Soldater

Rätt ställda frågor avslöjar sexträsket

2018-02-15

Som man frågar får man svar. Den som svarar på en enkät om sextrakasserier måste först fundera på hur detta definieras. Får den som svarar själv göra en definition – har du upplevt sextrakasserier - eller får hen ta ställning till olika situationer som beskrivs som trakasserier? Resultaten ser nämligen helt olika ut.

Anders W Berggren, forskare och organisationskonsult, gjorde för Försvarsmakten undersökningar om sexuella trakasserier åren 1999, 2002 och 2005. Han hade även gjort en studie för Räddningsverket, nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.Anders W Berggren. Foto: privatAnders W Berggren. Foto: privat

I dessa studier hade upp till 89 procent av kvinnorna som tillfrågades angivit att de utsatts för trakasserier vid minst ett tillfälle under de senaste två åren.

Att frekvensen blev så hög berodde på att frågorna var ställda på ett visst sätt. 

Forskarna beskrev cirka 30 typsituationer och frågade om respondenterna upplevt någon sådan situation.

– Det sättet att mäta, som är ett så kallat indirekt mått, kallar vi FHS-måttet. Det bygger på en amerikansk forskare, L F Fitzgeralds, arbete, berättar Anders W Berggren.

Med en annan metod, kallad SCB-måttet, var det betydligt färre som upplevt sextrakasserier, som mest 59 procent.

 

Har med sex att göra

SCB-måttet, som är ett så kallat direkt mått, bygger på att respondenterna får svara på om de upplevt ”ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller annat ovälkommet uppträdande grundat på kön som kränker arbetstagarens integritet i arbetet”. Det var den dåvarande definitionen av sexuella trakasserier.

– Med den definitionen av sexuella trakasserier kunde också underhållande av information på grund av kön eller en speciell jargong vara sextrakasserier. Eftersom många kvinnor antog att uppträdandet skulle ha med sex att göra, såg de inte sådant som sextrakasserier när de svarade, säger Anders W Berggren.

Detta grundar sig på en olycklig översättning från det engelska begreppet ”sexual harassments”, trakasserier på grund av kön, som på svenska blev sexuella trakasserier.

– Oavsett om respondenten definierade sina upplevelser som sexuella trakasserier eller inte så hade händelserna samma negativa konsekvenser, det vill säga att individerna mådde dåligt av sina upplevelser, poängterar Anders W Berggren.

I studierna ingick kvinnor från kategorierna officerare, värnpliktiga och civilanställda. Värnpliktiga låg högst av de tre kategorierna, till skillnad från i mätningen med SCB-måttet. Förövarna var ofta män som kvinnorna arbetade med. De var lika gamla eller äldre och var ofta högre i rang. Slutsatsen blev att manliga officerares inställning till kvinnor varken var särskilt jämlik eller liberal.

 

Kraftfullt mått

Försvarsmakten ville verkligen åstadkomma förändringar och fokuserade då på bland annat utbildningar med rådgivare på alla förband. Det hade en viss verkan.

– Vi såg att frekvensen sjönk över tid, med båda måtten mätt, säger Anders W Berggren.

Försvarsmakten fortsatte dock inte med sina enkäter utan övergick till att arbeta med värdegrundsfrågor och i efterhand kom fokus också mer att hamna på genusperspektiv i internationella insatser.

Han tror att det indirekta måttet är vanligast i den seriösa forskningen om sexuella trakasserier. Alla mår sämre. Foto:Stijn SwinnenAlla mår sämre. Foto: Stijn Swinnen

– Det måttet är mer kraftfullt eftersom det ligger närmare verkligheten. SCB-måttet riskerar att skapa en illusion om hur det är eftersom det missar viktiga dimensioner av sexuella trakasserier, säger han.

Anders W Berggren understryker vikten av att tydliggöra för arbetsgivaren konsekvenserna av sextrakasserier, bortsett från det självklara juridiska arbetsmiljöansvaret. Studierna visade på flera negativa konsekvenser, som sänkt arbetstillfredsställelse, lojalitet, sammanhållning, produktivitet och ökad avgångsbenägenhet. Men också den fysiska och psykologiska hälsan påverkades, som handlade om psykologiskt välmående, stress och allmän hälsostatus.

– Även om jämställdhetsfrågor är lågprioriterade finns det mycket att hämta ur ett företagsekonomiskt perspektiv genom att stävja sextrakasserier, säger han.

 

Alla mår sämre

Studierna visade att ju sämre jämställdhetsklimatet var, desto sämre mådde både kvinnor och män.

– Även män upplevde sämre sammanhållning, sämre produktivitet och arbetstillfredsställelse och mådde sämre av det dåliga klimatet, påpekar Anders W Berggren.

För att komma tillrätta med problemen behövs mätningar. Resultaten är något att utgå ifrån när man ska samtala om problemen.

– Sätter man mål går de att följa upp. Utan mätningar blir problemen mer diffusa, säger han.

I en medarbetarenkät är det enklare att ställa EN fråga än 20 om sextrakasserier, men det förutsätter att den som svarar på frågorna har full förståelse för vad som ingår i definitionen.

För att slippa få en alltför omfattande enkät kan man vartannat eller vart tredje år utöka frågebatteriet med ambitiösa och seriösa frågor om sextrakasserier.

– Ett annat år kan det handla om till exempel etnicitet och religion, tipsar Anders W Berggren.

 

 

Fyra delmått enligt Fitzgerald:

1. Trakasserier grundat på kön

Behandlat dig sämre, nedvärderat eller ignorerat dig beroende på att du är kvinna.

2. Trakasserier av sexuell karaktär

Flera gånger berättat historier eller dragit vitsar som enligt dig varit stötande.

3. Oönskad sexuell uppmärksamhet

Gjort ovälkomna sexuella närmanden trots att du försökt avstyra det.

4. Sexuellt tvång

Gjort att du känt dig rädd att bli behandlad illa om du inte ställt upp på sex.

 

Lämna en kommentar!

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
This question is for testing whether you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Vill du annonsera?

För priser mm maila Anna Holmgren

email: ana.holmgren@gmail.com

 

Kalendarium

2018-04-10

Seminarium om handeksem

Välkommen till ett seminarium om handeksem som anordnas av Hudkliniken och Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro i samverkan med Svenska sällskapet för arbets- och miljödermatologi (SSAMD) och Medicinska vetenskaper Örebro Universitet

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger