Marcus Andersson

Lärare och elever fick en läxa för livet när forskningsresultat kom till skolsalen

2012-08-24

I Leksands gymnasiums snickerisal slipar eleven Tobias Ekberg med en planslip medan läraren Marcus Andersson tittar på. Det luktar gott av trädamm i salen, men något damm syns inte i luften. Här har Spets-projektet varit på besök och visat hur trädamm virvlar upp när man slipar om det inte finns något utsug, och hur det ser ut när utsuget är igång. Både lärare och elev har fått lära sig en läxa för livet.

 

– Vi fick se i datorn hur mycket damm vi är utsatta för när vi arbetar här i snickeriet. Det var intressant och väldigt tydligt, säger Tobias Ekberg, 18 år, som går industriprogrammet.

Trädamm är farligt att andas in och speciellt damm från lövträ är cancerframkallande. Marcus Andersson och Tobias EkbergMarcus Andersson och Tobias Ekberg

Marcus Andersson har varit lärare i finsnickeri tre år. De som går den linjen tillbringar en och en halv dag i veckan i snickeriet och är ute på praktik i 15 veckor under olika perioder. Skolan har nära samarbete med 15 snickerier runt om i Dalarna och där finns det gott om jobb för eleverna när de väl går ut skolan.

Här har Spets-projektet demonstrerat Pimex-metoden. Den går ut på att forskarna filmar olika arbetsmoment samtidigt som exponeringsdata samlas in i en dator. När kurvorna för hur mycket damm som finns i luften visas samtidigt med filmerna blir effekten uppenbar och det syns vilka moment som medför risker. AFA Försäkring finansierar projektet, som leds av Ing-Marie Andersson, professor i arbetsvetenskap vid Dalarnas högskola. Karl Gummesson är doktorand.

Inspirerande kunskap

Elever och lärare har fått se vad som händer när man blåser bort trädamm med tryckluft i stället för att använda utsug, och hur litet damm som kommer ut i luften när det finns utsug som är rätt installerat.

– Vi har sett fantastiska resultatkurvor, som har gett oss otrolig inspiration och som har fött en massa nya tankar hos oss lärare och elever. Vi har verkligen sett skillnaderna, säger Marcus Andersson.

Alla elever som går på skolan nu har fått titta på filmerna och de har fått en tankeställare för resten av livet.

– Vi har ändrat på en rad rutiner på våra olika arbetsstationer så att vi ska få en bättre arbetsmiljö. Vi har också köpt in fler utsug. Vi är noga med säkerheten, poängterar Marcus Andersson.

Skolan vill satsa på de bästa verktygen och maskinerna så att eleverna kan ställa krav när de kommer ut på arbetsplatser som kan ha föråldrade verktyg. Det gäller också för arbetsmiljön. Ingen ska behöva stå i moln av trädamm.

– Eleverna får en medvetenhet om hur det ska se ut och kommer ut på arbetsmarknaden med nya idéer, säger han.

Putsa för hand

I kursen ”Material och miljö” får eleverna lära sig om säkerhet och om arbetsmiljölagen och här kommer Spets-projektets filmer att passa utmärkt som en del av undervisningen. Marcus Andersson tycker att filmerna borde ligga på en hemsida eller kanske på Youtube.

– Vi diskuterar nu med forskarna hur det ska se ut, berättar han och tror att filmerna bidrar till nytänkande i skolorna runt om i Sverige.

– I grundskolan har man inga maskiner i träslöjden utan putsar för hand. Men också vid handputsning behövs utsug. De här filmerna visar tydligt vad som händer och vilken skillnad det blir, både för lärarna som andas in dammet hela dagen och för eleverna.

Ing-Marie AnderssonIng-Marie AnderssonIng-Marie Andersson berättar att eleverna bland annat använde en vertikal putsmaskin utan kåpa, som skyddar mot dammet.

– När vi satte på en kåpa syntes klart och tydligt vilken stor effekt den hade. Det var ett bra exempel. Kåpan gör att dammet inte sprids utan sugs in i utsuget.

Även skillnaderna mellan en putsmaskin med eller utan utsug var tydliga.

