En rad förslag för att förbättra lastarnas arbetsmiljö finns nu framme

Projektet Skadefria cargo- och flygplanslastare har nått ungefär halvtid. Ett år återstår men redan finns en hel rad konkreta förslag till förbättringar av lastarnas arbetsmiljö. De har presenterats för parterna i styrgruppen och handlar om utbildning, tekniska hjälpmedel, arbetsinnehåll och säkerhet och risk.

 

– Under resans gång har vi sett möjligheter till förbättringar som vi inte vill vänta med tills projektet är avslutat, berättar Reidar Pettersson, projektledare.

Afa-projektet har beskrivits i tidigare artiklar här på hemsidan. Cargo- och flygplanslastare har en erkänt tung och besvärlig arbetsmiljö, som projektet ska undersöka. Det gör man genom en stor enkät till lastare, genom att samla in företagsdata om tillbud, sjukfrånvaro och kvalitet och genom djupintervjuer med lastare. Målet är att presentera handgripliga förbättringsförslag för parterna, arbetsgivare och arbetstagare.

Fördjupad inblick

Fyra arbetsgrupper tar upp olika aspekter av arbetsmiljön, som fysisk belastning och arbetsskador, arbetsorganisation och psykosociala arbetsmiljöfaktorer, hjälpmedel och metoder och utbildning och utveckling.

– Arbetsgrupperna, där parterna finns representerade, har visat sig vara ett fruktbart sätt att arbeta. Här kan vi diskutera arbetsmiljön med kunniga personer och få djupare inblickar, säger Reidar Pettersson.

Till exempel har man beslutat att i arbetsgruppen för tekniska hjälpmedel handgripligen börja testa olika hjälpmedel.

– När vi kommer i ett skarpt läge måste företagen sätta till resurser. Kanske tar det litet längre tid att lossa eller lasta ett flygplan när försöken är igång, men det får man ta. Alla har varit mycket tillmötesgående hitintills, lägger han till.

Planen är nu att utöka antalet deltagare i arbetsgrupperna från två till fyra eller fem från vardera parten, för att slippa ställa in om någon inte kan delta.

Fyra förbättringsförslag

Den stora enkäten har besvarats av 67 procent av alla lastare som berörs, men målet är minst 70 procent, och lika många från alla de sex flygplatser som ingår, eftersom arbetsmiljön varierar mellan dem och också mellan de olika handlingsbolagen. Under hösten djupintervjuas ett antal slumpvis utvalda lastare. Här kommer de följdfrågor som inte får plats i enkäten. Som hur stress, arbetsledningen eller tunga lyft påverkar arbetsmiljön.

Ur arbetet har fyra förslagen till förbättringar vuxit fram. De handlar om utbildning, tekniska hjälpmedel, arbetsinnehåll och säkerhet och risk.

  När det gäller utbildning måste kompetensutveckling och utbildning till fler kvalifikationer stimuleras bättre. Det skulle ge en mer flexibel arbetsstyrka och ett effektivare team och därmed lönsammare organisation.

Avsiktsförklaring

Det finns en rad tekniska hjälpmedel som är uppskattade, som ”sliding carpet”. Det är en matta inne i lastrummet som för fram bagaget till lastaren, så att han inte behöver krypa in i lastrummet och hämta det. Sådana ”sliding carpets” saknas i många flygplan.

En suglyft med vacuum underlättar bagagehanteringen. Det finns också andra lyfthjälpmedel, men problemet är att folk inte alltid använder dem. Det behövs tydligare krav från arbetsledningen på att hjälpmedlen ska användas. Var och en har också ansvar för sin egen hälsa och säkerhet.

– Det är inte enbart arbetsgivaren som har ansvar. Man har själv också ett ansvar, poängterar Reidar Pettersson.

”Sliding carpet” bör bli standard i alla flygplan där de kan installeras. I arbetsmiljölagen står att arbetsgivaren ska följa den tekniska utvecklingen. Flygbolagen måste också skärpa kraven på att nya flygplan blir arbetsmiljöanpassade, anser man.

Det är högtflygande krav men projektet vill se en gemensam avsiktsförklaring mellan flygplatser, flygbolag och marktjänstföretag om utvecklingen av arbetsmiljön för bagagehantering, där ekonomi och tidsplan hanteras gemensamt.

– Flygindustrin är en komplex organisation med flera inblandade och här behövs ett bättre samarbete så att alla försöker få en så bra arbetsmiljö som möjligt, säger Reidar Pettersson.

Multikompetens

Arbetsinnehållet varierar mellan olika flygplatser, beroende på storlek. På de mindre finns möjlighet till andra arbetsuppgifter utöver lastningen, som inte är lika tunga. Den möjligheten bör undersökas också på de stora. I dag är det ofta så att andra arbetsuppgifter läggs ut externt.

– När man på mindre flygplatser rekryterar medarbetare till lastningsjobb tar man gärna folk med olika kompetenser, som elbehörighet eller bilmekanik. Dessa personer kan arbeta med byggnader eller bilar när de inte lastar och lossar. Då behöver man inte skicka fordon till verkstad eller ta in en elektriker när det behövs.

– Det kanske inte går att ordna på en storflygplats, men det kan finnas andra möjligheter. Alla hinder för flexibilitet bör undanröjas, anser Reidar Pettersson.

Den fjärde punkten berör säkerhet och risk. Det finns bra utbildning för nyanställda, men man har en tendens att frångå säkerhetstänkandet när lastningen blir ett vardagsarbete.

Eget ansvar

Arbetsledningen har ansvar för att regler och föreskrifter följs och det arbetet måste systematiseras och bli en daglig syssla. För arbetstagarna måste det bli tydligare att de har ansvar för sin egen och andras säkerhet.

– Var och en måste ha koll både på sig själv och andra så att alla följer säkerhetsreglerna. Det står i arbetsmiljölagen, understryker Reidar Pettersson.

Nu har de fyra förslagen lämnats till parterna genom projektets styrgrupp. Det är nu parterna som ska arbeta vidare med dem. Under tiden fortsätter arbetet i projektet.

 

Läs också www.skadefrialastare.se