Kontorsfasad

Kontorslandskapets bullermatta stör mer än inspirerar visar forskningen

2011-05-06

Ett lågt mummel hovrar över skrivborden i kontorslandskapet. 40 personer arbetar med att utveckla nya tjänster för Ericssons basstationer och nätverk här. Det byggs inga cellkontor längre, det är omodernt, nu ska alla sitta i landskap. Men det har både sina för- och nackdelar.

Efter en tjugoårig nedgång har landskapet återuppstått. Företaget Ericsson, som har 18 000 anställda i Sverige, har konsekvent genomfört kontorslandskapet för sina anställda. Stefan Borg är huvudskyddsombud för Unionen. Han och hans Stefan Borg Stefan Borgkollegor arbetar i Kista i Stockholm, i ett landskap med identiska skrivbord och hurtsar, ordnade i moduler som kontorsceller. Skrivborden är vinklade efter ägarens egen uppfattning om hur han eller hon vill sitta mot gången, mot fönster eller vänd mot kollegorna.

- Somliga vill inte ha ryggen mot gången, känslan av att någon står bakom kan vara obekväm, förklarar Stefan Borg, när han visar runt.

Det funkar ibland

Ett lågt mummel, som ibland stegras, hovrar över skrivborden. De som arbetar där vänder sig om och tittar vem som är på väg genom rummet. Vi hälsar med en nickning. På skrivborden ligger ett äpple, eller står ett fotografi, som för att muta in ett personligt område. Skrivborden står anmärkningsvärt tätt. Här och där en rockhängare, en övergiven hurts, eller ett skrivbord som är tomt. På golvet ligger en lättskött linoleummatta. På avdelningen finns också en garderob med toaletter och en kaffeautomat. Rörigt och kreativt, kan man kanske kalla miljön.

- Många jobbar med krävande tankearbete och behöver koncentrera sig rejält ibland. Vissa dagar funkar det bra att jobba här, andra dagar inte alls, litet beroende på arbetsuppgifterna, menar Stefan Borg.

Vissa hurtsar är klädda med en bullerdämpande filt och det finns ljudabsorberande plattor i taket. Företagshälsovården har gjort mätningar i vissa hus men bullret har inte varit så högt att man ansett det vara nödvändigt med bullerdämpande plattor på väggarna.

Sitter kvar i mötet

För att få ett eget rum ska man ha någon form av handikapp, kanske hörselskada, eller arbetsträna efter en sjukdomsperiod. Bara de allra högsta cheferna har eget rum.

Telefonsignalerna är dämpade och det finns speciella bås för samtal och telefonkonferenser, så att kollegorna inte ska störas.

- Ofta måste man ha med sig datorn i båset, men det är svårt och besvärligt att docka ur på skrivbordet och koppla upp sig mot det trådlösa nätverket, säger Stefan Borg.

- Det har lett till att folk sitter kvar på sin arbetsplats och pratar. Det kan ibland vara störande. Samtalet i sig kan vara svårt att höra eftersom kollegorna runt om också kan föra ett annat samtal.

Några har fått hörlurar för att stänga ute oönskade ljud, men då måste man koppla på musik för att stänga av prat. Det kan i sin tur kan leda till att de dämpade telefonsignalerna inte hörs.

Det finns i varje avdelning sex mötesrum, varav två är bokningsbara, där man kan tala ostört.

Tappade trådar

Stefan Borg medger att det kan uppstå irritation och konflikter.

- Det räcker med att någon vill ha det varmt, en annan kallt när tio personer delar på samma termostat, säger han.

- När man sitter så nära saknas en personlig sfär. Alla ser vad du gör och i ögonvrån ser du själv vad som händer runt Hur tätt kan vi sitta?Hur tätt kan vi sitta?omkring, vem som kommer och går och alla små samtal och diskussioner.

Det är tillåtet att jobba hemma, om chefen godkänner det, och en del gör det för att fly sorlet.

