”Kunskap om arbetsmiljön når inte ut”

Arbetsmiljön betyder mycket för svenska företags framgång, det vill Svenskt Näringsliv göra företagen medvetna om. Tyvärr är forskningen om arbetsmiljön svåröverskådlig och har svårt att nå ut till företagen.

– Det finns mycket kunskap men denna når inte alltid ut och tillämpas på arbetsplatserna, säger Bodil Mellblom, ansvarig för arbetsmiljöfrågor.  

 

Inom Svenskt Näringsliv finns två experter som arbetar med arbetsmiljöfrågorna: Bodil Mellblom, arbetsmiljöingenjör/civilingenjör, och Eva Kovar, arbetsrättsjurist.

De möter i en referensgrupp arbetsmiljöansvariga inom fem sektorer: Industri, transport, bygg/anläggning, tjänsteföretagen samt handeln och hotell/restaurang. Två representanter per sektor ingår i gruppen som träffas en gång i månaden.

– Vi samverkar inom olika arbetsmiljöfrågor, och gruppen är en remissinstans för hela organisationen, säger Bodil Mellblom.

Hela livet

Hon har hela sitt arbetsliv varit engagerad i arbetsmiljöfrågor, sedan hon utexaminerades vid Lunds tekniska högskola på 70-talet och hade gått en frivillig kurs i arbetsvetenskap.

Sedan var hon arbetsmiljöingenjör vid flera företag som Saab Scania i Linköping, Pharmacia och inom företagshälsovården.En speciell arbetsplats var KTH i Stockholm, där hon arbetade med interna arbetsmiljöfrågor.

Inom organisationslivet blev hon anställd i Metallgruppen, senare Industriarbetsgivarna. Och från 2007 har hon nuvarande uppdrag inom SN.

– Det var ett medvetet val från början då jag läste teknisk analytisk kemi och gjorde mätningar på lösningsmedelexponering inom färgindustrin, säger Bodil Mellblom. Det valet hade en mänsklig tanke, att göra en insats för att anställda inte ska fara illa utan kunna må bättre.

Samarbete för bättre insyn

SN har en partssamverkan med LO och PTK inom Prevent för att hantera arbetsmiljöfrågorna med information, utbildning och utveckling. Forskning inom arbetsmiljö stödjer parterna genom AFA Försäkring, som med 150 miljoner kronor årligen i forskningsanslag är störst i landet inom den forskningssektorn.Andra forskningsfora är olika FAS-centran i landet.

Bodil Mellblom ingår i en referensgrupp med representanter för parterna och myndigheter inom FAS-centrat Metalund, som är ett kompetenscentrum för ökad kunskap om miljöfaktorers påverkan på folksjukdomar, inom både arbetsmiljö och övrig miljö.

Metalund består av forskargrupper från Avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitetssjukhus och från Ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola.

– Jag tycker att det är svårt att få inblick i FAS olika satsningar, vilka anslag och hur FAS gör sina prioriteringar, säger Bodil Mellblom. Arbetsmiljöfrågor är inte prioriterade.

Insyn

– Det känns bra att kunna få insyn i och påverka forskningen i de sammanhangen, men generellt gäller att det saknas en överblick om vad som händer inom forskningen i Sverige. Den som Arbetslivsinstitutet hade en gång, menar Bodil Mellblom.

Vad gäller nedläggningen av Arbetslivsinstitutet (ALI) råder dubbla tankar inom SN.

– ALI utvecklades alltmer till att bli en egen instans med egen agenda, och var svår att påverka, säger Bodil Mellblom. Å andra sidan har vi ju gått miste om samordningen av arbetsmiljöforskningen på ett nationellt plan.

Pågår mycket

– Det pågår mycket arbetsmiljöforskning, men den är utspridd och inte alltid så synligt. FAS-centran är viktiga genom att de koncentrerar forskningen inom specifika områden. Men det skulle behövas en central överblick och sammanställning av forskningen.

Även om AFA-försäkring är stor på forskningsanslag, krävs en statligt finansierad forskning inom området, menar SN.

Staten ska stå för den via universiteten, men det saknas idag riktade anslag till arbetsmiljöforskning som ofta är tvärvetenskaplig och kommer i bakvattnet mot andra discipliner.

– Det krävs en basforskning för att arbetsmiljöforskningen ska växa. Det måste finnas en forskningshelhet, om man vill rekrytera nya unga forskare och skapa en framtid för dessa, säger Bodil Mellblom.

Handlingsplan

I ett gemensamt brev till regeringen 2008 ställde arbetsmarknadens parter krav på delaktighet i framtida arbetsmiljöforskning och medverkan i att ta fram viktiga forskningsområden. Det ledde inte till någon reaktion, då.

– Möjligen var det en effekt av detta brev som gjorde att regeringen tog in dessa aspekter i en handlingsplan för arbetsmiljö nu i höstas, där parterna fick ge sina synpunkter, säger Bodil Mellblom.

Resultatet blev den Nationella handlingsplanen för arbetsmiljö med bland annat följande innehåll:

Nya risker

– Nya risker ska uppmärksammans och förebyggas. Fokus på stress, hot och våld, kemiska risker

.- AV får förbättrande informativ roll med fokus på småföretagarnas behov av råd och stöd.

