Katrin Iwaszko

Riskbedömningar - ergonomens bästa vän

2015-12-07

Det finns en rik flora av olika mätmetoder för risker med fysisk exponering som ergonomer kan använda. När siffrorna trillar ut blir de hårda fakta i kommunikationen om förändringar och förbättringar på arbetsplatsen.

 

Dessa så kallade belastningsergonomiska riskbedömningsmetoder kan användas för att bedöma fysiska risker på befintliga och planerade arbetsplatser. Efter en bedömning kan man se om man uppnådde önskad riskreducering. Mätningarna kräver en del arbete, men kan rätt använda ge ett bra stöd för ergonomens bedömningar av arbetsuppgifter.

– Siffrorna blir hårda fakta i ett beslutsunderlag för förändring och gör det lättare att kommunicera med arbetsgivaren, säger Per Lindberg, lektor vid Centrum för belastningsskadeforskning i Gävle.

Han är en av författarna till rapporten ”Belastningsergonomisk riskbedömning - vägledning och metoder.” utgiven av AMM i Uppsala, rapport 1/2014.

Skriften är en guide för ergonomer till vilka metoder som lämpar sig för olika typer av arbetsuppgifter. Rapporten ger också förslag till hur en ergonom kan lägga upp sin riskbedömning.Per Lindberg. Foto: Owe WallPer Lindberg. Foto: Owe Wall

Först bör man göra en arbetsuppgiftskarta, skaffa en överblick över det arbete man vill studera, intervjua berörda personer. Steg två är att observera arbetsmoment, och till exempel ställa frågor om det är något som upplevs som särskilt besvärligt eller belastande.

Nästa steg är val av metod. Det finns många att välja på. Rapporten har tagit upp ett urval med 13 olika bedömningsmetoder för olika typer av fysiska exponeringar av syn, nacke, axlar, armar, ländrygg, ben och knän.

- Ingen metod mäter allting. Olika metoder mäter olika saker. Ergonomen behöver behärska en verktygslåda med olika metoder, säger Per Lindberg.

Bedömningarna kan kompletteras med tekniska mätningar. Några exempel:

- Dynamometer, mäter kraft när man skjuter och drar

- Elektromyografi, mäter muskelns elektriska aktivitet

- Goniometer, mäter ledvinklar

- Inklinometer, mäter lutningar och rörelsehastighet, främst i bålen

- Pulsband och pulsklocka, mäter hjärtfrekvens

- Vibrationsmätare, mäter hand-, arm- och helkroppsvibrationer.

Som stöd för minnet bör man också videofilma eller fotografera arbetet. Vidar, Video- och datorbaserad arbetsanalys, är ett verktyg som gör den anställde delaktig i analysen av arbetet. Se mer om detta verktyg på www.vidarweb.se

Anna Holmgren