Ny forskning om företagshälsans metoder och arbetssätt vid arbetslivsinriktad rehabilitering visar deras goda möjligheter att stötta arbetsgivarna. I dag har arbetsgivare svårt att hitta anpassade arbetsplatser vid rehabilitering. Lyckade insatser är bland annat regelbunden kontakt och långsiktiga avtal.
– Det som förvånade mig var att de 12 företagshälsor vi intervjuade sällan är ute på arbetsplatsen vid bedömningar av arbetsförmågan, säger Katarina Kjellberg, ergonom och Medicine doktor på Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholms läns landsting.
Kontakt och långsiktighet
Studien visar dock att företagshälsovården har goda möjligheter att vara ett bra stöd till arbetsgivarna. Framgångsfaktorer för företagshälsans insatser är nära och goda relationer med kundföretagen, bra kommunikation och strukturerade arbetsrutiner som underlättar relationen.
Andra viktiga faktorer är regelbunden kontakt mellan företagshälsorna och kund och långsiktiga avtal och relationer. Men också att tjänsteutbudet utformas i dialog beroende på verksamhetens behov.
– Ett sätt att tillgodose detta kan vara inbyggd företagshälsovård. Men det finns bra exempel även hos de externa, säger Katarina Kjellberg.
Tidsbegränsade anpassningar
Forskarna fokuserade på vad som görs ute på arbetsplatserna för att förbättra eller förändra arbetssituationen för den som ska tillbaka till jobbet. Resultaten visar att arbetsgivare tycker det är svårt att hitta anpassade arbetsplatser vid rehabilitering.
Ekonomiska neddragningar har medfört att det inte längre finns tillräckligt med arbetsplatser att flytta den sjukskrivne till, liksom att neddragningar av personal påverkar. Ofta tycker arbetsgivarna att de får ”trolla med knäna”. Och de kan ofta bara erbjuda tidsbegränsade anpassningar med lättare sysslor, sedan måste allt rulla på som vanligt.
– Företagshälsorna å sin sida vill arbeta mer förebyggande med anpassningar, så att det blir ”rätt” från början, och gärna för hela arbetsgruppen; inte bara för den sjukskrivne, säger Katarina Kjellberg.
Framför allt har de sett att det är svårare med anpassning för personer med psykisk ohälsa. Den vanligaste anpassningsåtgärden, som de medverkar vid, för dessa grupper är att anpassa arbetstid och schema.
Företagshälsorna vill ha tydlighet
I studien efterlyser företagshälsorna tydligare syften av arbetsgivaren när de beställer bedömning av arbetsförmåga.
– Företagshälsovården beskriver att de ibland hamnar i etiska konflikter när de gör bedömningar av arbetsförmågan. Det händer att arbetsgivare använder sådana bedömningar som intäkt för uppsägning, säger Katarina Kjellberg.
De saknar också relevanta metoder för bedömningarna; där individens förmåga relateras till kraven i arbetet, speciellt metoder för psykisk ohälsa.
Sjuk- och friskanmäla hos företagshälsan
I studien har forskarna också undersökt företagshälsornas arbetssätt med att ta hand om sjuk- och friskanmälningar, istället för arbetsgivaren. Företagshälsorna ser det som ett bra sätt att få kontakt med den sjukanmälde från dag ett och att tidigt kunna sätta in åtgärder. De ser sig som ett stöd, och inte att de ska ta över arbetsgivarens ansvar.
Några arbetsgivare tycker inte om idén och tror att de då förlorar kontakten med den sjukskrivne och ser också en risk i att sjukskrivningarna ökar. De menar att tjänsten skulle behöva utvecklas vidare för att blir bra. De sjukskrivna tycker det är viktigt att känna att arbetsgivaren bryr sig.
– Vi har också sett att flera arbetsgivare i storstadsregioner själva bygger upp interna HR-strukturer för rehabilitering och är nöjda med det. Då tar de bara hjälp av företagshälsan med medicinska bedömningar, säger Katarina Kjellberg.
Suzanne Vikström
Läs mer om projektet Arbetslivinriktad rehabilitering.
FAKTA/Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering
Studien Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting – företagshälsovårdens metoder och arbetssätt finansierades av AFA Försäkring inom Forsknings- och utvecklingsprogrammet Arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting.
Syftet var att hitta framgångsrika metoder till företagshälsovården i deras arbete för tidig arbetslivsinriktad rehabilitering av vård- och omsorgspersonal. Forskarna sökte efter arbetssätt som underlättar för den sjukskrivne att tidig komma i arbete, och som bidrar till hållbar arbetsförmåga. De har också studerat bedömningar av arbetsförmåga, anpassningar av arbetet och tjänsten, Sjuk- och friskanmälan med sjukvårdsrådgivning och samverkan med olika aktörer.
2014 publicerade Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm en rapport om studien.
Källa: Kompetenscentret för företagshälsovård, www.fhvforskning.se