- Alla är överens om att det är skönt när det är tyst och att man blir trött av bakgrundsbrus, det visar forskningen. Dessutom är det irriterande att bli avbruten i sin tankegång, man tappar tråden och måste börja om, förklarar Stefan Borg.

Facket har efterlyst en undersökning om hur mycket tid som går åt i sådana störningsmoment. Kanske den sjunkande produktiviteten äter upp de besparingar som kontorslandskapen ger i form av mindre yta? Företagens motiv till kontorslandskap är att kunskapen sprids lättare och att hela gruppen drar åt samma håll genom närkontakten.

- Vi försökte införa vett- och etikettregler när vi bytte till kontorslandskap, men det behövs mer aktivt arbete för att skapa en så bra miljö som möjligt ljudmässigt, anser han.

På tvären

Sämre hörsel kommer med åren. Det är inga problem att få läsglasögon och bra belysning, men hörseln kontrolleras inte. De som har hörselproblem blir fortare trötta i rum med bakgrundsljud, därför att de måste koncentrera sig mer.

- Är det okej att de som blir störda far litet illa? Alla ska trivas till hundra procent på jobbet och gilla att gå hit, det anser jag, men så är det inte i dag, säger Stefan Borg. Proppar behövs. Proppar behövs

Många huvudskyddsombud har satt sig på tvären när kontorslandskapen ska förtätas. Det leder inte till besparingar, tvärt om, menar de. Å andra sidan vill de flesta inte heller ha tillbaka cellkontoret. En mer spännande och kreativ inomhusmiljö, det efterlyser Stefan Borg.

Kontor ingen lyx

Christina Bodin Danielsson, arkitekt verksam vid KTH i Stockholm, har doktorerat på en avhandling om kontorsmiljöer. Hennes slutsats är att ett vackert och trivsamt kontor inte är någon lyx utan en framgångsfaktor.

Anställda i cellkontor (eget rum) och i flexkontor (de anställda har inga egna arbetsplatser) mår bäst och trivs med sin arbetsmiljö. Hon tror att orsaken kan vara att båda kontorsformerna erbjuder en hög grad av frihet och egenkontroll, trots att de är olika.

Christina Bodin DanielssonChristina Bodin DanielssonI de traditionella kontorslandskapen saknas egenkontroll. Sammantaget visade anställda i Sveriges vanligaste kontorstyp, mellanstort kontorslandskap med tio till 24 personer i varje rum, sämst hälsostatus, arbetstillfredsställelse och trivsel. Den kontorstypen kan närmast klassas som ett högriskval, anser hon.

- Men de som sitter i stort kontorslandskap, över 25 personer störs av buller mer än andra och det är ju inte så konstigt, eftersom det är fler personer i rummet, säger Christina Bodin Danielsson.

- De mår ändå bättre än de som sitter i traditionellt landskap. Att sitta tio till 24 personer är helt enkelt aldrig bra.

 

Forskning och forskningsresultat:

Ljudmiljön viktig för trivsel och hörsel

 

Fortfarande är buller i arbetslivet ett stort problem och hörselskador en vanlig arbetsskada. Det finns mycket forskning på gång, både om att förhindra bullerskador och om att hjälpa dem som är skadade.

Forskningen är finansierad av Afa Försäkring och av Fas, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Fas har satsat 20 miljoner kronor under fyra år på ett centrum för forskning om hörselskador i arbetslivet. Det finns vid Karolinska institutet i Stockholm och syftet är att förhindra uppkomsten av hörselskador och att underlätta för hörselskadade i arbetslivet.

Problemet är nämligen stort. Drygt 14 procent av den svenska befolkningen har hörselproblem som påverkar deras dagliga kommunikation och mer än hälften av dem är i arbetsför ålder.

Trötta av buller

Högskolan i Gävle har undersökt, med stöd från Afa försäkring, vad bakgrundsljud och buller har för betydelse för prestationer, minne, inlärning och stress i simulerade kontorslandskap. Trötta öronTrötta öron

I en delstudie fick studenter vid högskolan arbeta med olika uppgifter under tiden som de hörde kontorsljud med olika ljudnivå i bakgrunden. De högre var på 51 dBA, de lägre på 39 dBA. Efter två timmars arbete fick deltagarna en paus och då fick de antingen titta på en naturfilm, lyssna på naturljud, vanligt kontorsbuller eller tystnad.

