Forskningsområde: Erfarenheter & metoder

Själva arbetsmiljöarbetet
Det inte är specialistkompetens som avgör om hälsovårdsarbetet fungerar förebyggande. Foto: Wojciech Wolak

Rutinkontroller av hälsan är sällan förebyggande

– Om arbetsmiljöarbetet ska fungera förebyggande måste företag och företagshälsa ha en förtroendefull och kontinuerlig dialog, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för ”Företagshälsovård, sjukfrånvaro och arbetsförmåga”, ett Afa-projekt vid IVL Svenska Miljöinstitutet, som avslutas under våren 2011.

Forskare Sofia och partnern Maria skapar bättre forskning

Brukarpartner en stor forskningsvinst

Patienten kan vara en stark resurs för svensk forskning.

Projektet Brukarmedverkan i forskningen har stöttat och utbildat 53 forskningspartners som deltar med sina personliga kunskaper om att leva med olika sjukdomar i ett fyrtiotal olika forskningsprojekt.

Modellen kan bli ett framtidslyft för svensk forskning.

Forskningsbaserad och obligatorisk företagshälsovård förebild för Sverige

Just nu pågår en hel del forskning i Sverige som syftar till att förbättra företagshälsovården. Det handlar bland annat om att utveckla metoder, som är baserade på vetenskapliga rön och erfarenheter.  Nederländerna har blivit en förebild i Sverige när det gäller företagshälsovård, men också för satsning på arbetsmiljöforskning och för att få fler i arbete.  Det finns förklaringar för dessa framgångar. De kan heta obligatorisk företagshälsovård som arbetar efter vetenskapligt baserade riktlinjer, arbetsgivaransvar för sjukskrivna i två år, och ett offensivt forskningsinstitut, som sprider kunskap. Användbart! har besökt Nederländerna för att ta reda på hur man lyckades med dessa insatser, som visade sig komma både från staten och från privata initiativ.

”Kunskap om arbetsmiljön når inte ut”

Arbetsmiljön betyder mycket för svenska företags framgång, det vill Svenskt Näringsliv göra företagen medvetna om. Tyvärr är forskningen om arbetsmiljön svåröverskådlig och har svårt att nå ut till företagen.

– Det finns mycket kunskap men denna når inte alltid ut och tillämpas på arbetsplatserna, säger Bodil Mellblom, ansvarig för arbetsmiljöfrågor.

Dödsolyckorna i arbetslivet kostar en miljard om året

Varje år dör cirka 50 personer av olyckor i arbetslivet i Sverige.- En miljard om året skulle kostnaden för dödsolyckor i arbetslivet vara om vi räknade på samma sätt som man gör inom vägtrafiken, sade professor Eskil Wadensjö från Institutet för social forskning vid Arbetsmiljöriksdagen.

Hälsoundersökningar vanliga – men osäkert till vilken nytta

Hälsoundersökningar är den tjänst som företag och organisationer köper mest av företagshälsovården. Trots det är nyttan av dem mycket osäker.

Frågan är hur många som man använder på rätt sätt på arbetsplatserna. Hälsoundersökningar leder exempelvis sällan till slutsatser och åtgärder när det gäller arbetsmiljön.

Gerhard Wendt på Transport

”Varför använder man inte kunskaperna!”

”Arbetsmiljön är idag satt på undantag”, anser regionala skyddsombudet Gerhard Wendt. Möt honom i ett personligt porträtt om ungdomsprotester, hur första skyddsombudsuppdraget ledde till uppsägning och kampen mot hot och våld på mackar och värdetransporter.

Men han åker även nedkabbat till olika teater och musikfester.

Mer yrkeskunskaper minskar omsorgsstress

Vårdbiträden, undersköterskor och vårdare är de största yrkesgrupperna inom svensk kommunal vård och omsorg. Nästan hälften av dessa anställda, över 100 000, saknar formell kompetens, som är gymnasieskolans vårdprogram för detta arbete. Det finns forskning som tyder på att vårdpersonal som saknar formell kompetens är mer stressade och sover sämre än personal som har denna kompetens. Syftet med detta projekt är att se om kompetensutveckling kan ge denna vårdpersonal bättre hälsa och arbetstillfredsställelse.

Roger Arnesson, barfotaforskare i Örebro

­ – Det är intressant att forskningen kan visa varför människor blir utbrända och varför känslan av sammanhang och samhörighet är så viktig för hälsan, tycker Roger Arnesson, ordförande för
Fastighets avdelning i Örebro. Han är ett av de regionala skyddsombud, som har studerat och själva forskat vid Mälardalens högskola.

Verktyg som mäter risker

Hon ska ta fram ett verktyg som gör det lättare att bedöma risk för belastningsskada. Verktyget ska vara fritt tillgängligt och kunna användas av både små och stora företag.