Från missnöje till samverkan med företagshälsan

Fosie stadsdelsförvaltning i Malmö och företagshälsopartnern Feelgood har vänt blad. De gick från ömsesidigt missnöje till ett gott samarbete för systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Nu känner sig cheferna och medarbetarna mer trygga i sina roller, och samverkar med skyddsombuden och företagshälsan, säger Karin Bergstrand, HR-chef. Men det har tagit tid och kraft att skapa den nya andan.

 

Det är fullsatt i lokalen på Scandic Hotell Triangeln i Malmö, vilket förvånar och glädjer Prevents projektledare, Krister Skoglund, inför dagens seminarium om att använda företagshälsovården strategiskt hälsofrämjande.

– Att vi har fullt på alla fyra seminarieställen i landet tyder på en nytändning av intresset för att använda företagshälsan för bättre arbetshälsa, som är lönsamt, säger han.

Ohälsans miljardpris

Snart får vi höra ett mycket gott exempel på denna samverkan i Malmö. Men först en liten lägesrapport.

Enligt Sven Bergström, utredare på LO, har företagshälsovården gått kräftgång under några år när det gäller samverkan med arbetslivet. Idag har 65 procent av arbetskraften, 3,5 miljoner anställda, tillgång till företagshälsovård. 1,4 miljoner står helt utanför.

– För att företagshälsan ska återfå sin forna kraft måste vi mobilisera skyddsombud och andra arbetsmiljöaktiva i ledning och fack att kräva ökad användning av företagshälsan. Detta gör vi i samråd med arbetsgivarna och TCO, säger Sven Bergström.

Typiskt friska

Magnus Svartengren, professor på Arbets- och miljömedicinska kliniken i Uppsala och på Arbetsmiljöverket, har utrett vad som kännetecknar friska företag och friska kommuner. Han börjar med att berätta om priset för den höga ohälsan under sjukskrivningens bottenår 2003, nämligen 170 miljarder kronor.

– Tänk vad mycket gott vi hade kunnat erbjuda de anställda för de pengarna som ger ett mer hållbart arbetsliv, som kortare arbetstid, byten och anpassning av arbetsuppgifter.

Men få arbetsplatser lever upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, trots att föreskrifterna har funnits i tjugotalet år. Mats Ryderheim, chef för AV Syd, uppger att åtta av tio arbetsplatser som Arbetsmiljöverket besöker får anmärkning ar som rör det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Vid hundratalet arbetsplatsbesök har en bråkdel uppföljning enligt SAM, säger han.

Fosie friskare

En numera frisk arbetsplats är Fosie stadsdelsförvaltning i Malmö, av samma storlek som Trelleborgs kommun. Här har man arbetat fram ett gott förhållande mellan HR-chef, chefer, anställda, skyddsombud och företagshälsan.

Det började för tre år sedan, och då var kontakten mellan Feelgood och förvaltningen inte bra.

– Vi fick börja en lång och tung resa för våra 2 500 anställda, med 120 chefer och 100 skyddsombud i fronten, säger Karin Bergstrand, HR-chef. Då var det mycket som inte alls fungerade vad gäller arbetsmiljön, och vi var inte någon nöjd kund. Vi hade inga tydliga och enhetliga rutiner och riktlinjer för förvaltningen.

Feelgood

Jonas Lööf, kundansvarig på Feelgood, instämmer och menar att de bägge parterna inte hade en gemensam syn på läget och behoven när det gällde arbetsmiljön.

– Då i början av 2010 var det fokus på efterhjälp åt individen. Vi gjorde kortsiktiga insatser för att släcka bränder. Vi hade ett traditionellt samarbete med kund och leverantör, utan någon plan.

Efter samtal mellan förvaltningsrådet och huvudskyddsombuden, HSO, från Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Kommunal drog förändringsarbetet igång. Samtliga huvudskyddsombud var överens om att det fanns flera brister i de psykosociala riskbedömningarna, i ansvarsfrågor och i graden av konkreta förslag på lösningar.

Hot och våld

En arbetsmiljögrupp med skyddsombud och chefer fick i uppgift att bygga gemensamma strategier. Därefter byggdes en verksamhetsplan upp, genom workshops i olika grupperingar och inom företagshälsan. Resultaten samlade man ihop i en stor övergripande workshop.

– Vi letade inte efter lösningar och behov av tjänster, ofta har man för bråttom med det, säger Jonas Lööf. Det var helheten som vi sökte, strategiska lösningar på djupet.

Det gav tiotalet fokusområden som matchade olika behov. Det som kom fram var att många anställda hade en tung psykosocial arbetsmiljö. De arbetade i socialt utsatta bostadsområden och riskerade att utsättas för hot och våld. Cheferna kände sig inte trygga med sin kompetens och hade svårt att samarbeta med skyddsombud och huvudskyddsombud om arbetsmiljön.

– Vi har varit duktiga på att ge sprayutbildningar, säger Karin Bergstrand. Personalen har åkt iväg på kurser och kommit hem, utan att få in det i sammanhang.

Konsultstöd

För att öka chefernas trygghet och kompetens erbjöd arbetsgivaren dem konsultstöd. De tog lite tid på sig att acceptera erbjudandet, men numera är konsulterna fullbokade.

Alla chefer – även de högsta – skulle gå SAM-utbildning, en grundkurs i systematiskt arbetsmiljöarbete som följs av en påbyggnadskurs. Förr brydde sig många inte sig om det.

