Mer arbetsmiljöutbildning önskas främst bland ingenjörer och ekonomer

Ett kunskapscentrum ger fördel för arbetsmiljön och näringslivet

2012-03-29

 

Förr var Sverige ett föregångsland i arbetsmiljöforskning. Idag är vi långt därifrån. Men bristen på ett nationellt forskningscentrum och en övergripande samverkan efter Arbetslivsinstitutet har format nya forskningsenheter, och andra kontaktvägar.
– Förstärk dem och skapa ett nationellt kunskapscentrum som håller samman forskningen, föreslår Maria Albin, docent och överläkare på Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet.
För att forskning ska bli praktiskt användbart krävs ett flertal kritiska steg, förklarar Maria Albin. Enskilda studier är som pusselbitar som ska förenas för att få fram en tydlig bild. När flera samstämmiga fynd gjorts är det dags för redovisning och överlämning till arbetslivet.
– Det är ju inte alltid som resultat är likadana, även om det finns en del samstämmiga fynd, säger Maria Albin. Det ställer krav på tolkning av resultat, och fler studier som fyller igen kunskapsluckor, som skillnader för genus, ålder och exponeringsgrad.
Här behövs ibland en samhällsaktör som tar ansvar för att det är dags för handling, som dessutom har spaning på olika forskningsorgan, även nordiskt och internationellt. En aktör som samverkar med parterna och branschorgan för att få hela bilden av problematiken, behov och möjligheter.
– Tyvärr har staten släppt sitt ansvar genom att ta bort Arbetslivsinstitutet (ALI) utan att ersätta det med en annan central aktör. Dessutom har man bantat Arbetsmiljöverket, säger Maria Albin. Sveriges ledande plats i världen är borta, vi saknar internationella kontaktvägar. Vi som var föregångsland en gång i tiden.
Samhället bör alltså ta mer ansvar. Framför allt i nya frågor, som riskerna med ny teknik och ämnen, som nanotekniken, men även för att göra bedömningar av möjligheter och risker samt skapa samverkan mellan samhälle, forskare och bransch. Att upprätthålla den nödvändiga spaningen efter förändringar i kunskapsläget som gör att regleringar kan behöva justeras för en rad olika ämnen, som till exempel för kemiska hälsorisker, kräver stora resurser.
– Det räcker inte med enstaka personer som nu på Arbetsmiljöverket, påpekar Maria Albin. Verkets kunskapsöversikter är dock steg i rätt riktning, allt är inte mörkt. 
Samverkan om gränsvärden
Ett annat gott exempel är kriteriegruppen för hygieniska gränsvärden, som Arbetsmiljöverket håller i och som består av forskare, med parterna och verkets egna experter som adjungerade. Den ställer samman vetenskapliga underlag till gränsvärden för olika ämnen som kvarts, isocyanater, asfaltrök. Vilka hälsoeffekter är kända? Vid vilka nivåer uppträder de? Forskning kring varje ämne redovisas i Arbetsliv och Hälsa, som AMM Göteborg håller i.
Kriteriegruppen är också viktig för det nordiska gränsvärdesorganet, som har en internationellt påverkande ställning. Den har bland annat tagit fram ett underlag om samverkan mellan buller och vissa lösningsmedel när det gäller hörselskador. Ett konkret resultat är att bullergränsen ska sänkas med 5dB i samband med användning av lösningsmedel, för att skydda hörseln.
I nästa steg vägs hälsoriskerna mot samhällsekonomiska och tekniska aspekter, och där är arbetsmarknadens parter involverade.
– Det är ett bra system för samverkan mellan forskare, myndighet och parterna. Rollerna är tydliga och den relevanta kunskapen blir tillgänglig.
Alltför ofta möter man i Sverige en föreställning om att problemet med farliga kemikalier är undanröjt i modernt arbetsliv. Men det är inte sant, påpekar Maria Albin. Hon hänvisar till att yrkeshygienikerna på Arbetsmiljöverket gjort en sammanställning av mätningar av styren. Den visar på en minskning från 1970 till slutet av nittiotalet. Därefter fram till 2008 har den genomsnittligt uppmätta halten dubblerats. En utveckling som går i helt fel riktning.
– Sådana nivåer har negativa effekter, med risk för kroniska effekter på nervsystemet och DNA-skada, säger Maria Albin. Garden har sänkts, man har en falsk tilltro till att utvecklingen självklart går åt rätt håll.
Respekten för ämnena och uppmärksamheten har minskat, medan gällande gränsvärden överskrids, menar hon. I år kommer ett nytt lägre gränsvärde och det är angeläget att följa upp att det verkligen hålls.
En statlig uppgift bör vara att följa relevant forskning både inom landet och internationellt, och att sammanställa och göra den tillgänglig för de viktiga aktörerna. Värderingen är särskilt viktig när resultaten är kontroversiella, det gäller till exempel om nattarbete orsakar cancer.
