Forskningsområde: Giftigt & luftigt

Kemikalierna & andningen

Kolnanorör fanns i luften

Man var medveten om riskerna men visste inte hur stora de var eller hur de skulle hanteras. Därför tackade företaget Swerea Sicomp i Piteå ja till att ingå i en studie vid Lunds tekniska högskola om arbetsmiljörisker med nanomaterial.Förbättringar pågår.

Danska arbetsmiljöverkets nanovägledning Danska arbetsmiljöverkets nanovägledning

Arbejdstillsynet vägleder i arbetsmiljöarbetet med nano

Arbetsgivare och fack i Danmark har gemensamt krävt att arbetsmiljömyndigheten Arbejdstilsynet ska ta itu med de nya riskerna med nanomaterial på arbetsplatserna. Det är en direkt följd av att arbetsmiljöforskare har kunna visa att riskerna verkligen finns.

Första steget var en vägledning, från Arbejdstilsynet, en ”AT–vejledning”, om hur man ska förebygga hälsorisker för dem som arbetar med tillverkade nanomaterial.

Olika syn på gränsvärden för nanomaterial i Sverige och Danmark

 

Det behövs särskilda gränsvärden för ämnen i nanostorlek! Detta är forskare i Lund och Köpenhamn eniga om. Men de två grannländernas arbetsmiljöverk tycker olika.

I Danmark arbetar forskare med att ta fram gränsvärden för tre nanomaterial för Arbejdstilsynet, som även har en vägledning för nano i arbetsmiljön.

På svenska Arbetsmiljöverket anser man att varken gränsvärden eller föreskrifter behövs.

Svetsare tillhör riskgrupperna i arbetslivet när det gäller nanoämnen. Foto: Jason Conlon

Dansk storsatsning kring nanomaterial gav kunskap om hot och bot

Efter tolv års dansk forskning om nano och arbetsmiljö törs professor Ulla Vogel slå fast: På många arbetsplatser är nanomaterial en okänd arbetsmiljörisk, som kan leda till
cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Men forskarna har också hoppfulla resultat: En del farhågor var ogrundade – och det går att minska riskerna på samma sätt som man minskar damm.

Förutom Maria Hedén, Karin Lovén och Joakim Pagels har också Christina Isaxon arbetat med studien.

Mäta och bedöma risker med nanoämnen svår utmaning för forskarna

Förenklade mätmetoder kan visa på om det finns utsläpp av nanopartiklar i arbetsmiljön. Vill man gå
djupare med eventuella risker behövs däremot ett batteri av olika mätmetoder. Det visar en studie gjord  vid Lunds tekniska högskola. Nano i pulverform visar sig vara mest risk fyllt.

Ulrika Carlander (tv) och Heike Hellmold Ulrika Carlander (tv) och Heike Hellmold binder samman kunskaper om nanopartiklar. Foto: Roland Cox

De knyter nätverk om nanomaterial

En grupp experter i Södertälje arbetar med att knyta samman de i Sverige som vet något om nano och de som behöver veta något.

‒ Tanken är att bygga ett nätverk bland aktörer i Sverige och att få ihop alla inom området, säger Heike Hellmold, projektledare för SweNanoSafe som är på gång att öppna en webbportal.

Katharina Kloditz hanterar nanoämnen i en så kallad glove box på Karolinska Institutet.

Var försiktig med nanopartiklarna!

Att hålla ett stycke kol i handen är inte farligt. Men vad händer om du andas in en nyskapad kolfiber som är några miljondels millimeter stor?

Nanopartiklar har alltid funnits i vår miljö, men nu konstrueras ständigt nya material med delvis okända egenskaper. Forskning pågår om vad som kan skada oss och hur vi bäst skyddar oss på jobbet.

Olof Fernquist och Peter Stenerhag är nöjda med investeringen. Foto: Eva Ekelöf

Noggrann upphandling avgörande vid investeringar

En noggrann riskvärdering och kravspecifikation inför en investering i arbetsmiljön är väl använd tid. Det visar erfarenheter från SSAB i Borlänge. Genom att personalen var engagerad och fick utbildning blev resultatet det bästa möjliga.

Ghassan Kadhim visar ett av krossverken. Materialet har begjutits med vatten. Foto: Roland Cox

Kampen mot stendammet

Ghassan Kadhim visar hur tung den fuktiga sanden blir när man har vattenbegjutit den i krossverket.

– Om vi inte gjorde det skulle det damma jättemycket här, säger han.

Trots all försiktighet smyger sig det fina stenmjölet in i hytter och bodar. Alla tycks medvetna om hotet mot hälsan.

Kund hos frisör Använd handskar och byt ofta. Foto: sxc.hu

Hårfärgning kan framkalla cancer

Frisörer som ofta färgar och permanentar hår hade högre halter i blodet
av ett ämne klassat som cancerframkallande jämfört med de som
mera sällan jobbar med hårfärgning och permanent. Främst ökar risken för
cancer i urinblåsan, en cancerform som också oftare drabbar frisörer.
Det farliga ämnet är förbjudet i hårfärg, men verkar alltså ändå finnas.

Marcus Andersson, Tobias Lekberg Marcus Andersson och Tobias Lekberg, Leksands gymnasium. har deltagit i Spets-projektet. Foto: Eva Ekelöf

”Eleverna måste lära sig att förutse risker innan något händer”

Gymnasieelever på praktiska linjer får lära sig att använda personlig skyddsutrustning, men ingenting om systematiskt arbetsmiljöarbete och hur man ska tänka för att undvika risker. Det är en brist, menar Ing-Marie Andersson, professor vid Dalarnas högskola.

Borrmaskin Vibrerande verktyg ger skador för livet, därför finns gränsvärden. Foto: sxc.hu

Alla tjänar på att förebygga arbetsskador innan de uppstår

Förebyggande arbetsmiljöarbete är lönsamt för alla. För arbetstagaren, för arbetsgivaren och för samhället. Den kunskapen är väl förankrad inom vetenskapen men ändå rustas det förebyggande arbetet ner. Arbets- och miljömedicin i Lund har tagit fram siffror.