Resultatet visade att deltagarna mindes färre ord och skattade sig själva som mer trötta och mindre motiverade i den högre ljudnivån jämfört med den lägre. De som i pausen fått se en naturfilm med porlande vatten kände sig mer återhämtade efteråt än de som bara fått höra ljudet av vatten, fortsatt vara exponerade för buller eller satt i tystnad.

- Resultatet visar på vikten av att reducera buller i kontorslandskap, säger Helena Jahncke, doktorand vid Högskolan i Gävle.

I en annan undersökning, som genomförts i samarbete med ett forskningsinstitut i Tyskland, fick 659 personer svara på frågor om hur nöjd man var med arbetsmiljön (buller, ventilation, belysning, möjligheter till att vara privat).

Buller visade sig vara den viktigaste faktorn för tillfredsställelse med arbetsmiljön.

Renlighet och belysning hade inte lika stor betydelse, så länge standarden var god. Ett annat intressant resultat var att de som var nöjda med den fysiska arbetsmiljön också visade sig vara nöjda med arbetet i deet stora hela.

Den som vill läsa mer om forskningen eller följa den kan gå in på http://www.hig.se/heajae

Hörselskadade drabbade

Docent Anders Fridberger vid KI berättar att forskningen där handlar både om att hitta riskfaktorer i arbetslivet, hur hörselskador uppstår och kunskap om psykosociala faktorer och utstötningsmekanismer.

- Forskarna har funnit att hörselnedsättning kraftigt ökar risken för sjukskrivning och förtidspensionering, som det hette förr, i jämförelse med andra diagnoser. Jag blev själv förvånad över att hörselhandikapp påverkar så mycket, säger han.

Anders FridbergerAnders FridbergerResultatet har publicerats i Scandinavian journal of public health den 7 mars 2011. Läs artikeln här.

Handikappet ökar också stressnivån, eftersom de som hör sämre får anstränga sig mer för att höra. Det gör dem tröttare jämfört med normalhörande.

Stress och tinnitus

Några studier handlar om riskfaktorer, som stress. Men hur påverkar stress hörselproblem? Forskningen har visat att det finns ett samband mellan tinnitus och andra hörselproblem och den upplevda stressen i arbetet.

Dan Hasson, Thöres Theorell med flera har visat på ett klart samband mellan hörselproblem och stress i arbetslivet, sämre upplevd hälsa, större risk för utbrändhet, fler stressymtom, långtidssjukskrivning och sämre sömn. Dessa rön finns att läsa i BMC public health, 2011, 11:130. Läs artikeln här.

Många exponeras för höga ljud flera timmar om dagen, genom att till exempel lyssna på musik i lurar. Nu gör sex svenska universitet en jättesatsning och rekryterar en halv miljon försökspersoner under de närmaste sex åren för att undersöka deras hälsa, bland annat hörseln, i enkäter och göra en rad biologiska mätningar, som blodtryck och blodfetter. Mer om detta finns att läsa på www.lifegene.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anneli Carly 12 november, 2011 - 20:49

Hej!
Varför får inte dem som sitter i rullstol har eget
kontorsrum och föreläser om sina handikapp?
För många har skrivit böcker.
Har ni dem nya hjälpmedel som finns ang för dem handikappade av olika slag?

eva 14 december, 2011 - 10:57

Hej Tack för din kommentar. Tyvärr kan jag inte besvara din fråga.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-06-13

Arbetslivets utmaningar - nationell arbetslivskonferens

Den nationella arbetslivskonferensen arrangeras för den tionde gången av Forum för arbetslivsfrågor, Falf, i år vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Temat är "Arbetslivets utmaningar i staden och på landsbygden".

Tid: Den 13 till 15 juni 2017.

Mer information finns här.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger