Forskningsområde: Giftigt & luftigt

Kemikalierna & andningen
Ulrika Carlander (tv) och Heike Hellmold Ulrika Carlander (tv) och Heike Hellmold binder samman kunskaper om nanopartiklar. Foto: Roland Cox

De knyter nätverk om nanomaterial

En grupp experter i Södertälje arbetar med att knyta samman de i Sverige som vet något om nano och de som behöver veta något.

‒ Tanken är att bygga ett nätverk bland aktörer i Sverige och att få ihop alla inom området, säger Heike Hellmold, projektledare för SweNanoSafe som är på gång att öppna en webbportal.

Katharina Kloditz hanterar nanoämnen i en så kallad glove box på Karolinska Institutet.

Var försiktig med nanopartiklarna!

Att hålla ett stycke kol i handen är inte farligt. Men vad händer om du andas in en nyskapad kolfiber som är några miljondels millimeter stor?

Nanopartiklar har alltid funnits i vår miljö, men nu konstrueras ständigt nya material med delvis okända egenskaper. Forskning pågår om vad som kan skada oss och hur vi bäst skyddar oss på jobbet.

Olof Fernquist och Peter Stenerhag är nöjda med investeringen. Foto: Eva Ekelöf

Noggrann upphandling avgörande vid investeringar

En noggrann riskvärdering och kravspecifikation inför en investering i arbetsmiljön är väl använd tid. Det visar erfarenheter från SSAB i Borlänge. Genom att personalen var engagerad och fick utbildning blev resultatet det bästa möjliga.

Ghassan Kadhim visar ett av krossverken. Materialet har begjutits med vatten. Foto: Roland Cox

Kampen mot stendammet

Ghassan Kadhim visar hur tung den fuktiga sanden blir när man har vattenbegjutit den i krossverket.

– Om vi inte gjorde det skulle det damma jättemycket här, säger han.

Trots all försiktighet smyger sig det fina stenmjölet in i hytter och bodar. Alla tycks medvetna om hotet mot hälsan.

Kund hos frisör 80 procent av hårfärgningsprodukterna innehöll fyra eller fler starkt allergiframkallande ämnen, enligt studien från KI. Foto: sxc.hu

Hårfärgning kan framkalla cancer

Frisörer som ofta färgar och permanentar hår hade högre halter i blodet
av ett ämne klassat som cancerframkallande jämfört med de som
mera sällan jobbar med hårfärgning och permanent. Främst ökar risken för
cancer i urinblåsan, en cancerform som också oftare drabbar frisörer.
Det farliga ämnet är förbjudet i hårfärg, men verkar alltså ändå finnas.

Marcus Andersson, Tobias Lekberg Marcus Andersson och Tobias Lekberg, Leksands gymnasium. har deltagit i Spets-projektet. Foto: Eva Ekelöf

”Eleverna måste lära sig att förutse risker innan något händer”

Gymnasieelever på praktiska linjer får lära sig att använda personlig skyddsutrustning, men ingenting om systematiskt arbetsmiljöarbete och hur man ska tänka för att undvika risker. Det är en brist, menar Ing-Marie Andersson, professor vid Dalarnas högskola.

Borrmaskin Vibrerande verktyg ger skador för livet, därför finns gränsvärden. Foto: sxc.hu

Alla tjänar på att förebygga arbetsskador innan de uppstår

Förebyggande arbetsmiljöarbete är lönsamt för alla. För arbetstagaren, för arbetsgivaren och för samhället. Den kunskapen är väl förankrad inom vetenskapen men ändå rustas det förebyggande arbetet ner. Arbets- och miljömedicin i Lund har tagit fram siffror.

Kim Hansen är aktiv del av biogasprojektet som ska ge trygg arbetsmiljö

Biogas för bättre miljö kräver säker arbetsmiljö

Biogas är en energikälla som ersätter fossila bränslen. Tekniken är i högsätet. Men, vad händer med arbetsmiljön? Hur riskerar man sin hälsa när man hanterar avfallet och jobbar med förbränning och rötning?

Det ska forskare från Lunds tekniska högskola och Arbetsmiljömedicin i Lund, ta reda på, med professor Mats Bohgard i spetsen.

Tidigare studier har underskattat riskerna med dieselavgaser. Foto: iStockphoto

Fritiden viktig del av exponeringen för dieselavgaser

Dieselavgaser är cancerframkallande. En aktuell rapport från Umeå universitet visar att studier av exponering för avgaserna på arbetet också måste räkna med exponeringen på fritiden.

– Om man enbart mäter under arbetstiden är det risk för att man inte hittar något och tror att det är ofarligt, säger Bengt Järvholm.

Hudexponering av isocyanater en ny arbetsmiljörisk

– Antalet fall av isocyanatastma är inte många, men när de inträffar är de handikappande. Den som drabbas kan bli överkänslig mot lukter, till exempel parfym och mot kyla, säger Roger Lindahl, forskare vid kemiska institutionen på Umeå universitet.

Victor Ramirez, Magnus Eriksson och Tomas Kullberg.

Flera insatser behövs för att förhindra damm på byggen

Dammet virvlar när byggnadsarbetar kapar väggar i blåbetong och gips. Gränsvärdena överskrids då men det är oklart hur kopplingarna till deras hälsa ser ut. Det behövs ordentliga mätningar på arbetsplatserna och en genomgång av byggnadsarbetarnas hälsa, anser Bengt Christensson, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Han har med kollegor undersökt vilka förebyggande åtgärder som fungerar bäst för att stoppa dammet.

Frisörer har flest kemiska arbetssjukdomar

Under 2007-2009 anmäldes totalt 2277 kemiska arbetssjukdomar i Sverige. Cirka en tredjedel av anmälningarna gällde hudbesvär som rodnad, hudutslag eller eksem. Besvär i luftvägar och andningsorgan står för en annan tredjedel.