– I andra fall kan man även utifrån samma värdering av kunskapsläget komma fram till olika praktiska rekommendationer beroende på skillnader i säkerhetskultur och välfärdssystem.
Maria Albin nämner forskningsresultaten kring risker med skiftarbete vid graviditet, med lite osäkra resultat. I Holland drog man slutsatsen att kunskapsläget var oklart och att man därför borde avråda, för säkerhets skull. I England ansåg man att när kunskapsläget är oklart kan man inte neka gravida att jobba. I båda fallen var experter, fack och arbetsgivare överens.
Spridning via utbildning
Personal på AMM är lärare på utbildningar av företagshälsovårdens personal. De medverkar i läroböcker, exempelvis har forskare inom FAS-centrat Metalund (AMM tillsammans med Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi på Lunds tekniska högskola) varit med och skrivit avsnitt i de tekniska högskolornas lärobok i arbetsmiljö.
AMM bjuder in företagshälsovårdsenheter till utbildningsdagar. Genom långsiktiga forskningsprogram utvecklar och underhåller man specialkunskaperna inom branschen.
– Vad gäller arbetsmiljökunskapen inom yrkesutbildningar behövs den i mycket större utsträckning. Det ger säkrare arbetssätt när eleverna går ut i arbete. Men den borde även vara obligatorisk för ingenjörer och ekonomer, de grupper som i stor utsträckning formar arbetsmiljön, säger Maria Albin.
– Grundpelare för arbetsplatser som är långsiktigt hållbara ur hälsosynpunkt får man i FHV-utbildningarna. Att dessa utbildningar nu ligger på universitet och högskolor ger en starkare akademisk grund, med bättre förutsättning att finna och kritiskt värdera information om faktorer som kan hota eller stärka hälsan.
Numera har fokus i FHV förskjutits mot sjukvård och allmänna hälsokontroller, det finns en sämre insikt hos många arbetsgivare om behovet att förebyggande insatser och FHV marknadsför detta dåligt.
Det är viktigt att AV och parterna trycker på företagen om behoven, menar Maria Albin. I förebyggande arbete är kompetens avgörande. Man konkurrerar med kvalitet. 
– De bidrag vi kan lämna är kompetenshöjning som är väl grundad i forskningen. Det sker i samarbete med företagshälsan, som mer bör ta vara på sitt förebyggande uppdrag, och skaffa sig kompetens för det. 
Företagshälsan behöver välutbildad personal som kan ge företagen stöd vid riskbedömningar. Ofta är det svårt och komplicerat för det enskilda företaget. Ännu värre är det i branscher där det finns många småföretag. Som frisörbranschen, som har många problem: stress, kemikalier, ergonomi. Där är det svårt för FHV att skaffa tillräckligt djup kunskap.
Där fungerade de tidigare branschhälsorna mycket bättre, de kunde branschfrågorna och hittade praktiska lösningar.
Forskarens framtidstankar
Maria Albins önskan vad gäller att stärka arbetsmiljöforskningen är att man bygger vidare på de forskningsnoder som nu finns runt om i landet, ofta med tvärvetenskaplig kompetens och nära samarbeten mellan forskning, kunskapsförmedling och praktik. Det gäller till exempel FAS-centrat Metalund. Men det finns flera andra starka miljöer.
– Förstärk dessa speciella noder av olika universitetsenheter och kliniker, samt statliga organ som Arbetsmiljöverket. En samverkan mellan dem och statliga myndigheter, där var och en har sin klara roll, kan skapa en samsyn om kunskap, säger Maria Albin.
– Det kan ge samlade bilder både om vad vi redan vet – som kanske gör att vi bör agera – men även vilka kritiska kunskapsluckor som finns. Det kan vara forskning som saknas, men även praktiskt utvecklingsarbete eller anpassning av existerande metoder.
Ett nationellt kunskapscenter, som nu utreds av regeringen, skulle kunna bli ett nav för alla noderna, och vara Sveriges röst internationellt och nordiskt. Det skulle också kunna integrera kunskapen så att den blir bättre anpassad för olika branschers behov.
– Man får inte tro att allt sköter sig själv, så är det inte. Vem beställer översikter och utvärderingar, vem ser till att sprida det som kommer fram. Många inser inte hur komplext ett arbetsliv är idag. Det finns otroligt stora skillnader mellan olika regioner i Sverige, men också mellan branscher och anställningsformer. Variationen har ökat – också inom ett yrke, säger Maria Albin.
 – Globaliseringens effekter har tydliga baksidor, men en god arbetsmiljö stärker vår konkurrenskraft, vårt välbefinnande och sammanhållningen i samhället. Det är en jätteutmaning. Men en tudelad arbetsmarknad med dålig och god arbetsmiljö är ingen framgångsväg i Sverige. Bara den goda miljön klarar konkurrensen, avslutar Maria Albin.

