Gruvarbete – ett jobb för män?

Fler kvinnor i gruvarbete - det hänger på hur jobbet organiseras

2014-12-01

Bättre arbetsmiljö och mer ansvarsfulla och intressanta jobb är viktigt om man vill få in fler kvinnor i gruvarbete. Det gynnar även männen ‒ och företaget. Det framhåller Lena Abrahamsson som forskar nära LKAB för att få fram system för socialt hållbar utveckling i gruvindustrin. Hon har några förslag.

 

Lena Abrahamsson, professor, Luleå tekniska universitetLena Abrahamsson, professor. Foto: Per PetterssonStatliga LKAB har nått över 18 procent kvinnor i snitt. I gruvdriften är det bara ett fåtal procent. Företaget försöker bredda basen för rekrytering och har målet 25 procent kvinnor i hela organisationen år 2020.

‒ Mycket har skett, men det går trögt, det kryllar inte av tjejer som söker de här jobben. Det finns lång historia där kvinnor inte kände sig välkomna, de möttes av allt från välment beskyddande kommentarer till öppet kvinnoförakt, säger Lena Abrahamsson som är civilingenjör i botten och professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet.

 

Från dem som väl kommit in i gruvjobb kan man få höra att det är det bästa jobb de haft, berättar hon. Jämfört med kvinnodominerade branscher så är det bra betalt, det är utmanande, intressant och varierande.

‒ Och kvinnor skadas faktiskt mindre i traditionella mansyrken än i traditionella kvinnojobb.

 

Få kvinnor att stanna

Annonser som lockar kvinnor är ett sätt att gynna en mer blandad styrka. Sen gäller det att få dem att stanna kvar, och det är där som Lena Abrahamssons forskning kommer in.

LKAB har en officiell policy för hållbarhet. Både miljö, ekonomi och det sociala nätet i samhället runt företaget ska vara hållbart, deklarerar man.

‒ LKAB förstod det rent teoretiskt men visste inte hur, vad man behöver göra och hur hållbarhet ska mätas, berättar Lena Abrahamsson.

Därför stöder företaget nu ett forskningsprogram hos universitetet. I det arbetet driver Lena Abrahamsson tesen att en socialt hållbar utveckling måste omfatta även arbetsmiljön, och jämställdheten inne i företagen.

Nyligen blev en forskningsöversikt om mångfald och genusfrågor i gruvnäringen klar.

‒ En slutsats vi drar är att vi vet ganska väl vad problemet är för kvinnor i mansdominerade organisationer, men att det saknas lösningar. Det hoppas vi få fram, säger Lena Abrahamsson.

 

Inte ensam

Några tankar finns förstås om vad som behöver ändras för att kvinnor ska vilja ta jobb i gruva och stanna kvar.

‒ Man bör se till att en minoritet inte är ensam. Det är bättre att klumpa ihop kvinnorna så mycket man kan, tre eller fyra i samma arbetslag, säger Lena Abrahamsson.

Då blir det naturligt att anpassa arbetsmiljön, för allas skull. Om en ensam kvinna behöver en annorlunda stol så sticker hon ut och hennes närvaro kan lättare bli ifrågasatt.

‒ Sen måste arbetsmiljön utformas så att det passar alla, att det finns skyddskläder och skyddsutrustning i alla storlekar, till exempel.

Här har det blivit bättre, men det är långt kvar, anser forskaren. Gruvföretaget måste jobba på ett systematiskt sätt även med underleverantörer. Ett problem är att maskiner och utrustning utvecklas av helt andra företag.

‒ Det är en utmaning, att inkludera människan, lärande, organisation och säkerhet i utvecklingen av nya maskiner och metoder.

Ska gruvföretaget ha koll på arbetsmiljö och jämställdhet så kompliceras det även av att gruvdriften delvis sköts av underentreprenörer.

 

Jobbinnehåll och attityder

Sen kopplar Lena Abrahamsson samman jämställdhet med en utvecklad organisation och ett berikat arbetsinnehåll. Gruvarbete är ett gammalt yrke och sådana yrkesroller kan stagnera i utveckling. Ny teknik har förändrat arbetet men hur det är organiserat kan släpa efter.

‒ Även arbetaren skulle kunna ringa till en leverantör och göra en beställning. Det handlar om att ha en arbetsorganisation som möjliggör det, och det har inte alla företag. Om man vill locka fler kvinnor så tror jag att man måste ändra inne i själva organisationerna också.

 

Själva inställningen till mångfald och kvinnor i en manlig miljö kan behöva påverkas, menar forskaren. Hon anser att det därför behövs fortbildning och även organiserade samtal om attityder.

För om kvinnor kommer in i en manligt dominerad miljö så kan deras blotta existens ifrågasätta gamla mönster. ”Varför gör ni så där”, blir en fråga som kan provocera. Det finns en stark sammanhållning bland gruvarbetare. Man stöder, hjälper och skyddar varandra mot risker. Det är den goda sidan.

‒ Men om det blir en negativ spiral så kan gruppen sluta sig samman ännu mer. Det finns exempel från Australien på hur sådana grupper kan överdriva risktagandet och odla ett machobeteende för att visa att männen minsann vet hur jobbet ska göras.

 

Gäller generellt

Forskarnas slutsatser är giltiga på vilken arbetsplats som helst, menar Lena Abrahamsson. Men lösningar måste vara konkreta.

‒ Bristande jämställdhet är ett generellt livsproblem, men ju mer generell och allmän du är i din argumentation, desto svårare är det att göra något åt saken. Det är viktigt att prata om ett företag, en bransch, en problematik. Det branschspecifika.

Den nu levererade forskningsöversynen utmynnar i några slutsatser om vilken forskning som behövs framöver. Bland annat efterfrågar LKAB mätbarheter. En socialt hållbar utveckling ute i samhället brukar mätas i barnadödlighet, ohälsotal, utbildningsnivå, utflyttning, lönenivåer etcetera.

‒ Men hur man mäter hållbar social utveckling inne på ett företag vet vi inte. Det är en sak vi vill utveckla med vår forskning, säger Lena Abrahamsson.

 

Roland Cox

 

Forskningsöversikten heter ”Gender, diversity and work conditions in mining, and sustainable development: Previous research and future challenges”.

 

 

Så kan gruvan locka fler kvinnor:

 

• Utforma arbetsmiljön på ett systematiskt sätt så att den passar människor av alla storlekar. Gör arbetet hälsosamt.

• Tänk inte fast er i vad en gruvarbetare brukar göra. Berika, bredda och ge fler uppgifter.

• Utveckla arbetsorganisationen med stöd av den starka tekniska utvecklingen så att företaget framstår som mer modernt.

• Samarbeta mellan företaget, leverantörer, entreprenörer och det kringliggande samhället.

• Bristande jämställdhet är generellt problem ‒ som måste angripas branschspecifikt och konkret.

 

 

 

 

 

 

 

Vill du annonsera?

För priser mm maila Anna Holmgren

email: ana.holmgren@gmail.com

 

Kalendarium

2018-04-10

Seminarium om handeksem

Välkommen till ett seminarium om handeksem som anordnas av Hudkliniken och Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro i samverkan med Svenska sällskapet för arbets- och miljödermatologi (SSAMD) och Medicinska vetenskaper Örebro Universitet

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger