Det är förbjudet att köra bil med dubbdäck på Hornsgatan i Stockholm. Foto: Sver

Vägdamm inte lika farligt som avgaser

2011-01-10

 - Försäkringskassan är ofta för snål i sin bedömning av arbetsskador, anser Magnus Svartengren, professor i yrkes- och miljömedicin vid Karolinska Institutet i Stockholm.  Rökare med luftvägsproblem är ett exempel. Även om deras luftvägsproblem kommer från arbetet är de i princip omöjliga att få godkända som arbetsskada.

Magnus Svartengren, KIMagnus Svartengren, KI- Jag är undrande till Försäkringskassans bedömningar. De ifrågasätter ofta om skadorna verkligen kommer från arbete. De verkar tycka att nästan inget på arbetet kan göra en sjuk, säger Magnus Svartengren. Han är chef för avdelningen Arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet, KI, i Stockholm. Avdelningen undervisar, forskar och tar emot remitterade patienter för att bedöma deras arbetsskador.

Forskningen bedrivs inom tre teman; psykisk ohälsa och arbetsliv, ergonomi, samt miljöexponering, till exempel arbete i tunnelmiljöer. I forskningen om psykisk ohälsa på jobbet tar forskarna hänsyn till faktorer som social bakgrund och arbetslöshet, inte bara psykologiska faktorer. Till det här forskningsområdet hör projektet ”Friska företag”, finansierat av Afa Försäkring. Avdelningen samarbetar med Stresscentrum på KI. Tillsammans ska de starta ett projekt för att studera effekter av stress i olika arbetssituationer.

- Vi vill se hur stressnivån påverkas när man gör olika förändringar av arbetsorganisationen.

Avdelningen har fått pengar för att utvärdera företagshälsovårdens metoder.

- Det är en ny inriktning för oss. Företagshälsovården har inte beforskats tillräckligt när det gäller deras verksamhet kring arbetsskador, anser Svartengren.

Bristen på forskning kan bero på att företagshälsovården inte finns med i den vanliga öppna vården. Historiskt i denna typ av forskning har det också varit samma personer som utför vården och som utvärderar den.

- Det är klokt att hålla isär dessa två saker, säger Magnus Svartengren.

Forskarna Katarina Kjellberg och Wim Grooten på Arbets- och miljömedicin ska genomföra FHV-projektet i samverkan med forskarna Jörgen Eklund och Eva Wigaeus på KTH i Stockholm.

Avdelningen ska delta i ett forskningsprojekt om rehabilitering.

- De allra flesta som behöver rehabilitering är människor som har problem med ryggen eller som är deprimerade, säger Magnus Svartengren.

I projektet ska man intressera sig för dem som nyligen haft jobb, inte de som varit borta i många år från arbetsmarknaden.

- Vi vill se om rehabiliteringen kan förbättras i ett samarbete mellan arbetsgivarna och primärvården. Detta samarbete är något nytt. Hittills är det företagshälsan och arbetsgivarna som tagit hand om rehabilitering. 

 I dag frågar inte primärvården hur sjukdomen uppkommit i arbetet, utan man frågar bara om själva sjukdomen.

-Vi hoppas kunna visa hur ett samarbete mellan primärvård och arbetsgivare ska gå till för att ge bättre resultat.

De som ska rehabiliteras ska själva delta i detta utvecklingsarbetet, till exempel med att göra en prognos av sin arbetsförmåga.

Projektet ska genomföras i ett samarbete mellan KI och Vårdalstiftelsen, som söker pengar för denna forskning tillsammans med landstingen i bland annat Stockholm, Västerås, Kronoberg och Kalmar län. Staten har avdelat 100 miljoner för rehabiliteringsforskning, som administreras av Vårdalstiftelsen.

 

Ergonomi

När Arbetslivsinstitutet lades ner bestämde man sig på Karolinska Institutet för att satsa på en utbildning i ergonomi som riktar sig till ergonomer, beteendevetare, sjuksköterskor och ingenjörer. Läkare går inte på denna utbildning. De får en egen specialisering inom arbetsmedicin. Magnus Svartengren håller själv i de delar av utbildningen, som handlar om buller, vibrationer, ljusergonomi och strålning.

