Afa Försäkring finansierar 2007 – 2010 ett forskningsprogram
med sex projekt som syftar till att förbättra kvinnors arbetsmiljö och minska
arbetsskadorna i de mest utsatta industribranscherna. Här presenterar vi de sex projekten.
Ett av projekten handlar om förpackningsarbete. Det går att minska arbetsbelastningarna för kvinnor genom att ändra förpackningen. Det är resultatet av ett projekt där forskarna har undersökt förpackningsarbete i tre livsmedelsföretag; Karamellpojkarna, Göteborgs Kex och Jästbolaget. Resultatet presenterades på ett slutseminarium på Innventia (tidigare Packforsk) i december 2010.
– Ja, det går att minska arbetsbelastningen genom att ändra förpackningen, konstaterade Birgitta Nilsson, projektledare, Innventia, som samverkat med forskarna Svend Mathiassen vid Centrum för
belastningsskadeforskning, CBF, och Mikael Forsman, Karolinska Institutet.
Bordsjigg suger
I projektet har tillverkare och forskare utvecklat förpackningar och utrustning och testat dem på de tre företagen. På Jästbolaget har SCA Packaging gjort en bordsjigg, som suger ner arket med wellpapp i
bordet i stället för att personalen viker ihop det för hand.
-Med jiggen går arbetet oerhört mycket fortare, sade Niklas Strand från SCA Packaging.
Bättre med strävare askar
Bertil Johansson vid Sun Chemical har tagit fram ett lack med mer friktion till Ekmans som levererar Göteborgs Kexaskar. De blir strävare och det underlättar hanteringen.
Men det räcker inte om arbetsmiljön blir bättre. Produktiviteten måste vara minst lika hög om nya metoder ska användas.
Forskare från CBF har studerat produktiviteten genom att filma arbetet och intervjua anställda. De visade sig att de strävare askarna fungerade bättre.
– Det blev mindre förluster vid Göteborgs Kex. Arbetet blev enklare och man tappade inte så mycket material på golvet vid paketeringen, sade Svend Erik Mathiassen vid seminariet på Innventia.
Nätverk mot arbetsskador
– I alla fem företagen vi studerade fann vi mycket könssegregerat arbete, sade projektledaren Lisa Schmidt, Svenska Miljöinstitutet, projektledare för ”Åtgärder för färre arbetsskador bland kvinnor i tvätterier, livsmedels-, plast och kemisk-teknisk industri”, när hon presenterade projektet vid Arbetsmiljömässan 2010 på Elmia i Jönköping.
Projektet har stött en förändringsprocess i företag i två regionala nätverk. Företagen införde mer ordning och reda, bättre redskap, alla måste lära sig maskinerna, man hjälptes åt med tunga arbetsmoment, arbetslag och cheferna fick utbildning. Efter en tid kom forskarna tillbaka.
– Det var som att komma till ett helt annat företag, det är helt otroligt vad människor kan åstadkomma, sade Lisa Schmidt.
Studiecirkel om genus
– När vi började hade företaget röda siffror, när vi kom tillbaka var siffrorna svarta, och förslitningsskadorna hade minskat, sade hon.
– Män och kvinnor utsätts för helt olika typer av belastningar i verkstadsindustrin. Kvinnorna gör oftare mer ensidiga upprepande arbeten, medan männen oftare sköter maskiner och har mer varierat arbete, säger Caroline Jarebrant, Swerea IVF. Hon är projektledare för ”Bättre arbetsmiljö för kvinnor
inom verkstadsindustrin”.
Resultatet av projektet ska bli en guide i
genuskompetens i form av en studiecirkel. Det kan handla om arbetsdelning,
ergonomi och olycksfall. Företag som medverkat i projektet är bland andra
AssaFix i Göteborg, IAC i Färjelanda och Ascom AB i Herrljunga .
Framtidsfabrik för kvinnor
Projektet Framtidsfabriken ska ta fram en idéskiss till en framtida fabrik utifrån kvinnors krav på det goda industriarbetet.
– Våra intervjuer med kvinnor i industrin visar att de tycker om sitt jobb, säger Åsa Wikberg Nilsson vid Luleå tekniska universitet.
Det som kräver stor styrka av kvinnorna är att vara i minoritet, att till exempel bära skyddskläder anpassade till män.
Tål kvinnor mindre?
Nästa projekt heter ”Kvinnors och mäns risk att drabbas av värk i nacke och armar vid arbetsbelastning.” Det går ut på att bättre kunna bedöma risken i olika typer av arbeten, effekterna av interventioner och orsaker till arbetsskador.
Särskild fokus ligger på frågeställningen om varför kvinnor verkar ”tåla” industriellt arbete sämre än män. Projektledare är Catarina Nordander, Yrkes och miljömedicin, Lunds universitet.
Hälsopaket för kvinnor
Hälsopromotion och sjukprevention handlar ett projekt om, som ska bidra till att minska långtidssjukskrivningar för kvinnor inom pappers- och försvarsindustrin. Metoden är att utveckla ett så kallat hälsopaket. Denna utbildning för företag och företagshälsa ska göra det lättare att identifiera hälsoproblem bland kvinnor på grund av arbetsmiljön. Projektledare är Maria Nordin,
Yrkesmedicin, Umeå universitet.