– Det var rätt märkligt att vissa chefer kunde välja bort den, då saknar man ju verktyg för arbetsmiljön, säger Reine Hindberg, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund.

Numera är utbildningen populär, konstaterar Karin Bergstrand.

AMV kritiskt

Hösten 2011 inspekterade Arbetsmiljöverket stadsdelen och fann mycket att invända mot.

– Det var vår räddning och inspiration, menar Karin Bergstrand. Det vände upp och ner på en massa stenar, och vi fick ordning på många rutiner och åtgärder.

Reine Hindberg pekar på tillfälligheten som gav detta goda. En ny inspektör skulle skolas in och fick i uppgift att göra en systeminspektion. Han valde Barn- och Ungdomsförvaltningen i Fosie.

– Det blev en ordentlig genomlysning av alla skolor, och massor av brister framkom som i vissa fall ledde till föreläggande med vite. Inspektörerna fann brister i SAM, som att dokument saknades och att flera arbetsplatser saknade forum för arbetsmiljöfrågor. Psykosociala riskbedömningar förekom inte på flera skolor och förskolor, och man upptäckte även direkta risker som mögel i en skolas källare.

Det goda med inspektionen var att förvaltningsledningen tog till sig av kritiken och sökte lösningar på alla problem, menar Karin Bergstrand.

Undvika krokben

För företagshälsan Feelgood har det varit ett hårt arbete att bygga upp tillit och förtroende och att skapa ett strategiskt samarbete med Fosie stadsdelsförvaltning. På alla nivåer inom organisationen har man fördjupat samverkan och även utvecklat nya tjänster för att matcha aktuella behov i arbetsmiljöarbetet.

– Det är viktigt att företagshälsan och kunden reder ut problemen tillsammans och att vi är lojala mot varandra, säger Jonas Lööf. Vi sätter ju krokben på oss själva i samarbetet om vi inte vågar investera i tid och pengar för att nå en förändring tillsammans.

Under våren 2012 fick cheferna handledning av företagshälsan i psykosocialt arbete, riskbedömning när det gäller hot och våld samt kränkande särbehandling. Handledningen var avpassad efter chefernas olika förkunskaper.

Dialog

Man grundlade SAM-arbetet i dialog med medarbetarna, som nu var med på tåget, och arbetet med att identifiera fokusområden med arbetsmiljöbrister fortsatte.

Nu finns ett tydligt systematiskt arbetsmiljöarbete, med koppling till föreskrifterna, i Fosie. Hälsa och arbetsmiljö ses som strategiska frågor, chefer på alla nivåer är involverade och det har skapats ett gott samarbete mellan dem och skyddsombuden.

– Vi har en utbredd god relation och stark tilltro till företagshälsan, och cheferna är trygga och säkra i sitt uppdrag för arbetsmiljön, säger Karin Bergstrand.

Mer kunskap

Även de flesta medarbetarna har fått bättre kunskap i arbetsmiljöfrågor.

– Det finns en god inställning och en viktig, positiv attityd till frågorna, säger Reine Hindberg. Beredskapen är bättre för att ge skydd och skapa ett friskare arbetsliv. De flesta är förhoppningsvis öppnare om sina problem med arbetsmiljön.

Hur det har gått med sjukskrivningsnivåer, antalet arbetsskador och sjukdomar, förekomsten av hot och våld med mera är för tidigt att säga.

– Det finns enstaka medarbetarenkäter som pekar åt det positiva hållet, men ingen systematisk allmän studie än, berättar Karin Bergstrand. I en referensgrupp med chefer, HSO och HR-folk får vi positiva signaler, liksom i förvaltningens skyddskommitté.

 

Torbjörn Uhlin

 

Artikeln har tidigare publicerats på Sunt Livs hemsida.

 

Friska företag och kommunala arbetsplatser, enligt Magnus Svartengren

– De är duktiga på systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Det är nära till chefen och individuella önskemål om utbildning tillgodoses.

– Man har möjlighet att byta arbetsuppgifter, och det är ”högt i tak”.

– Det finns god kunskap om sjukfrånvaron och strukturer för åtgärder mot den.

– Arbetsuppgifter kan anpassas tillfälligt, vilket rejält minskar långtidssjukskrivningarna.

– De håller kontakt även med dem som är hemma för sjukdom eller barnledighet.

 

Fördelen med företagshälsan, enligt Mats Ryderheim, Arbetsmiljöverket Syd

– Utbildade i systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

– Gör årliga uppföljningar enligt SAM

– Kunskap i sakföreskrifter

– Kan kartläggning och riskbedömning

– Gör utredning av tillbud, kring olyckor och sjukdomar

– Ger krisstöd

– Håller enskilda samtal med medarbetare och psykolog eller beteendevetare

– Ger chefsstöd

– Ger stöd i förändringsarbete

– Gör medicinska kontroller

– Kan ge stöd till hälsofrämjande arbete

 

Det nya arbetslivet, enligt Ylva Nordling, Sveriges Företagshälsor

– Stor skillnad mellan branscher

– Hög global förändringstakt

– Sjukskrivningarna ökar igen

– De fysiskt tunga jobben minskar

– Ökad tillgänglighet, mindre gränser internationellt

– Antingen Träna rätt, äta rätt, eller Sitta still och äta uselt

– Fler lever längre och går senare i pension, vilket kräver omställning för arbetslivet

– Många yngre har högre tröskel till arbetslivet