Seminarierna på KI är ganska billiga, de kostar runt 300 kronor och är öppna för allmänheten och för kursdeltagarna. Seminarierna annonseras på hemsidan hos Arbets- och miljömedicin, tidningen Arbetsmedicin och på hemsidan Folkhälsoguiden.

Arbets- och miljömedicin har också ett projekt om ergonomi tillsammans med Innventia, tidigare Packforsk.

- Vi är intresserade av sambandet mellan buller och ergonomi. Det är spännande att försöka förstå hur buller inverkar på kroppen. Det blir inte bara hörselskador av buller. Det har visat sig till exempel vid flygplatser, att det finns ett samband mellan buller och högt blodtryck. Vi har också funnit ett samband mellan hörselskador och lösningsmedel, säger han.

En intressant metod för att beskriva och förändra ergonomin i ett arbete är den så kallade Vidar-metoden som utvecklats av KTH och vid Belastningsskadecentrum i Gävle. 

Arbete i tunnelmiljöer

Tunnelmiljöer är det tredje temat för forskningen vid Arbets- och miljömedicin. I tunnlar blir det ofta höga partikelhalter i luften. Människor som vistas och arbetar där kan få inflammatoriska reaktioner i luftvägarna, både de personer som passerar tunnlarna och de som arbetar där.

Arbets- och miljömedicin har studerat arbetet i Stockholms tunnelbana och i Citytunneln i Stockholm.  De studerar då transportarbete, men också städarbete och byggnadsarbete. Avdelningen samarbetar med Svenska Miljöinstitutet och med lungkliniken i Umeå.

- Olika partiklar kan inte jämföras hur som helst. Det avgörande för hälsan är vilken sorts partiklar man andas in. Det grus och sand som dubbdäck river upp är inte lika farligt som partiklarna från avgaserna på en motorväg.

Hornsgatan i Stockholm har tungt trafikerad asfaltbeläggning. Gatan har stängts av för bilar med dubbdäck för att skydda människor från partiklarna som rivs upp av dubbdäcken.

- Risken finns att beslutet att förbjuda dubbdäck är ett slag i luften, anser Magnus Svartengren.

På Hornsgatan kommer partiklarna främst från damm av grus. Det mesta går att sopa bort. Men de verkligt farliga partiklarna kommer inte från grusdamm, de kommer från förbrännings­avgaser.

Avdelningens forskning visar att är bättre för luftvägarna att vistas i tunnelbanan än i biltunnlar. Personal på tunnelbanetågen är inte lika exponerade för partiklarna, som de som arbetar på perrongerna, typ städare och kontrollanter.

- Om man öppnar affärer och caféer i T-banan skulle deras personal bli mer exponerad för tunnelpartiklarna.

Storleken på partiklarna har betydelse. Förbränningsavgaser innehåller mycket mindre partiklar och de är också farligare för den som utsätts för dem, jämfört med de större partiklar som till exempel uppstår vid slitage av räls.

På Arbets- och miljömedicin studerar man partiklar av nanostorlek som genereras vid förbränning. Med ny nanoteknik kan forskarna identifiera partiklarna och följa vad som händer med dem i kroppen. En fråga då är om partiklarna stannar på cellernas yta eller om de tas in i cellerna. I ett projekt ska man jämföra friska personer och astmatiker som arbetat i vägtunnlar och T-banan när det gäller effekterna av exponering av partiklar i luften.

- Det kan vara så att de individer som får astma och kol är mer mottagliga för nanopartiklar och lättare släpper in dem genom cellväggen, säger Svartengren.

 

Den som vill ta del av resultaten från forskningen vid Arbets- och miljömedicin kan gå till

Arbets- och miljömedicins hemsida på Karolinska Institutet.

Resultaten finns också i tidningen Arbets- och miljömedicin.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-06-13

Arbetslivets utmaningar - nationell arbetslivskonferens

Den nationella arbetslivskonferensen arrangeras för den tionde gången av Forum för arbetslivsfrågor, Falf, i år vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Temat är "Arbetslivets utmaningar i staden och på landsbygden".

Tid: Den 13 till 15 juni 2017.

Mer information finns här.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger