Bilden föreställer test av skyddskläder

Kallaste och varmaste platsen i Sverige ger bättre skydd i väder och vind

2010-04-17

Landets verkliga köldhål möjliggör tester av personligt skydd vid extrema väder. I klimatlabbet på Lunds tekniska högskola testar forskare skyddet mot kyla hos handskar, skor, andningsskydd och kläder. Föregående vinter har gett oss både snö och kyla. Ibland kändes den som den allra kallaste i mannaminne. Men än är det en bit kvar - framför allt till kylan inomhus i ett rum i Lund.

Den kallaste platsen i landet och förmodligen i Europa för mänsklig exponering finns i ett laboratorium på Ingvar Kamprad Design Center, Lunds tekniska högskola. Där testar man skyddsklädsel och andra skydd för arbete i kallt klimat.

Den termiska miljöforskningen, som bygger på låg och hög temperatur, väcker intresse främst för nordiska förhållanden. Men även tillverkare och användare i övriga världen hör av sig. I klimatkammaren har forskare testat tysk andningsapparatur för arbete i sibirisk kyla. Ända ner till 55 grader minus ger svar på de ryska kraven vad gäller personligt skydd. Utrustningen ska användas vid räddningsarbete i de sibiriska olje- och gasfälten, där kylan kan bli ner till minus 60 grader.

– Extrem kyla kan också bli aktuell för svenska förhållanden, säger Ingvar Holmér, professor i klimatfysiologi. Under de kalla dagarna i början av året var det inte så svårt att tänka sig vad som krävs när elen lägger av en kall vinterdag i Norrlands inland, och reparatörer måste ge sig ut och arbeta. Då gäller det att kläder och utrustning fungerar.

Här möts köldexponering.

Kallast i Vuoggatjålme och Lund

Här blir det dock inte sibiriskt kallt. Den svenska rekordkylan är minus 52,6 grader, uppmätt 1966 i Vuoggatjålme i Lappland. Årets lägsta temperaturer har legat på runt minus 40 grader.

Det är ett nyutvecklat köldmedium i kompressorn som skapar den låga temperaturen i ena labbrummet. I grannrummet går temperaturen åt andra hållet, där är det plus 55 grader som högst. I heta rummet har Ingvar Holmér och hans kollegor testat kläder för rökdykare och brandmän bland annat på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

I klimatlabbet hänger termiska testdockor med formen av människa. Skyddsfunktionen mäts bäst på dockan. Men levande testpersoner är viktiga för att få fram personliga reaktioner på skyddet.

Drygt 300.000 personer i Sverige arbetar i kalla rum eller kyliga klimat. Det handlar om byggnads- och anläggningsarbetare, skogsarbetare, fiskare, jordbrukare, linjemontörer. Men även personal i kylrum, fryshus och kalla lager.

– Vi har inga föreskrifter och regler kring arbete i kyla utomhus, det har man däremot i exempelvis Danmark och Holland. Deras gräns går vid – 5 grader, säger Ingvar Holmér. Där bedömer man att det är billigare att låta folk stanna hemma än skaffa dyr skyddsutrustning för några få dagar per år. Ifråga om kalla lokaler finns en föreskrift som reglerar skyddsåtgärder. För utomhusarbete finns partsnära överenskommelser, ofta har gränsen satts vid – 20 grader. Generellt sett gäller arbetsgivarens skyldighet att göra riskbedömningar och ett ansvar för personalens hälsa. I mångt och mycket beror dessa på personliga skillnader i upplevelse av kyla och risk för kylskador.

– Slutliga ansvaret hänger även på individen och dennes egen bedömning. Chefen måste lyssna på personen som ska jobba i kylan och tillåta personliga variationer i arbetstidens längd, klädsel och arbetstakt.

Bra skydd väger, det kan blir fem, sex kilo mer att bära på och det gör arbetet lite tyngre. Det ökar på värmen, men ger även ett ökat behov av att vila ut efter kortare arbetspass.

– Räkna med att jobben i kyla tar längre tid jämfört med arbete i normalt klimat. Vid mätning av arbetstid vid underhåll av en flygplats på vintern, konstaterade forskare att det tog fyra gånger längre tid än på sommaren, säger Ingvar Holmér.