– Ett IT-baserat verktyg för riskanalyser ska utarbetas för arbetstagarnas information om företagets syn på sin arbetsmiljö, för placering på Arbetsmiljöverkets hemsida.

– Forskning ska förstärka FHV-utbildningen

– Kunskapen om ekonomisk lönsamhet av arbetsmiljösatsningar ska utvecklas.

Dessutom påtalas att ”arbetsmiljön ska vara en framgångsfaktor som ska bidra till att vi inte enbart håller oss friska utan även att vi får bättre hälsa”. Arbetsmiljöpolitiken ska få ”en offensiv och positiv innebörd”.

Positiva

– Vi är positiva till den inställningen som regeringen visar här, och till många av förslagen som vi också har talat starkt för, säger Bodil Mellblom. Vad jag själv saknat är just mätningar inom kemiska området, mitt gamla arbetsfält, för att få bukt med exponeringar. Dessutom vill jag se metodutveckling inom företagshälsovården.

Där blir hon dubbelt bönhörd, nu när Afa satsat på två program, ett för kemiska risker och ett för att utveckla hälsan.

Att söka efter någon instans som kan ta på sig uppdraget att samordna arbetsmiljöforskningen finns med i regeringens handlingsplan. Man ska utreda vem som kan vara en sammanhållande kraft.

SN tycker generellt att en större medvetenhet på företagen om arbetsmiljöns betydelse är viktig för att skapa framgång och för att få behålla kompetenta medarbetare. Bra arbetsförhållande går hand i hand med god produktion, vilket varje seriös företagare inser, påpekar Bodil Mellblom.

– Dessutom visar det sig att många faktiskt gör rätt enligt arbetsmiljölagen utan att vara medvetna om det. Det är naturligt för dem, alternativet är inte minst en dålig image och försämrat varumärke.

Flytande gränser för arbetsmiljön

Mer agerande för arbetsmiljön är bra, men inte tendensen att låta den bre ut sig och handla om vad som helst, menar SN. Begreppet arbetsmiljö bör reserveras för det som lagstiftningen handlar om.

– Det är klart att gränserna är flytande, som när vi pratar om psykosociala frågor, menar Bodil Mellblom. Men arbetsmiljökrav måste handla om frågor där arbetsgivaren de facto har ansvar enligt arbetsmiljölagen.

– Problem med stress och dåligt ledarskap är svåra att mäta, olika individer drabbas olika. En föreskrift om sociala och psykologiska arbetsmiljöförhållanden blir omöjlig att utöva tillsyn efter, det insåg redan förre gd:n för Arbetsmiljöverket, Kenth Pettersson. Därför skrinlade verket en speciell föreskrift på detta område.

Externa krav

– Men även externa krav på förändringar av arbetsorganisation och ledarskap riskerar att leda till konflikt med företagens grundläggande rätt att leda och fördela arbetet.

Ett stort problem är att tillämpa resultaten från arbetsmiljöforskningen på arbetsplatserna, att använda kunskapen. Afa Försäkrings FOU-program Från Ord till Handling är ett uttryck för behovet av metoder att kommunicera forskningen.

Afa Försäkring satsar mycket pengar på forskning, men man inte vet om eller hur de medverkar till att justera brister på arbetsplatserna. Om kunskapen förs ut, hur man tar till sig den i arbetslivet.

– Det måste tydliggöras, säger Bodil Mellblom. Se exempelvis på belastningsproblemen där det finns mycket kunskaper om olika typer av förebyggande åtgärder. Men trots det finns det fortfarande brister på många arbetsplatser. Företagshälsovården är en viktig part för att föra ut och tillämpa forskning.

Utan huvudman

Men, en konsekvens av ALI:s nedläggning var att företagshälsovårdens utbildningar helt plötsligt stod utan huvudman. Regeringens FHV-delegation, som tillsattes i mars i fjol, har uppdraget att lösa det problemet.

Den ska upphandla och samordna de långa utbildningarna på magister- och masternivå. Det ska leda till successiv övergång till centrala universitetsutbildningar, enligt den tidigare FHV-kommittén som fungerade 2008-2009 under ledning av Anna Hedborg.

Bodil Mellblom pekar på problemet med att företagshälsovården smalnat av mot främst medicinska och rehabiliterande, efterhjälpande insatser. Medan viktiga funktioner som exempelvis mätning av kemiska ämnen, strålning och annan fysisk påverkan kommit i skymundan, således många tekniskt förebyggande insatser.

– Företagshälsovården behöver återfå sitt tidigare mer vida kunskaps- och verksamhetsfält, säger Bodil Mellblom. Den nya professuren inom företagshälsovården kommer att bli av intresse här, liksom att få ordning på utbildningarna. Företagshälsovården skulle kunna vara en viktig förmedlare av forskningsresultat och aktör för tillämpningen.

Dessutom påtalar hon behovet av utbildning inom arbetsmiljö inom yrkesutbildningar och på högskolenivå för ingenjörer, jurister och personalfolk som blir viktiga för arbetslivets utveckling.

Allt för att ge arbetsmiljön den viktiga funktion som den borde ha för att ge ett friskt arbetsliv.

 

Torbjörn Uhlin