 

Förr var Sverige ett föregångsland i arbetsmiljöforskning. Idag är vi långt därifrån. Men bristen på ett nationellt forskningscentrum och en övergripande samverkan efter Arbetslivsinstitutet har format nya forskningsenheter, och andra kontaktvägar.

– Förstärk dem och skapa ett nationellt kunskapscentrum som håller samman forskningen, föreslår Maria Albin, docent och överläkare på Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet.

 

För att forskning ska bli praktiskt användbart krävs ett flertal kritiska steg, förklarar Maria Albin. Enskilda studier är som pusselbitar som ska förenas för att få fram en tydlig bild. När flera samstämmiga fynd gjorts är det dags för redovisning och överlämning till arbetslivet.

– Det är ju inte alltid som resultat är likadana, även om det finns en del samstämmiga fynd, säger Maria Albin. Det ställer krav på tolkning av resultat, och fler studier som fyller igen kunskapsluckor, som skillnader för genus, ålder och exponeringsgrad.

Här behövs ibland en samhällsaktör som tar ansvar för att det är dags för handling, som dessutom har spaning på olika forskningsorgan, även nordiskt och internationellt. En aktör som samverkar med parterna och branschorgan för att få hela bilden av problematiken, behov och möjligheter.

– Tyvärr har staten släppt sitt ansvar genom att ta bort Arbetslivsinstitutet (ALI) utan at

Företagshälsan är viktiga aktörer för god arbetsmiljöFHV bör satsa mer på att få företagen att förbättra arbetsmiljön


t ersätta det med en annan central aktör.Dessutom har man bantat Arbetsmiljöverket, säger Maria Albin. Sveriges ledande plats i världen är borta, vi saknar internationella kontaktvägar. Vi som var föregångsland en gång i tiden.

Samhället bör alltså ta mer ansvar. Framför allt i nya frågor, som riskerna med ny teknik och ämnen, som nanotekniken, men även för att göra bedömningar av möjligheter och risker samt skapa samverkan mellan samhälle, forskare och bransch. Att upprätthålla den nödvändiga spaningen efter förändringar i kunskapsläget som gör att regleringar kan behöva justeras för en rad olika ämnen, som till exempel för kemiska hälsorisker, kräver stora resurser.

– Det räcker inte med enstaka personer som nu på Arbetsmiljöverket, påpekar Maria Albin. Verkets kunskapsöversikter är dock steg i rätt riktning, allt är inte mörkt. 

