Rygg

Tretton skarpa förslag till förbättringar för flygplanslastare

2013-01-30

Tuffa arbetsställningar, trötthet och brist på inflytande. Studien om flygplanslastarnas arbetsmiljö är unik. Det är den första verkligt grundliga genomgången – även internationellt sett. Slutrapporten listar 13 användbara åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

 

Det var lastarna själva som tog initiativet till den. Få lastare får sina arbetsskador godkända. En forskningsstudie, som noggrant undersökte lastarnas arbetsmiljö, skulle kunna bli ett stöd för att få en arbetsskada godkänd. Resultatet har blivit en grundligt genomlyst arbetsmiljö och allt finns redovisat i slutrapporten.

–  Vi har inte bara kartlagt hur en flygplanslastare arbetar, utan också undersökt arbetsvillkoren runt omkring, exempelvis sambandet mellan organisatoriska och psykosociala förhållanden och arbetet. Nu kan vi jämföra med andra yrken, sade Svend Erik Mathiassen under slutseminariet. Han är professor vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle och har varit forskningsledare. Eva Bergsten har utfört själva forskningen. Projektet ”Skadefria Svend Erik MathiassenSvend Erik Mathiassenflygplanslastare” har drivits av Tya, Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

 

Enkäter och mätningar

Sex flygplatser, 11 handlingsbolag och tre cargobolag har deltagit i projektet. Dessutom har det funnits fyra arbetsgrupper som har undersökt var sitt område: fysisk belastning och arbetsskadestatistik, arbetsorganisation, schemaläggning och psykosocial arbetsmiljö, hjälpmedel och metoder, utbildning och utveckling.

Forskningsarbetet bestod dels av enkäter till alla anställda, dels av mätningar av belastningar och videofilmning av lastare i arbete.

Enkäten innehöll frågor om den psykosociala arbetsmiljön. I mätningarna bar 36 lastare en mätutrustning under ett helt arbetspass. Dessutom filmades lastarna under halva arbetsskiftet.

På rampen är arbetet välorganiserat. Varje del av lastningsarbetet är fördelat på ett arbetslag om fyra till sex personer. En av lastarna utses till så kallad loadmaster eller koordinator, en ansvarsfull befattning som kräver erfarenhet och godkänd utbildning. Inför varje avgång och ankomst bemannar teamledarna arbetsgruppen och delegerar vilken lastare som ska vara loadmaster.

Förutom att lasta och lossa ska lastarna också avisa flygplan vintertid, köra truck med bagagevagn, placera passagerartrappor, köra fram lastband och lyftar och backa ut flygplanen. Arbetet är både tekniskt komplicerat och ansvarsfullt.

 

Mer varierat på små flygplatser

Bara två procent av lastarna är kvinnor. Genomsnittsåldern är 37 år. De flesta är heltidsanställda.

Flygbolagen ställer höga krav på effektivitet och kvalitet och på att uppehållet på marken blir så kort som möjligt. Eftersom flera handlingsbolag konkurrerar måste verksamheten ständigt bli bättre.

Stress och tunga lyft.Stress och tunga lyft. Hälften av arbetstiden går åt till arbete i och runt planet och att köra fordon. Resten av tiden är pauser för återhämtning, administrativt arbete och att dra bagagevagnar. På de mindre flygplatserna hr lastarna ett större arbetsinnehåll och kan jobba med incheckning, tankning, säkerhet eller med brandredskap.

Handlingsbolagen följde noga de krav på kompetens och yrkeskunskap som myndigheter ställer. Alla företag hade egna eller inköpa utbildningar och också introduktionsutbildningar och fadderverksamhet.

Forskarna anser att kunskapsuppföljningen och kontrollen av kunskap kunde bli bättre, särskilt inom ergonomin. Stimulans för att lära sig mer och utveckla sin kompetens behövdes på de stora flygplatserna. Rapporten listar flera förbättringsförslag inom området.

 

Tuffa arbetsställningar

Lastarna arbetar med armarna lyfta mer än 60 grader i genomsnitt mellan 7 och 8 procent av arbetstiden. Som jämförelse nämner rapporten att hårfrisörskor, målare och bilmekaniker, som antas arbeta en stor del av dagen med armarna högt, har jämförbara eller lägre tider.

Ryggen var framåtböjd i mer än 60 grader cirka 3 procent av arbetstiden. Det finns studier som visar att ett sådant läge under mer än 5 procent av arbetstiden ger en ökad risk för ryggbesvär.

”Flygplanslastarna arbetar i ogynnsamma arbetsställningar under en så pass stor del av sin arbetstid att det innebär en ökad risk för att få besvär i rygg och axlar”, står det i rapporten.

Det finns en hel del hjälpmedel – arbetsverktyg – att använda, som korta och långa lastband, lyftkrokar och vacumlyftar. Inte alla handlingsbolag har alla hjälpmedel. På en del ställen fanns hjälpmedel men de användes inte. På frågan varför svarade man att det tar längre tid med hjälpmedel, att de inte var tillgängliga eller att de var trasiga. Men särskilt lastbanden var viktiga för att undvika belastningar. Alla hjälpmedel visade sig underlätta arbetet avsevärt. Här finns stora möjligheter till förbättringar, anser forskarna. Dan HolmbergDan Holmberg

– Det ska vara rätt hjälpmedel till rätt arbete. Vi behöver containrar som går att öppna och lyfthjälpmedel i sorteringen. Vi kan lära av varandra i de olika skiften. Somliga funkar bra, andra inte, sade Dan Holmberg, skyddsombud inom Transport.

 

Mycket besvär och trötthet

De största bristerna i den psykosociala arbetsmiljön var bristen på ledarskap, inflytande och feedback. Siffrorna var låga i jämförelse med andra yrkesgrupper. Man saknade tydligt närvarande chefer och önskade sig mer uppskattning från cheferna och större inflytande.

Många flygplanslastare hade besvär, 71 procent med ryggen det senaste året, 60 procent för skuldra och axel, 46 procent för nacke och 45 procent för handleder och händer. Det är höga siffror i jämförelse med andra yrken. Många sätter sina besvär i samband med arbetet. Den upplevde tröttheten efter en arbetsdag var större för lastarna än för till exempel lärare, kassörer eller busschaufförer.

Det jobbigaste arbetsmomentet var att lasta och lossa, både containrar, bagageutrymmen, vagnar, och att skjuta och dra vagnar. Särskilt containrar med fast tak var betydligt mer tungarbetade, och de kommer troligen att bli vanligare.

Studien har mynnat ut i 13 olika åtgärdsförslag som handlar om utbildning, om organisationen, tekniken, underhåll, investeringar, tillbudsrapportering och beställarkompetens.

Nu fortsätter arbetet i den nya studien ”Från ord till handling” med att följa förbättringsprocesserna och undersöka om de gör någon skillnad för flygplanslastarna.