Forskningsområde: Erfarenheter & metoder

Själva arbetsmiljöarbetet
Det inte är specialistkompetens som avgör om hälsovårdsarbetet fungerar förebyggande. Foto: Wojciech Wolak

Rutinkontroller av hälsan är sällan förebyggande

– Om arbetsmiljöarbetet ska fungera förebyggande måste företag och företagshälsa ha en förtroendefull och kontinuerlig dialog, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för ”Företagshälsovård, sjukfrånvaro och arbetsförmåga”, ett Afa-projekt vid IVL Svenska Miljöinstitutet, som avslutas under våren 2011.

Högre pensionsålder ställer krav på en effektiv företagshälsovård

När fler ska jobba mer och längre får företagshälsovården en allt viktigare roll att spela, dels för att behålla dem som redan arbetar, dels för att rehabilitera tillbaka de sjuka. På ett seminarium finansierat av Afa Försäkring och Fas rapporterade företrädare från Danmark, Finland och Nederländerna om hur man arbetar inom företagshälsovården och med rehabilitering.  

Vibrametern testas av Magnus Sköldbäck och Per Blomqusit

Runstenen – företagshälsa som samverkar med forskare

Företagshälsovården Runstenen i Malmö är en branschhälsa som ökar det förebyggande arbetet bland sina kunder, har närkontakt med kunderna och utför alltmer av sin service ute på arbetsplatserna.

– Vi har saknat en vardagskoppling till den forskning som berör oss, säger verksamhetschef Magnus Sköldbäck. Den har vi fått i samarbetet med Arbets- och miljömedicin i Lund och deras forskning om vibration och buller i projektet Verktygslådan.

Istvan Balogh utvecklar teknik för att mäta vibration hos alltfler yrkesgrupper

Forskare och företagshälsor avslöjar fler vibrationsrisker

Många riskerar skador av vibrationer i arbetet. Dagliga störningar på hela kroppen är lättare att mäta.

Svårare att skydda är alla dem som har upprepade korttidspåverkan på främst armar och händer. Som det är för trädgårdsarbetaren, bilreparatören och tandteknikern.

Forskaren Istvan Balogh är en av forskarna som söker medicinska kunskaper, metoder och mätinstrument i ämnet, i samverkan med företagshälsovården.

Nu reser sig svensk företagshälsovård, från ett prisdumparläge.

Svensk företagshälsa i förnyelse saknar stöd från parterna

Svensk företagshälsovård har en tuff vandring åter till sin gamla position. Mer kraftfullt statligt stöd, mer tillsynskrav och fler drivkrafter behövs för att företagen ska välja företagshälsovård och betala för ett aktivt och förebyggande arbete, menar Lars Hjalmarsson, vd för Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF.

– Arbetsgivare och fack har inte varit speciellt aktiva för att stärka företagshälsovårdens roll, anser han.

Kvinnor i industrin har ofta bundna monotona arbeten. Foto: Stockxchnge.

Variation minskar kvinnors ohälsa

– Förbättringar av arbetsmiljön för kvinnorna i industrin handlar i dag mycket om hur man kan skapa en ökad variation i arbetet, säger Caroline Jarebrant, doktorand i produktionsergonomi och ergonom på Swerea IVF. Hon har utvecklat en metod för att få med förbättringar av arbetsmiljön som en del av företagens förändringsarbete.

Videon visar jobbet och på figuren markerar man belastningarna. Foto: Mikael Forsman

Koll på jobbet med video

Exakt vad som gör ett arbete lätt eller tungt är inte alltid så lätt att beskriva. Ergonomen Mikael Forsman på Karolinska Institutet har utvecklat en video- och datorbaserad metod att analysera arbetet, som är lätt att använda. Metoden är utvecklad som ett stöd för de anställda när de ska vara med och förändra sin arbetsmiljö.

Lagarbete och byråkrati utvärderades av Malin Espersson. Foto: Andresr

Effektivare byråkrati med lagarbete

Priset för bästa doktorsavhandling 2010 om arbetsliv och arbetsmiljö
gick till sociologen Malin Espersson med hennes studie av
Kronofogdemyndigheten i Skåne.- Det är många års arbete som jag
lagt ner på avhandlingen, så det är jätteroligt få priset, säger Malin
Espersson, som undervisar bland annat i jämställdhet i arbetslivet vid
Centrum för genusvetenskap vid Lunds Universitet.

Utbildning ska lösa konflikter

Längst bak i bussen sitter ett gäng ungdomar som väsnas och dricker öl. När ytterligare en av dem tänder en cigarrett går en äldre dam fram till föraren.– De röker där bak, kan ni inte säga till dem? säger hon.– Släck cigaretterna! Och stig av på nästa hållplats, säger bussföraren i högtalaren till de unga, som glatt struntar i honom. Föraren stannar bussen, ungdomarna fnissar. Vad ska han göra nu?

Dialogteam förbättrar återkomst i arbete

Dialog med chef gör återgången till arbetet lättare

Återgången till arbetsplatsen blir lättare när man skapar en dialog mellan närmaste chef och den sjuke anställde. Björn Karlsons forskning visar att nio av tio med utmattningssyndrom återvänder om ser över arbetets innehåll tillsammans.

Modellen ADA, ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång, har blivit framgångsrik och ska nu lotsas in i företagshälsovården.

Håkan Hammarström saknar forskarkontakter

TYA har svårt att hitta transportforskning

Transportbranschen har stort behov av kunskap i ett brett fält. Det handlar om allt från logistik, hot och våld, udda arbetstider, avgaser, buller till ergonomi, mat och hälsa. Men man har svårt att hitta forskning, och få forskare söker kontakt.

– Vi bygger mest utbildning och information på beprövad praktik, säger Håkan Hammarström, chef för projekt och utveckling på TYA. Mer forskning som ger bättre arbetsmiljö, kanske kan behålla den äldre arbetskraften längre, och dessutom få fler kvinnor som söker till yrkesförarjobb.

Morgondagens chefer saknar utbildning i arbetsmiljö

Läget är dystert när det gäller att få ett bra genomslag för
arbetsmiljöforskning, det är alla överens om; forskare, forskningsråd,
brukare och arbetsmarknadens parter. Regeringens arbetsmiljöpolitiska
kunskapsråd instämmer.-Situation är svår för olika aktörer och
hindrar en positiv utveckling av dessa frågor, säger Jörgen Eklund, som
är professor i ergonomi vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i
Stockholm.