Kampen mot farliga ämnen i arbetet är inget avslutat kapitel. Det kommer hela tiden nya ämnen och material som orsakar långsiktiga hälsoproblem för många. Allt fler olika typer av arbetsplatser är berörda. Och gamla problem som man trodde var historia kommer tillbaka, som kvartsdamm och asbest.
Det säger forskaren Mats Bohgard, som i över 40 år har forskat om rök, damm och andra luftföroreningar i arbets­miljön.

Lungan är den stora inkörsporten för farliga ämnen, förklarar Mats Bohgard. Det som kommer via luften står för merparten av de arbetsskador som beror på kemiska hälsorisker. Men också huden är utsatt. Oftast är man utsatt dagligen under lång tid och det orsakar kroniska skador, ibland först efter lång tid – allt från allergi och luftrörsbesvär till cancer. Kemiska hälsorisker finns i hög grad bakom de typer av arbetsrelaterade dödsfall som är vanligast (se faktaruta 1).

Farliga ämnen orsakar också olyckor: människor får något frätande över sig, eller akut giftigt i sig, ämnen kan orsaka explosioner.

Sådana risker blir väldigt synliga, och de kräver annan forskning, om riskhantering och säkerhetsbrister, konstaterar Mats Bohgard – och jämför förhållandet mellan de olika typerna av kemiska hälsorisker med trafikdöden:

– Trafikolyckor syns och hörs och effekterna blir omedelbara. Men det dör faktiskt fler människor av bilarnas avgaser, än av olyckorna.

Stendammslungan tillbaka

– I min forskning har det handlat mycket om att mäta det man inte ser, säger han.

Mätningar har under åren haft stor betydelse för att upptäcka, åtgärda och kontrollera många risker. Ökade kunskaper och skärpta lagkrav, bättre teknik och partsgemensamt arbetsmiljöarbete – tillsammans har allt detta gjort att människor fått renare luft på sina jobb.

– Grunden är en större medvetenhet hos människor om vad som är bra och dåligt, och vad de har rätt att begära när det gäller arbetsmiljön.

På väldigt många arbetsplatser har de bytt ut farliga ämnen, kapslat in farliga arbetsmoment och förbättrat ventilationen.

Den lösning som ska komma i sista hand, det vill säga andningsskydd och annan personlig skyddsutrustning, har också blivit effektivare.

Och ändå… gamla problem man trodde hörde till historien kan göra comeback.

Kvartsdamm, eller stendamm, hör till de farligaste riskerna, där forskarnas mätningar har varit viktiga för att åstadkomma förändringar. Stendammslunga, silikos, är en sjukdom som är plågsam att dö i. När kunskapen från forskning, och från människoöden, började nå ut på 1970-talet satsade man på en mängd åtgärder för att hindra dammet från att komma ner i människors lungor.

Och länge trodde man att det var ett arbetsmiljöproblem som var löst. Men stendammslunga har kommit tillbaka under 2000-talet.

– På väg- och husbyggen virvlar och yr såväl grovt som fint kvartsdamm igen, säger Mats Bohgard.

Han menar att det bland annat beror på att kunskaperna om stendammslunga i många fall har försvunnit på arbetsplatserna. De som var med när det var ett problem har gått i pension.

Arbete med asbest resulterade för många i en annan och än värre ”dammlunga”, asbestos. Även här fick forskningen om kemiska hälsorisker stor betydelse, vilket bidrog till ett totalförbud i Sverige. I andra länder är det fortfarande tillåtet och orsakar både asbestos och cancer. Men också i Sverige drabbas anställda som arbetar med att riva och med reparation, och som inte gör det på ett säkert sätt. Det är inte heller alltid man i förväg vet var det finns asbest, påpekar han.

Förskolor och frisörer

Farliga ämnen i luften är i dag, precis som tidigare, ett vanligt problem i gruvor, stenbrott och industri. Och utsatta grupper är fortfarande svetsare och målare, konstaterar Mats Bohgard.

Men många nya och skiftande typer av arbetsplatser är berörda. På arbetsplatser som kontor och förskolor kan bristande ventilation skapa nya risker, inte minst biologiska, i form av smittspridning. I ett av hans senaste projekt har hans forskarteam studerat arbetet i vården för att se hur man kan minska risken för att de anställda ska drabbas så hårt av influensan och vinterkräksjukan, som fallet är i dag.

Även frisörsalongerna har ökande problem:

– Där är det ju inte är möjligt att gå med andningsskydd mot sprejer och annat, säger han. Och i skönhetsbranschen orsakar plastämnen bekymmer för ögonfransstylister och nagelbyggare.

– Biodiesel är också något som kommer starkt nu. Resultat från ett av våra projekt visar att vi inte har anledning att tro att det är nyttigare att andas in ångor från den dieseln, jämfört med vanlig diesel.

– Det nya bränslet är bättre för klimatet. Men det är inte säkert att det är bättre för dem som kommer i kontakt med det på arbetet.

Finna farorna från första fasen

Mats Bohgard ser stora utmaningar och svårigheter framöver, både för forskare och praktiker:

– Det kommer hela tiden nya ämnen och när vi blir sjuka kan vi inte alltid bedöma om det kommer från arbetet eller från något vi använder som konsumenter.

– Den snabba utvecklingen gör det viktigare än någonsin att de som utvecklar, designar och konstruerar material, tillverkningsmetoder och produkter redan från allra första början också arbetar med att bedöma möjliga risker, säger han.

Egentligen ska vi, som anställda eller som konsumenter, inte ens behöva tänka på om någonting nytt som vi kommer i kontakt med kan innebära en fara, menar han. Den kunskap som krävs för att bedöma den risken måste finnas hos ingenjörer och andra proffs, som tar fram det nya materialet.

–  Vi behöver utveckla verktyg som underlättar för dem att kunna göra det. Och redan i utbildningen måste vi koppla ihop ingenjörskunskaperna med kunskaper om olika ämnens effekter på de biologiska systemen.

Till sist: Mats Bohgard är förstås glad för att luften på svenska arbetsplatser har blivit renare. Men han arbetar också med FN:s globala hållbarhetsmål på sin institution. Och det får honom att blanda en smula smolk i glädjebägaren:

– På en arbetsmiljökarta som fackföreningsinternationalen (ITUC) har gjort är de nordiska länderna grönmarkerade, medan många länder i Asien är rödmarkerade.

– Men vår höga arbetsmiljöstandard beror delvis på att mycket av tillverkningen av varor som vi konsumerar de senaste årtiondena har flyttat ut till andra länder, som har fått ta över arbetsmiljöproblemen.

Mats Utbult

ILO: Yrkesrelaterade dödsfall i världen

1. Hjärt-kärlsjukdomar …………………..   31 procent
2. Cancer …………………………………………6 procent
3. Lungsjukdom (utom lungcancer) ….. 17 procent
4. Olycksfall ……………………………………14 procent
5. Smittsamma sjukdomar ………………….9 procent
I rika länder som Sverige är det färre dödsfall på grund av olyckor och
smittsamma sjukdomar. Andelen för cancer och hjärtkärlsjukdomar är därför
större här. SBU-rapporten ”Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom”
(2015) pekar på att en orsak till detta kan vara kemirisker i arbetsmiljön.
Inte bara rökning ligger bakom lungsjukdomen KOL – var femte fall har sin
grund i arbetsmiljön, enligt en studie vid AMM i Göteborg 2018.