Träna mot kylan

På klimatlabbet utför forskare tester för tillverkare av skyddskläder, ofta enligt internationella standarder, bland annat för CE-märkning av produkten. CE är en produktmärkning inom EU, där bokstäverna är en förkortning för Conformité Européenne (’i överensstämmelse med EU-direktiven’). I samverkan med forskarna utvecklar tillverkare datorprogram som räknar ut skyddsbehovet hos varje individuell kund. Då kan man skräddarsy behovet, för olika delar i skyddsklädseln men även för arbetets art, som handskars funktion för finmotoriskt eller grovt arbete, krav på halkskydd eller stöttålighet hos skorna.

Regelbundet arbete i kallt väder kan faktiskt förbättra cirkulationen, framför allt i händer och fötter. Många kan träna upp sin förmåga, och därmed tåla kyla bättre. Å andra sidan skapar kylskador en ökad känslighet för kallt väder.

– Arbetare i Norden är normalt bra på att skydda sig mot kyla och kan klara av att arbeta även under minus 20 grader, säger Ingvar Holmér. Motivation kan ibland övergå känslan av kyla och innebära en risk för underskattning av riskerna.

En lite speciell variant av kallt arbete är kyla i kontorslokaler. Det handlar då mer om ”diskomfort”, att man är extra känslig eftersom man normalt sitter still och arbetar med de känsliga fingrarna. Därför finns krav på miniminivåer för inomhusvärmen. Socialstyrelsen har rekommendationer som är riktade mot daghem, skolor och bostäder.

– De bör kunna vara direkt överförbara till kontorsmiljön, och därför kunna användas för att ställa krav på temperaturen inomhus för personalen, säger Ingvar Holmér.

Tre faktorer som bör styra upplägget av det kalla arbetet

1. Klädseln ska vara flexibel, med flera lager och anpassade för arbetsuppgiften. Det finns europastandarder att utgå från för kläder och skyddshandskar. På gång är standard för skyddsskor.

2. Individens beteende betyder mycket och klädseln ska anpassas efter arbetets intensitet. Man ska varken vara för varmt eller för tunt klädd. Ha två lager strumpor för att samla upp fukten med den ena, och byt i arbetspauser till torra strumpor. Vid finmotoriskt arbete kan ett par tunna flerfingervantar föredras, men med varma vantar att ta på när kylan tränger på.

3. Arbetsorganisationen ska anpassas för olika uppgifter och temperaturer. Ju kallare, desto fler korta perioder med arbete som avlöses av pauser i värmerum eller vid en brasa. Olika personer ska kunna arbeta olika intensivt och med olika intervaller för pauser.

Klä dig rätt när kylan kommer, enligt klimatprofessorn

1. Trelagersregeln är en generell och bra tumregel när vintern slår till: Innerskikt, mellan och ytterskikt.

  - Innerskiktet ska ge komfort. Naturmaterial är bra om man inte svettas mycket, då är syntet att föredra. Bomull bör man undvika helt, det klibbar på huden och kyler när det blir blött.

- Mellanskiktet ger värmeisolering. Syntet eller naturmaterial fungerar, en fleecetröja är ett bra alternativ.

- Ytterskiktet ska skydda mot regn/snö, kyla och vind. Jackan ska vara lång och kunna snöras nedtill. En rejäl krage skyddar halsen. Ytterplaggen ska kunna stängas till vid hals, ärm och underben.

2. Andra klädtips: Tumvantar med foder och yllestrumpor, gärna två par där den inre fångar upp fukten. Rymliga skor. En bra mössa är viktig, huvudet avger mycket värme.

3. Lyssna i tid på kroppen. Det känns mest i början. Vid smärta på nästippen, fingrarna eller tårna är det dags att bryta och värma upp sig. Fortsätter nedkylningen försvinner känseln. Nonchalerar man kroppens varningssystem kan man drabbas av en kylskada som kan kräva sjukhusvård och kanske ge bestående men. Ytliga kylskador kan man oftast bota själv genom uppvärmning, om de upptäcks i tid.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-06-13

Arbetslivets utmaningar - nationell arbetslivskonferens

Den nationella arbetslivskonferensen arrangeras för den tionde gången av Forum för arbetslivsfrågor, Falf, i år vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Temat är "Arbetslivets utmaningar i staden och på landsbygden".

Tid: Den 13 till 15 juni 2017.

Mer information finns här.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger