När fler ska jobba mer och längre får företagshälsovården en allt viktigare roll att spela, dels för att behålla dem som redan arbetar, dels för att rehabilitera tillbaka de sjuka.
På ett seminarium finansierat av Afa Försäkring och Fas rapporterade företrädare från Danmark, Finland och Nederländerna om hur man arbetar inom företagshälsovården och med rehabilitering.
I Läkarsällskapets gamla vackra aula berättade Rune Åberg, ledare av FHV-delegationen, om den svenska satsningen på forskning om metoder för att förbättra företagshälsovårdens arbete. Läs mer om denna forskning på annan plats här i tidningen.
Regeringen har också beslutat om en särskild pott om 250 miljoner kronor under 2010 till företagshälsovården för tidig och samordnad rehabilitering. Under första halvåret hade mindre än två miljoner av dessa pengar använts.
– Politikernas beslut är viktiga men företagshälsan agerar på en kommersiell marknad som inte alltid följer politikernas intentioner, sade Rune Åberg.
Han tyckte att arbetsmiljön behöver en mer central plats i debatten och på den politiska agendan. När fler ska jobba mer och längre innebär det att arbetsförmågan måste underhållas och förbättras. Det i sin tur innebär att företagshälsan behöver mer och bättre utbildad personal. Delegationen har skapat masterutbildningar för skyddsingenjörer, sjuksköterskor och beteendevetare i Umeå, Lund och Stockholm.
När det gäller företagsläkareutbildningen ska den som finns idag upphöra. År 2013 kommer ett nytt specialistsystem för läkare och där finns specialiteten arbets- och miljömedicin. Hur denna utbildning ska organiseras och finansieras är oklart. Därför är intresset lågt bland blivande läkare att välja denna specialitet.
Satsning på 10 000
De flesta länder i Europa diskuterar höjd pensionsålder. I Danmark har man redan beslutat om en pensionsreform som successivt skjuter upp pensioneringen. Palle Ørbaek, professor från det danska institutet för arbetsmiljöforskning i Köpenhamn, berättade att pensionsåldern inom kort höjs till 66 år och att de barn som föds idag kan räkna med att jobba till 72 år.
Under åren 2004 till 2008 ökade långtidssjukskrivningarna i Danmark på ett oroande sätt. En aktionsplan, som omfattar 10 000 långtidssjukskrivna runt om i landet startade. Team med sjukgymnast, psykolog och läkare söker upp de sjukskrivna för att hjälpa dem tillbaka i arbete på ett kvalificerat sätt. I slutet av år 2012 ska en rapport vara klar visar hur det har gått för dessa 10 000.
Det danska forskningsinstitutet fokuserar på fyra områden: nanoteknik, psykosociala frågor, belastningar och olyckor. Folketinget har satt som mål att olyckorna ska minska med en fjärdedel och belastningsskadorna och de psykososociala arbetsskadorna med en femtedel fram till år 2020. Yrkesinspektionen ska bara inspektera arbetsplatser med hög olycksrisk.
Jos Verbeek från det finska yrkeshygieniska institutet frågade sig om vi vet om företagshälsan gör ett bra jobb. Det är svårt att hitta siffror som bekräftar detta. Anmälda hörselskador på grund av buller i arbetet har minskat med hälften på 15 år i Finland, men är fortfarande vanliga.
– Detta problem finns alltså kvar. Kan vi då säga att vi gör ett bra jobb, frågade han sig.
I Nederländerna är företagshälsovården obligatorisk och arbetar efter riktlinjer. Mer om det arbetssättet finns att läsa i ett reportage från Holland här.