– Det behövs perspektiv för att gå vidare, säger Eva Schmitz. Foto: Privat
#metoo rör sig framåt på samma stigar som tidigare kvinnorörelser och har dem att tacka för mycket. Det menar Eva Schmitz, kvinnohistoriker, när hon ser tillbaka.
– Den nya rörelsen har en sprängkraft i samhället och har fått genomslag på många arbetsplatser, säger hon. Nu finns det ingen väg tillbaka.
Få fasta tjänster, en hierarkisk organisation, hård konkurrens om forskningsmedel i kombination med en tystnadskultur och bristande ledarskap.Det är några av orsakerna till förekomsten av sexuella trakasserier och utsatthet på universitet och högskolor.
Konsekvensen kan bli att kvinnor slutar forska.
Med tusentals personliga berättelser har metoo-rörelsen visat att sexuella trakasserier är vanligt i en rad branscher i Sverige.
– Jag hoppas innerligt att metoo-rörelsen fortsätter. Metoo är en konstruktiv motståndsidé!
Det säger genusforskaren Anneli Häyrén.
Många protesterar mot att nedvärderas och trakasseras. Foto: Vlad Tchompalov
Sexuella trakasserier är förmodligen vanligt. Upplevda sextrakasserier från chefer och arbetskamrater har ökat stadigt sedan 1999. Det visar Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöstatistik, som görs vartannat år.
Under den långvariga byggboomen i Sverige fick företagen svårt att rekrytera byggnadsarbetare. Då kom ledningen på byggföretaget Ikano Bostad på att man skulle försöka anställa kvinnor som snickarlärlingar.
Det var början på jämställdhetsprojektet Hentverkarna.
Inom bygg, anläggning och snickeri har 11-12 procent av de anställda rapporterade arbetsskador. Vård och omsorg har motsvarande nivå på sina arbetsskador.
– De är båda enkönade, icke jämställda branscher, säger Annika Vänje, som är forskare på enheten för ergonomi på Kungliga Tekniska högskolan.
Blandat är ultimat, tycker Janne Eliasson och Sofia Levin på Pålsbo äldreboende. Foto: Roland Cox
Fler män behövs i arbetsmiljön och då måste lönerna upp och statusen höjas.
Det är Janne Eliasson och Sofia Levin på Pålsbo äldreboende överens om. Båda har provat både helmanliga och helkvinnliga jobbmiljöer.
Blandat ger bästa arbetsmiljön, tycker Åsa Löfström, forskare och veteran inom jämställdhet i arbetslivet.
Självklart kanske, men det går segt ‒ särskilt att få in män i traditionella kvinnojobb.
Några nycklar: Mäns deltagande i hemarbetet. Och en modernisering av vårdjobben.
Nästan hälften av maskinförarna i Aitik är kvinnor. Foto: Boliden, Stefan Berg
Cathrin Öderyd är processoperatör i Aitik, Bolidens koppargruva utanför Gällivare med 700 anställda. Sedan fem år arbetar hon som förtroendevald klubbordförande i gruvan och hon är enda kvinnan i IF Metalls förhandlingsdelegation för gruvbranschen.
Visst lever vi i ett jämställt land?
Nja…
Statistiska centralbyrån, SCB, ställer samman statistik om jämställdhet med några års mellanrum. Här är några siffror som har med arbetslivet att göra.
Gruvarbete har av tradition varit ett manligt yrke. Foto Lena Abrahamsson
Jämställdheten ökar – även i det supermanliga gruvarbetet. Stora satsningar på ny teknik med fjärrstyrda maskiner för transporter, borrning och lastning har på senare år gett en bättre arbetsmiljö och andelen kvinnor i branschen har ökat till 15 procent.
Gruvarbete är av tradition en mansdominerad bransch. Så sent som 1978 avskaffades den gamla lagen från år 1900 som förbjöd kvinnor att arbeta i gruvor.
‒ Det är viktigt att plocka bort människan från den farliga miljön. Ju längre bort man kan arbeta från det farliga, desto bättre arbetsmiljö, säger Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap
Jobba hemma, i liftkön, på Konsum... Det sägs vara stressande, men kan vara lugnande. Foto Victoria Heath
Ny teknik suddar ut gränsen mellan jobb och fritid. Men alla i arbetslivet kan inte flexa lika mycket och det egna inflytandet är ojämnt fördelat.
Och därhemma finns en klyfta mellan den partner som kan flexa och den som inte kan.
Stressforskaren Constanze Leineweber har studerat detta.