Den här metoden för att bedöma risker ingår inte bland dem som beskrivs i artikeln: "Luktar det inte illa är det inte farligt." Från en kampanj mot farliga
myter inom arbete och hälsa, som Rigas
medicinska universitet genomfört.
För att komma igång med att riskbedöma farliga ämnen behöver många mindre företag hjälp med att ta fram underlag.
Tre svenska forskargrupper har arbetat med två verktyg, Stoffenmanager och Kemirisk, som de hoppas ska vara billigare och enklare, och därför gå att använda oftare än de traditionella mätningarna.
I dammet finns partiklar som kan påverka hjärtat. Foto: Arbetsmiljöverket.
Små partiklar i inandningsluften leder till hjärtsjukdom visar ny forskning, som visar hur mekanismen ser ut. Nu måste gränsvärdena ner, anser Ulla Vogel, professor vid danska Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø.
Farliga kemiska ämnen finns i både pulver, damm och gas. Foto: Arbetsmiljöverket
Gränsvärdet för kvartsdamm är föråldrat enligt ny forskning om hjärt- och kärlsjukdomar. Över 100 000 personer är exponerade i byggbranschen men problemet är bortglömt, enligt Per Gustavsson, KI. När det gäller motoravgaser behövs gränsvärden även för partiklar i gaserna. Det finns inte idag.
I svetsrök finns dammpartiklar som kan ta sig till hjärtat. Foto: Roland Lämbert
Sotare och svetsare är utsatta för partiklar i rök och damm som leder till förhöjda risker för hjärt- och kärlsjukdomar, enligt forskningen.
Karin Broberg är professor vid Karolinska institutet och har bland annat undersökt hur sotare påverkas av sin arbetsmiljö.
Det är sedan tidigare känt att svenska sotare har en överrisk för hjärt- och kärlsjukdomar. Anledningen tror man är exponering för sot som bland annat består av PAH (polycykliska aromatiska kolväten).
Men dessa studier är gamla. Nu ville Karin Broberg göra nya undersökningar. Det kunde ju hända att arbetsmiljön förbättrats.
Det tar decennier att utveckla mesoteliom efter asbestexponering. Foto: Bret Kavan
År 2018 blir Aaro Liukkonen sjuk i mesoteliom. Han har varit utsatt för asbest under 1970-talet och ligger nu för döden. Hans fru, Paula Liukkonen har skrivit en bok som är en uppgörelse med arbetsmiljö-Sverige ”Asbestdöden – sveket mot arbetarna”.
– Jag tänker på döden det första på morgonen och det sista på kvällen. På natten lyssnar jag, har döden kommit? Det är en djävulsk process för en anhörig att följa en cancersjuk in i döden.
Ann-Beth Antonsson i färd med att utveckla en webbplats med goda råd till svetsare. Foto: IVL
Det säger Ann-Beth Antonsson. Hon har i fyrtio år jobbat som forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i Stockholm. Oftast har hon ägnat sig åt att skapa handfasta konkreta lösningar på småföretagens arbetsmiljöproblem. Några exempel på det är användbara webbplatser som KemiRisk, Alltomstäd, Svetsarätt och ArbetsmiljöVA.
Ett oacceptabelt stort antal arbetstagare utsätts för farliga ämnen på arbetet runtom i Europa.
Farliga ämnen ligger bakom en betydande andel av alla arbetssjukdomar.
Det råder en allmän brist på medvetenhet om vad farliga ämnen är, hur vanligt förekommande de är på arbetsplatser och vilka risker de medför.
Framstegen med att minska arbetstagares exponering för farliga ämnen har varit ytterst små på senare år.
Det är Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) som står bakom denna bekymmersamma beskrivning av läget. Byrån gör det i sin presentation av EU-kampanjen ”Friska arbetsplatser hanterar farliga ämnen på ett säkert sätt”, som pågår under åren 2018–19 i över 30 länder. Faktaruta om farliga ämnen finns sist i artikeln.
Mats Bohgard har sett många förbättringar under sin tid som forskare. Men det kommer hela tiden nya saker
att forska om, som biodiesel och nanoteknik.
Kampen mot farliga ämnen i arbetet är inget avslutat kapitel.
Det kommer hela tiden nya ämnen och material, som orsakar långsiktiga hälsoproblem för många.
Allt fler olika typer av arbetsplatser är berörda.
Och gamla problem som man trodde var historia kommer tillbaka, som kvartsdamm och asbest.
Det säger forskaren Mats Bohgard, som i över 40 år har forskat om rök, damm och andra luftföroreningar i arbetsmiljön.
Skyddskläder, masker, döende patienter. Covid-19 innebär tungt arbete fysiskt och psykiskt. Foto: H Shaw, Unsplash
När arbetsvillkoren kommer i konflikt med ens egna värderingar blir det som ett inre skavsår. Samvetsstress, eller etisk stress, har funnits länge i vården. Vårdgivaren ställs inför en situation där hen inte har tid eller resurser för att hjälp, lindra och bota. Den stressen har ökat under covid 19-pandemin.
Med elbilar och apparater som kan laddas följer en ökad användning av litium. Foto: Ernest Ojeh/Unsplash
Flera metaller som finns i elektronikskrot kan skada nervsystemet, orsaka cancer och troligen ALS.
Karin Broberg är genetiker och ska borra djupt i hur de anställda kan påverkas när gamla datorer och mobiltelefoner ska återvinnas.