–Vi vill ta reda på hur lärarna arbetar, säger Inger Arvidsson, AMM i Lund.

Lärare i riskzonen att drabbas av utmattning

2016-05-10

Många lärare är stressade och riskerar att drabbas av utmattning visar en studie av 49 grundskolor i södra Sverige. Dessa lärare var betydligt mer utmattade är övriga befolkningen och även jämfört med lärare i andra nordiska länder. Studien jämförde också lärarna med operationspersonal, som är ett annat krävande yrke.

–Lärarna låg till exempel betydligt högre när det gällde emotionella krav i jobbet, säger forskaren Inger Arvidsson. Hon är ergonom och forskar om fysisk och psykosocial arbetsmiljö vid Arbetsmiljömedicin i Lund.

Rapporten finns på nätet och heter ”Arbetsmiljö och hälsa hos lärare i grundskolan, AMM-Lund 14/2013. Det var inga större skillnader mellan män och kvinnor när det gällde risken för utmattningssyndrom. Däremot verkade det vara skillnader i hur de hanterade sin situation. Männen hade oftare en tendens att distansera sig genom att inta en mer cynisk hållning till sitt arbete. I en uppföljningsstudie av samma lärare visar preliminära resultat att andelen lärare med risk för utmattning var ganska oförändrad, men stressnivån för enskilda individer kan variera mellan olika perioder. Vissa mådde sämre än tidigare, medan andra mådde bättre.

Ont om forskning

Att lärarna i Sverige är utsatta för en hög psykisk press i sitt arbete bekräftas av statistik från Arbetsmiljöverket och från Sveriges företagshälsors jobbarometer. Men det är ont om forskning. Inger Arvidsson har sökt efter annan svensk forskning om utmattning bland lärare men hittat väldigt lite.

–Det är konstigt att det inte finns mer forskning i Sverige när det finns massor av internationell litteratur i ämnet, säger hon. Lärarna påverkar eleverna Hon nämner en OECD-rapport som jämför lärarnas situation i olika länder i Europa. Där låg Sverige lågt i vissa avseenden, till exempel i hur stor andel som skulle vilja bli lärare igen om de fick välja yrke på nytt. Även eleverna har problem. I europeiska jämförelser av elevernas prestationer (PISA) ligger Sverige betydligt lägre än tidigare.

–När lärarna mår dåligt, finns det risk att det även påverkar eleverna. Detta är ett problem för hela samhället, säger hon. Grundskolestudien är en del av ett projekt som finansierades av Forte. Nu söker Inger Arvidsson nya forskningsmedel för att bedriva interventionsforskning. Det innebär att hon ska ta fram och sprida praktiska råd om hur lärarna kan lägga upp sitt arbete för att må bättre i jobbet.

Reflekterade team

–Det är trots allt hälften av lärarna i vår studie som mår bra. Vi vill ta reda på hur det går till, hur de lärarna arbetar, säger hon. Tanken är att forskningen ska bygga på befintliga lärarlag i några skolor, som i så kallade reflekterande team fokuserar på hur de kan hantera och minska sin arbetsbelastning.

I projektet ska lärarna diskutera vad de kan göra själva, vad lärarlaget kan göra, vilka stödfunktioner de behöver på sin skola, vad skolledningen kan göra och vilka politiska beslut som krävs.

– I dag blir läraren ofta sittande kvar med hela ansvaret för eleverna. De kan få råd från kuratorer och skolhälsovård, men får inte alltid någon konkret avlastning, säger Inger Arvidsson.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-10-11

Evidensbaserade metoder för att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Social och organisatorisk arbetsmiljö och psykisk ohälsa står alltmer i fokus vad gäller svenskt arbetsliv. Det ökande antalet som drabbas av arbetsrelaterad psykisk ohälsa ställer stora krav på effektiva och evidensbaserade insatser. Sådana insatser har utvecklats och utvärderats av forskare vid de arbets- och miljömedicinska klinikerna runtom i Sverige i samarbete med företagshälsovården och av Irene Jensens forskargrupp vid Karolinska Institutet.

Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting ordnar en utbildning:

 

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger