Forskningsområde: Erfarenheter & metoder

Själva arbetsmiljöarbetet
Hemma i Dalby är det både arbete och barnomsorg för Frida med Egon. Foto: Torbjörn Uhlin

Föräldraskap och arbete i balans

Förståelse från kollegor och chefer är det som föräldrar tycker är allra viktigast för att få föräldra- och yrkesrollen att fungera ihop. Tid för återhämtning är det man saknar mest, trots god sömn.

Det framkommer i en rapport av forskaren Frida Eek vid Lunds universitet.

Förebyggande friskvård är en del av ett hälsosamt arbete. Foto: Anton Belovodchenko

Stärk hälsan på jobbet utan att det kostar mer

Det är möjligt att organisera en verksamhet så att sjuktalen sänks och hälsan stärks bland de anställda, utan att det kostar mer pengar. Det visar en undersökning bland kommuner och landsting. För några år sedan gjordes en liknande undersökning bland privata företag. Den visade samma resultat.

Enkäter ger dialog som skapar hälsa på jobbet

Undersök hälsan med arbetskamraterna och må bättre

En grupp forskare vänder på begreppen kring bättre arbetshälsa, från att leta problem på jobbet till att införa ett hälsoskapande arbetssätt.

Fil dr Petra Nilsson Lindström har med några forskarkollegor på Högskolan Kristianstad skapat dialogverktyg till ett friskare arbetsliv genom delaktighet.

Industrirådet vill ha bättre spridningen av forskning för att ge bättre underlag i det vardagliga arbetet med arbetsmiljön.

Industrin vill ha kunskapscentrum för arbetsmiljön

Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö.

Det vill fack och arbetsgivare i Industrirådet att arbetsmarknadsminister Hillevi Engström ska skapa.

Arbetsmiljöverket är redan på gång med att bygga en riksplattform för kunskaper kring arbetsmiljö och arbetsliv, på regeringens uppdrag.

Sortering av sidfläsk för att minska knivtiden, här för Patrik och Mattias. Foto: Annica Jönsson

Mätmetod Meba ger friskare slakteri

Rotation, kortare stycktider, vassare knivar och en ökad kunskap om belastningsskador har gett ett friskare Scan i Kristianstad. En ständig koll på ergonomi och risker hos både styckare och olika arbetsmoment under flera år har gett resultat.
– Det gäller att ständigt arbeta vidare för att förebygga, och att ha alla med på tåget, säger Peter Ekström, huvudskyddsombud. Möjligheten att påverka är viktigast för ett gott arbetsklimat, plus ett lyhört ledarskap.

Belastningsskador kan undvikas.

Gränsvärden för belastningar möjliga och nödvändiga visar forskningen

Det finns arbetsbelastningar som leder rakt in i sjukskrivningar. Det visar forskningen. Resultaten visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket en människa tål. Speciellt kvinnor är utsatta. Forskarna efterlyser nu hygieniska gränsvärden för sådana arbetsmoment. Men Arbetsmiljöverket vill avvakta.

Det går att mäta belastningar.

Observation av belastningar blir verktyg för arbetsmiljöinspektörer

Arbetsmiljöverkets nya metod för att riskbedöma belastande arbetsuppgifter består av ett frågebatteri och bedömningsunderlag som leder till en risknivå. Metoden bedömer risken för att få smärta och andra besvär i armar, nacke och skuldror genom att titta på hur arbetet utförs. Det är själva arbetsmomentet som bedöms, inte den person som utför det.

Kemikalier riskerar frisörers hälsa

Vi vet idag att blekmedel och hårfärger, bland annat, irriterar luftvägar och ger nästäppa, rinnande näsa och för en del astma.

– Däremot vet vi inte exakt vad som utlöser besvären. Det ska vi försöka ta reda på, säger Jörn Nielsen på Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus, där man precis har startat ett stort projekt för att identifiera exponeringar och risker för frisörer.

Svetsskador kan bero på nanopartiklar

Svetsrök är ett välkänt problem som skadar många svetsare hälsa. Många studier har sökt svaret på besvär i näsa, nedre luftvägar och ögon, trots skydd och hållna gränsvärden.

– Det finns en viss överrisk för luftvägsbesvär, men märkligt nog inget tydligt samband med exponeringen, säger Jörn Nielsen, överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus. Vi anar problem med nanopartiklarna.

Alla forskare måste informera allmänheten om sina resultat.

Hemsidan arbetsmiljoforskning.se hotad av nedläggning

AFA Försäkring har avslagit föreningen Arbetslivsjournalisternas förslag om att fortsätta och utvidga hemsidan. Avslaget lär enligt välinformerade källor beror på att arbetsmiljöforskning.se, visserligen är utmärkt, men att den bedriver forskningsinformation, inte forskning.  Därför ska sidan inte finansieras med forskningsmedel.

Ett längre och mer hållbart arbetsliv för fler genom dialog

Ett längre arbetsliv är nödvändigt av ekonomiska skäl och för att undvika arbetskraftsbrist i framtiden. Men det kräver ett mer uthålligt och flexibelt arbetsliv, och där saknas mycket kunskap.

Den bristen ska nu ett projekt vid Arbets- och miljömedicin, AMM, vid Lund universitet fylla ut, med anslag från AFA Försäkring.

Forskarna ska senare bjuda in till dialog med arbetslivet, med samverkan om policies och riktlinjer för ett anpassat arbetsliv, så kallat age-management.

Mätningar är avgörande för att få en säker arbetsmiljö.

Det finns inga riskverktyg för kemikalier på svenska

EU och staten ålägger arbetsgivarna att göra riskbedömningar av kemikalier de använder. Men i Arbetsmiljöverkets föreskrift framgår inte hur denna bedömning ska göras. Det finns utländska riskbedömningsverktyg, men inget på svenska.