Forskningsområde: Erfarenheter & metoder

Själva arbetsmiljöarbetet
Blomstrande företag med ny modell.

Ny modell kopplar ihop arbetsmiljö med företagsutveckling

En modell som kopplar ihop arbetsmiljö, anställdas välbefinnande och företagsutveckling. Det låter som tulipanaros men en forskargrupp ska nu testa om en sådan modell kan bli ett verktyg i arbetsmiljöarbetet. Gruppen leds av Per Lindberg vid Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle.

Forskare vill ha fristående nationellt kunskapscentrum om arbetsmiljö

Alla arbetsmiljöforskare inom landstings- och universitetsvärlden har nu skrivit brev till fem ministrar och statsministern för att efterlysa ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljöforskning. De vill att detta centrum ska ligga utanför Arbetsmiljöverket.

Lisbeth Rydén, vänster, och Maria Kullberg, höger, med talare

Cybermobbning och personalenkäter på Arbetslivets Dag

Personalenkäter är populära, men varför har så många svårt att hantera svaren?

Det var några av de frågor som togs upp på Arbetslivets Dag. Annat var nya utmaningar i det traditionella arbetslivet, som cybermobbning.

Deltagarna fick även möta en arbetslivets vardagshjälte, gaypolisen Jeanette Larsson.

Från missnöje till samverkan med företagshälsan

Fosie stadsdelsförvaltning i Malmö och företagshälsopartnern Feelgood har vänt blad. De gick från ömsesidigt missnöje till ett gott samarbete för systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Nu känner sig cheferna och medarbetarna mer trygga i sina roller, och samverkar med skyddsombuden och företagshälsan, säger Karin Bergstrand, HR-chef. Men det har tagit tid och kraft att skapa den nya andan.

Vidgad syn på arbetsmiljörisker kräver nya ögon

Bedömningarna av risker i arbetsmiljön behöver vidgas. Modellen med krav-kontroll-socialt stöd är otillräcklig och riskerar att förvärra läget efter att man satt in åtgärder exempelvis mot stress, visar forskaren Lisbeth Rydén i sitt arbete med att utveckla ett annorlunda sätt att bedöma arbetsmiljörisker.

RUT-arbetaren trivs med jobbet, men far illa av nedlåtande attityder

Hushållstjänster har fått en renässans efter RUT-avdraget. Det har gett vita jobb med stor frihet och flexibilitet, som gillas av de flesta anställda.

Men allmänhetens negativa attityd är ett psykosocialt arbetsmiljöproblem visar en studie av forskarna Vesa Leppänen och Lars Dahlberg.

Hemma i Dalby är det både arbete och barnomsorg för Frida med Egon. Foto: Torbjörn Uhlin

Föräldraskap och arbete i balans

Förståelse från kollegor och chefer är det som föräldrar tycker är allra viktigast för att få föräldra- och yrkesrollen att fungera ihop. Tid för återhämtning är det man saknar mest, trots god sömn.

Det framkommer i en rapport av forskaren Frida Eek vid Lunds universitet.

Förebyggande friskvård är en del av ett hälsosamt arbete. Foto: Anton Belovodchenko

Stärk hälsan på jobbet utan att det kostar mer

Det är möjligt att organisera en verksamhet så att sjuktalen sänks och hälsan stärks bland de anställda, utan att det kostar mer pengar. Det visar en undersökning bland kommuner och landsting. För några år sedan gjordes en liknande undersökning bland privata företag. Den visade samma resultat.

Enkäter ger dialog som skapar hälsa på jobbet

Undersök hälsan med arbetskamraterna och må bättre

En grupp forskare vänder på begreppen kring bättre arbetshälsa, från att leta problem på jobbet till att införa ett hälsoskapande arbetssätt.

Fil dr Petra Nilsson Lindström har med några forskarkollegor på Högskolan Kristianstad skapat dialogverktyg till ett friskare arbetsliv genom delaktighet.

Industrirådet vill ha bättre spridningen av forskning för att ge bättre underlag i det vardagliga arbetet med arbetsmiljön.

Industrin vill ha kunskapscentrum för arbetsmiljön

Ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö.

Det vill fack och arbetsgivare i Industrirådet att arbetsmarknadsminister Hillevi Engström ska skapa.

Arbetsmiljöverket är redan på gång med att bygga en riksplattform för kunskaper kring arbetsmiljö och arbetsliv, på regeringens uppdrag.

Sortering av sidfläsk för att minska knivtiden, här för Patrik och Mattias. Foto: Annica Jönsson

Mätmetod Meba ger friskare slakteri

Rotation, kortare stycktider, vassare knivar och en ökad kunskap om belastningsskador har gett ett friskare Scan i Kristianstad. En ständig koll på ergonomi och risker hos både styckare och olika arbetsmoment under flera år har gett resultat.
– Det gäller att ständigt arbeta vidare för att förebygga, och att ha alla med på tåget, säger Peter Ekström, huvudskyddsombud. Möjligheten att påverka är viktigast för ett gott arbetsklimat, plus ett lyhört ledarskap.

Belastningsskador kan undvikas.

Gränsvärden för belastningar möjliga och nödvändiga visar forskningen

Det finns arbetsbelastningar som leder rakt in i sjukskrivningar. Det visar forskningen. Resultaten visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket en människa tål. Speciellt kvinnor är utsatta. Forskarna efterlyser nu hygieniska gränsvärden för sådana arbetsmoment. Men Arbetsmiljöverket vill avvakta.