Forskningsområde: Erfarenheter & metoder

Själva arbetsmiljöarbetet
Belastningsskador kan undvikas.

Gränsvärden för belastningar möjliga och nödvändiga visar forskningen

Det finns arbetsbelastningar som leder rakt in i sjukskrivningar. Det visar forskningen. Resultaten visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket en människa tål. Speciellt kvinnor är utsatta. Forskarna efterlyser nu hygieniska gränsvärden för sådana arbetsmoment. Men Arbetsmiljöverket vill avvakta.

Det går att mäta belastningar.

Observation av belastningar blir verktyg för arbetsmiljöinspektörer

Arbetsmiljöverkets nya metod för att riskbedöma belastande arbetsuppgifter består av ett frågebatteri och bedömningsunderlag som leder till en risknivå. Metoden bedömer risken för att få smärta och andra besvär i armar, nacke och skuldror genom att titta på hur arbetet utförs. Det är själva arbetsmomentet som bedöms, inte den person som utför det.

Kemikalier riskerar frisörers hälsa

Vi vet idag att blekmedel och hårfärger, bland annat, irriterar luftvägar och ger nästäppa, rinnande näsa och för en del astma.

– Däremot vet vi inte exakt vad som utlöser besvären. Det ska vi försöka ta reda på, säger Jörn Nielsen på Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus, där man precis har startat ett stort projekt för att identifiera exponeringar och risker för frisörer.

Svetsskador kan bero på nanopartiklar

Svetsrök är ett välkänt problem som skadar många svetsare hälsa. Många studier har sökt svaret på besvär i näsa, nedre luftvägar och ögon, trots skydd och hållna gränsvärden.

– Det finns en viss överrisk för luftvägsbesvär, men märkligt nog inget tydligt samband med exponeringen, säger Jörn Nielsen, överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus. Vi anar problem med nanopartiklarna.

Alla forskare måste informera allmänheten om sina resultat.

Hemsidan arbetsmiljoforskning.se hotad av nedläggning

AFA Försäkring har avslagit föreningen Arbetslivsjournalisternas förslag om att fortsätta och utvidga hemsidan. Avslaget lär enligt välinformerade källor beror på att arbetsmiljöforskning.se, visserligen är utmärkt, men att den bedriver forskningsinformation, inte forskning.  Därför ska sidan inte finansieras med forskningsmedel.

Ett längre och mer hållbart arbetsliv för fler genom dialog

Ett längre arbetsliv är nödvändigt av ekonomiska skäl och för att undvika arbetskraftsbrist i framtiden. Men det kräver ett mer uthålligt och flexibelt arbetsliv, och där saknas mycket kunskap.

Den bristen ska nu ett projekt vid Arbets- och miljömedicin, AMM, vid Lund universitet fylla ut, med anslag från AFA Försäkring.

Forskarna ska senare bjuda in till dialog med arbetslivet, med samverkan om policies och riktlinjer för ett anpassat arbetsliv, så kallat age-management.

Mätningar är avgörande för att få en säker arbetsmiljö.

Det finns inga riskverktyg för kemikalier på svenska

EU och staten ålägger arbetsgivarna att göra riskbedömningar av kemikalier de använder. Men i Arbetsmiljöverkets föreskrift framgår inte hur denna bedömning ska göras. Det finns utländska riskbedömningsverktyg, men inget på svenska.

Det är osäkert vilka metoder som gäller i Sverige.

Olika gränsvärden för kemikalier skapar förvirring och öppnar för godtycke

EU kräver i Reach att företag gör egna riskbedömningar av kemikalier de tillverkar eller importerar. Värdena företagen kommer fram till är ofta högre än de hygieniska gränsvärdena och de varierar också mellan företag. Det öppnar för godtycke, menar Gunnar Johanson, professor i yrkestoxikologi vid Karolinska institutet.

Containrar gasas för att förhindra att skadedjur sprids.

Enkelt att lufta gasade containrar visar forskning

Alla som arbetar med att öppna och tömma containrar kan råka ut för farliga gaser när de gör sitt jobb. Det kan röra sig om bekämpningsmedel som fosfin och vätecyanid, som sprutas i containern för att för sätta stopp för skadedjur och mögel under transporten. Nu ska ett forskningsprojekt ta reda på hur stort problemet är och vad man kan göra åt det.

Glasögon fick årets ergonomipris

Ergonomi för uthållighet och tillväxt var temat för Nordiska ergonomisällskapets tredagars konferens Nes2012 i Saltsjöbaden i augusti. Trehundra deltagare från 25 länder diskuterade utvecklingen i dagens arbetsliv vid över hundra seminarier och workshops.

Marcus Andersson och Tobias Ekberg. Foto: Eva Ekelöf

Lärare och elever fick en läxa för livet när forskningsresultat kom till skolsalen

I Leksands gymnasiums snickerisal slipar eleven Tobias Ekberg med en planslip medan läraren Marcus Andersson tittar på. Det luktar gott av trädamm i salen, men något damm syns inte i luften. Här har Spets-projektet varit på besök och visat hur trädamm virvlar upp när man slipar om det inte finns något utsug, och hur det ser ut när utsuget är igång. Både lärare och elev har fått lära sig en läxa för livet.

En styckare behöver ständigt en nyvässad kniv i sitt arbete.

Styckare får utbildning i knivskärpa och arbetsteknik

Om kniven är vass kan styckarens belastning minska med upp till 20 procent. Jörgen Eklund, professor i ergonomi vid KTH i Stockholm, har visat detta i sin forskning. Forskningsgruppen har nu fått
ytterligare pengar från AFA Försäkring för att ta fram och sprida ett utbildningsmaterial bland knivanvändare i styckning och slakt.