Ljus Ljuset glimmar som i en julgrans i datorerna. Foto: Ana Munez

IT-företag i framkant när jämställdhet blir arbetsmiljöfråga

Forskare vid Luleå Tekniska Universitet har samarbetat med företag för att ta reda på hur jämställdheten kan främjas i IT-branschen. På IT-företaget Agio i Luleå ingår jämställdhet som ett kvalitetsmått i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultatet är nöjda medarbetare och kunder. Dessutom söker fler kvinnor de lediga jobben. – Det hjälper vårt företag att växa, säger Joakim Wiklund, konsultchef. 

 

I den mansdominerade IT-branschen går utvecklingen åt fel håll. Kvinnorna blir allt färre. Mindre än var fjärde anställd är en kvinna i Sverige. År 1997 var det var tredje. Kvinnorna arbetar som projektledare medan männen är utvecklare och det är i den gruppen som cheferna rekryteras och karriären finns.

Hur främjar man jämställdheten i IT-branschen? Det har Paula Wennberg och hennes kollegor arbetat med i ett EU-stött projekt, Mäta jämt, vid Luleå tekniska universitet på centrum för distansöverbryggande teknik. I projektet deltog företaget Agio. Men det var många IT-företag som ville delta.

– Intresset för vårt projekt var stort i branschen. Företagen förstår att de kan tjäna pengar på att få in fler kvinnor, speciellt bland utvecklarna. Och vem vill inte vara jämställd i Sverige, frågar hon retoriskt.

Alla behövs

Paula Wennberg

Paula Wennberg Foto: Eva Ekelöf

Syftet var att öka medvetenhet om vikten av jämställdhet inom IT-branschen, men också i LTU:s utbildning. Ett annat mål var att göra branschen mer attraktiv för kvinnor. Dessutom skulle man ta fram ett verktyg för att konkret kunna mäta jämställdhet och jämföra vad som hände före och efter en satsning.

– Datanörden behövs, men också andra slags människor, både inom IT och tekniken i övrigt. Det finns en hel del forskning som visar att könsbalans på en arbetsplats är bra för kreativiteten och för att få fram innovationer, berättar Paula Wennberg.

LTU har arbetat ihop med universitetet i Uleåborg i Finland och med lokala IT-företag som piloter.

I ett projekt börjar man med att undersöka vad problemet är och var man står med hjälp av workshops och seminarier.

– Deltagarna undersöker vad man har för nytta av jämställdhet och mångfald i sitt arbete. Nästa steg blir att undersöka hur man ska göra för att förändra.

Därtill utnämns personer som utgör kärngruppen i själva arbetet och de behöver tid och resurser.

– Det handlar om att ändra attityder och beteenden och det är verkligen ingen ”quick fix”. Jämställdhetsperspektivet måste in i all planering och allt arbete.

 

Många steg

Deltagarna måste få tid att reflektera tillsammans och lära från teori, praktik och erfarenheter. Med hjälp av mätverktyget får man fram inte bara siffror utan också kunskap om vad som hänt med deltagarna och deras beteenden och attityder. Deltagarna får ett språk för att prata om jämställdhet. Medvetenheten ökar. Resultaten kan sedan spridas både inom och utanför företaget.

På Centrum för distansöverbryggande teknik finns 30 pågående IT-projekt och målet är att alla ska ha med jämställdheten i sina arbeten och i samarbetet mellan företag, forskare och användare. Det är inte enkelt och frågorna dyker upp: hur ska vi göra, hur ska vi jobba?

– Man får ta många små steg, annars blir det för svårt.

Men Paula Wennberg är optimistisk.

– Framtiden ser hoppfull ut om många engagerar sig i våra utbildningar. Samarbetet mellan forskare och företag blir bättre när vi tar in jämställdhetsperspektivet. Allt arbete vilar på vetenskaplig grund.

 

Om man vill vara bäst

Kretsar

Kretsar. Foto: Carl Silver

I Luleå har två företag deltagit som piloter. Ett av dem är Agio, ett konsultföretag, som har fått pris för sitt jämställdhetsarbete av Luleå näringsliv. Det har 25 anställda i Luleå, 13 i Stockholm och en person i Los Angeles, USA. Totalt är 13 av de anställda kvinnor. Joakim Wiklund är konsultchef och berättar att drivkraften bakom deltagandet var att bli en attraktivare arbetsgivare.

– Om man vill vara bäst behöver man både män och kvinnor, gamla och unga. Då får man den trevligaste arbetsplatsen också, säger han.

Medarbetarna har deltagit i workshops och analyserat läget på arbetsplatsen med hjälp av verktyget i Mäta jämt. Det har lett till förändringar och nya resultat i mätningarna.

– Vi fick ifrågasätta våra värderingar och fundera över hur vi kan påverka och förändra dem, både inom företaget och utåt i omgivningen.

Jämställdhetsarbetet har integrerats med arbetsmiljön och ingår numera som ett kvalitetsmått i SAM, det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Projektet triggade oss att ta reda på hur vi kan sätta in jämställdhetsperspektiv i de mätningar vi gör, förklarar han.

 

In i styrningen

I en stor enkät som företaget gör varje år om fysisk och psykisk arbetsmiljö och hälsa har man lagt in ett jämställdhetsmått för att ta reda på om man verkligen har lyckats med jämställdheten. Den har blivit en naturlig del av den presentation som företagshälsovården gör till företagsledningen och personalen varje år.

– Det är en sak att mäta, men tillämpningen av resultaten måste integreras i styrningen av vardagen på ett effektivt sätt, poängterar Joakim Wiklund.

Han tycker att projektet har haft positiva resultat på alla sätt.

– Både våra medarbetare och våra kunder är nöjda och vi har fått mycket duktiga och högkompetenta människor som söker sig till oss. Speciellt söktrycket från kvinnor är högt. Det hjälper vårt företag att växa.

Företaget beslöt dessutom att alla pengar som går till sponsring av idrott ska fördelas lika mellan män och kvinnor.

– Vi funderade också på om vi skulle ställa krav på idrottsföreningarna att ha likalönsprincip. Det är svårt för flickor att satsa på idrottskarriär idag eftersom de är väldigt dåligt betalda, jämfört med pojkarna. Där vill vi ha igång en diskussion, säger han.

 

Ladda ner handbok och verktyg

Projektet har gjort en hel liten verktygslåda som finns att ladda ner här. Där har man samlat ihop olika verktyg för att stimulera jämställdhetsarbetet.

Mäta jämt-projektet har dessutom en egen app att ladda ner gratis från hemsidan. Den heter Genderapp och innehåller en checklista för att arbeta med jämställdhet och mångfald. Genderappen är utvecklad i samarbete med företagen som ingick i projektet. Appen finns än så länge bara på engelska och kan hämtas här.

En handbok ”Innovation and gender – how to boost and measure change” finns också att ladda ner här gratis. Den finns bara på engelska.

I ett treårigt projekt som pågått samtidigt vid Luleå tekniska universitet har man utvecklat ett verktyg för att göra det möjligt för icke-programmeringskunniga att göra egna appar. Alla ska kunna göra sin egen app. I det arbetet har IT-företag, universiteten i Luleå och Umeå och genusforskare jobbat tillsammans. Här finns mer information.

Eva Ekelöf