 

Samverkan om gränsvärden

Ett annat gott exempel är kriteriegruppen för hygieniska gränsvärden, som Arbetsmiljöverket håller i och som består av forskare, med parterna och verkets egna experter som adjungerade. Den ställer samman vetenskapliga underlag till gränsvärden för olika ämnen som kvarts, isocyanater, asfaltrök. Vilka hälsoeffekter är kända? Vid vilka nivåer uppträder de? Forskning kring varje ämne redovisas i Arbetsliv och Hälsa, som AMM Göteborg håller i.

Kriteriegruppen är också viktig för det nordiska gränsvärdesorganet, som har en internationellt påverkande ställning. Den har bland annat tagit fram ett underlag om samverkan mellan buller och vissa lösningsmedel när det gäller hörselskador. Ett konkret resultat är att bullergränsen ska sänkas med 5dB i samband med användning av lösningsmedel, för att skydda hörseln.

I nästa steg vägs hälsoriskerna mot samhällsekonomiska och tekniska aspekter, och där är arbetsmarknadens parter involverade.

– Det är ett bra system för samverkan mellan forskare, myndighet och parterna. Rollerna är tydliga och den relevanta kunskapen blir tillgänglig.

God arbetsmiljö ökar vår konkurrenskraft, menar Maria AlbinMaria Albin vill ha en samlande arbetsmiljöaktörAlltför ofta möter man i Sverige en föreställning om att problemet med farliga kemikalier är undanröjt i modernt arbetsliv. Men det är inte sant, påpekar Maria Albin. Hon hänvisar till att yrkeshygienikerna på Arbetsmiljöverket gjort en sammanställning av mätningar av styren. Den visar på en minskning från 1970 till slutet av nittiotalet. Därefter fram till 2008 har den genomsnittligt uppmätta halten dubblerats. En utveckling som går i helt fel riktning.

– Sådana nivåer har negativa effekter, med risk för kroniska effekter på nervsystemet och DNA-skada, säger Maria Albin. Garden har sänkts, man har en falsk tilltro till att utvecklingen självklart går åt rätt håll.

Respekten för ämnena och uppmärksamheten har minskat, medan gällande gränsvärden överskrids, menar hon. I år kommer ett nytt lägre gränsvärde och det är angeläget att följa upp att det verkligen hålls.

En statlig uppgift bör vara att följa relevant forskning både inom landet och internationellt, och att sammanställa och göra den tillgänglig för de viktiga aktörerna. Värderingen är särskilt viktig när resultaten är kontroversiella, det gäller till exempel om nattarbete orsakar cancer.

– I andra fall kan man även utifrån samma värdering av kunskapsläget komma fram till olika praktiska rekommendationer beroende på skillnader i säkerhetskultur och välfärdssystem.

Maria Albin nämner forskningsresultaten kring risker med skiftarbete vid graviditet, med lite osäkra resultat. I Holland drog man slutsatsen att kunskapsläget var oklart och att man därför borde avråda, för säkerhets skull. I England ansåg man att när kunskapsläget är oklart kan man inte neka gravida att jobba. I båda fallen var experter, fack och arbetsgivare överens.

 

Spridning via utbildning

Personal på AMM är lärare på utbildningar av företagshälsovårdens personal. De medverkar i läroböcker, exempelvis har forskare inom FAS-centrat Metalund (AMM tillsammans med Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi på Lunds tekniska högskola) varit med och skrivit avsnitt i de tekniska högskolornas lärobok i arbetsmiljö.

AMM bjuder in företagshälsovårdsenheter till utbildningsdagar. Genom långsiktiga forskningsprogram utvecklar och underhåller man specialkunskaperna inom branschen.

– Vad gäller arbetsmiljökunskapen inom yrkesutbildningar behövs den i mycket större utsträckning. Det ger säkrare arbetssätt när eleverna går ut i arbete. Men den borde även vara obligatorisk för ingenjörer och ekonomer, de grupper som i stor utsträckning formar arbetsmiljön, säger Maria Albin.

– Grundpelare för arbetsplatser som är långsiktigt hållbara ur hälsosynpunkt får man i FHV-utbildningarna. Att dessa utbildningar nu ligger på universitet och högskolor ger en starkare akademisk grund, med bättre förutsättning att finna och kritiskt värdera information om faktorer som kan hota eller stärka hälsan.