– Hela rummet blev neddammat utan utsug, men med utsug syntes inget damm. Ja, vi har samlat in en rad talande exempel i Leksand, säger hon.

Resultatet var det samma oavsett träslag eller om det var en MDF-skiva och oavsett vilken typ av maskin som användes.

– När man använder tryckluft för att göra rent blåser man bara runt dammet i lokalen. Det gör också stor skillnad när man städar med sopborste om man borstar mot sig eller ifrån sig. Ifrån sig minskar exponeringen.

I maskinkörkortet

Ing-Marie Andersson och Karl Gummesson har träffat lärare från Leksand, Falun och Kristianstad för att diskutera material och maskiner och vilka arbetsmoment som är typiska, för att ta reda på vad som behövs för att förbättra arbetsmiljön.

– Till exempel vilken typ av slippapper som ger bäst resultat när man använder utsug i själva slipen.

Man har också diskuterat hur resultaten kan användas i undervisningen och hur de kan föras ut.

– Powerpoint-presentationen kan vi kanske göra tillgänglig på Youtube. Vi har också pratat om QR-koder, som kan användas i smarta telefoner för att hämta information via en app, berättar Ing-Marie Andersson.

Nu vill man försöka få videofilmerna inlagd i utbildningen till maskinkörkortet, en utbildning som arbetsgivarna har skapat för att öka fokus på säkerhetsfrågor.

– Det finns många små träindustrier som verkligen har nytta av vårt material.

Ing-Marie Andersson nämner Trappfabriken i Rättvik.

– Där har man har investerat i bättre arbetsmiljö och dessutom minskat kostnaderna. Det är inte fråga om stora investeringar men de har stor betydelse för exponeringen.

Slipa i sten

En annan bransch med dammig miljö är stenindustrin. Den har också fått besök där man tagit fram material på liknande sätt. Det finns några skolor med stenhuggarutbildning, i Lysekil och Kristianstad. Där pågår också diskussioner hur materialet kan användas.

– I Sverige arbetar 1 200 personer i stenbrott, men i Europa finns det 400 000. Vi diskuterar hur materialet kan föras ut i Europa också, säger Ing-Marie Andersson.

Swerea IVF har tagit fram en prototyp på ett verktyg för att dämpa vibrationerna vid stenbearbetning.

– Verktyget ser lovande ut och det vore spännande att kombinera mätningarna av vibrationerna med Pimex-mätningar, tycker Ing-Marie Andersson.

En stenarbetare kan behöva använda friskluftsvisir en hel arbetsdag, men det är tröttande och obehagligt. Ett punktutsug räcker inte. Med hjälp av mätningar kan man undersöka hur man bäst arbetar för att utsuget ska fungera optimalt.

Även maskintillverkarna har visat intresse för resultaten och för att hitta bättre lösningar i sina konstruktioner av maskiner.

 

QR-kod för smart telefon till introduktionsfilm om projektet: 

 

QR-kod till introduktionsfilm.QR-kod till introduktionsfilm.

 

 

Peo Svensson 4 november, 2012 - 10:25

Har det gjorts några studier på dammförekomst på byggarbetsplatser? Såsom vid husbyggnation, villor, lokaler, mm.
Peo

eva 13 november, 2012 - 16:52

Hej Peo

En snabb sökning gav följande artikel:

 

http://www.prevent.se/sv/Arbetsliv/Artikel/2005/Byggdamm-okar-risken-for...

 

och på Arbetsmiljöverket hittade jag dett:

http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2005_02.pdf - 220.2K

 

Hälsningar

Eva

 

 

eva 27 november, 2012 - 16:24

Hej Peo

Här är en ny och bra studie om damm på byggarbetsplatser:

 

http://www.ivl.se/publikationer/publikationer/effektivaatgardermotdammpa...

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-06-13

Arbetslivets utmaningar - nationell arbetslivskonferens

Den nationella arbetslivskonferensen arrangeras för den tionde gången av Forum för arbetslivsfrågor, Falf, i år vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Temat är "Arbetslivets utmaningar i staden och på landsbygden".

Tid: Den 13 till 15 juni 2017.

Mer information finns här.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger