvärt om, att det är de med psykiska problem som blir mobbade. Men när mobbning väl har uppstått kan eventuella psykiska problem göra en person mer sårbar. Det visar fem års forskning i Bergen.

Det är en utmaning att hantera den mobbning som finns eftersom många människor far illa. Där har samhället, arbetsgivarna och arbetsplatserna ansvaret. Kartläggning av arbetsmiljön är viktigt. Har arbetsgivaren en policy underlättar det. Dessutom finns det ett ramavtal på europeisk nivå och en föreskrift i Sverige om kränkande särbehandling och hur en den ska hanteras, förutom arbetsmiljölagen.

– Om någon i en kartläggning uppger sig vara mobbad är det ett brott mot lagen och det är arbetsgivarens plikt att lösa problemet, påminner Ståle Einarsen.

Arbetsgivaren ska göra en undersökning som liknar en polisutredning. En sådan undersökning är konfidentiell och intern och alla på avdelningen är inblandade. En sådan metod används i Norge, och kallas Faktaundersökning. Det finns också metoder från Storbritannien.

– Mycket måste man tåla men det går en gräns vid brottsbalken. Arbetsmiljölagen är tydlig här, säger han.

I andra kapitlet, andra paragrafen i Arbetsmiljölagen står till exempel att arbetet ska planeras så att det kan utföras i en sund och säker miljö.