Numera har fokus i FHV förskjutits mot sjukvård och allmänna hälsokontroller, det finns en sämre insikt hos många arbetsgivare om behovet att förebyggande insatser och FHV marknadsför detta dåligt.

Det är viktigt att AV och parterna trycker på företagen om behoven, menar Maria Albin. I förebyggande arbete är kompetens avgörande. Man konkurrerar med kvalitet. 

– De bidrag vi kan lämna är kompetenshöjning som är väl grundad i forskningen. Det sker i samarbete med företagshälsan, som mer bör ta vara på sitt förebyggande uppdrag, och skaffa sig kompetens för det. 

Företagshälsan behöver välutbildad personal som kan ge företagen stöd vid riskbedömningar. Ofta är det svårt och komplicerat för det enskilda företaget. Ännu värre är det i branscher där det finns många småföretag. Som frisörbranschen, som har många problem: stress, kemikalier, ergonomi. Där är det svårt för FHV att skaffa tillräckligt djup kunskap.

Där fungerade de tidigare branschhälsorna mycket bättre, de kunde branschfrågorna och hittade praktiska lösningar.

 

 

 

Forskarens framtidstankar

Maria Albins önskan vad gäller att stärka arbetsmiljöforskningen är att man bygger vidare på de forskningsnoder som nu finns runt om i landet, ofta med tvärvetenskaplig kompetens och nära samarbeten mellan forskning, kunskapsförmedling och praktik. Det gäller till exempel FAS-centrat Metalund. Men det finns flera andra starka miljöer.

– Förstärk dessa speciella noder av olika universitetsenheter och kliniker, samt statliga organ som Arbetsmiljöverket. En samverkan mellanEn central aktör kan öka den svenska arbetsmiljöinsatsen globaltFlera arbetsmiljöenheter bör få en samlande central enhet dem och statliga myndigheter, där var och en har sin klara roll, kan skapa en samsyn om kunskap, säger Maria Albin.

– Det kan ge samlade bilder både om vad vi redan vet – som kanske gör att vi bör agera – men även vilka kritiska kunskapsluckor som finns. Det kan vara forskning som saknas, men även praktiskt utvecklingsarbete eller anpassning av existerande metoder.

Ett nationellt kunskapscenter, som nu utreds av regeringen, skulle kunna bli ett nav för alla noderna, och vara Sveriges röst internationellt och nordiskt. Det skulle också kunna integrera kunskapen så att den blir bättre anpassad för olika branschers behov.

– Man får inte tro att allt sköter sig själv, så är det inte. Vem beställer översikter och utvärderingar, vem ser till att sprida det som kommer fram. Många inser inte hur komplext ett arbetsliv är idag. Det finns otroligt stora skillnader mellan olika regioner i Sverige, men också mellan branscher och anställningsformer. Variationen har ökat – också inom ett yrke, säger Maria Albin.

 – Globaliseringens effekter har tydliga baksidor, men en god arbetsmiljö stärker vår konkurrenskraft, vårt välbefinnande och sammanhållningen i samhället. Det är en jätteutmaning. Men en tudelad arbetsmarknad med dålig och god arbetsmiljö är ingen framgångsväg i Sverige. Bara den goda miljön klarar konkurrensen, avslutar Maria Albin.

 

 

 

Sten Gellerstedt 16 september, 2014 - 15:40

Nu är det läge att ge regeringen förslag om ett kunskapscentra inom arbetslivets område. Ett sådant centra bör dock omfatta en större del av arbetslivet än enbart arbetsmiljö.
EXEMPEL: Kvinnor inom vård och omsorg med värk behöver organisatoriska och tekniska lösningar. Men för att få till stånd en förändring måste vi upp på samhällsnivå och bl a ändra villkoren på arbetsmarknaden.

Därför behövs ett centra som även hanterar dessa nivåer i arbetslivet.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-06-13

Arbetslivets utmaningar - nationell arbetslivskonferens

Den nationella arbetslivskonferensen arrangeras för den tionde gången av Forum för arbetslivsfrågor, Falf, i år vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Temat är "Arbetslivets utmaningar i staden och på landsbygden".

Tid: Den 13 till 15 juni 2017.

Mer information finns här.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger