Mahmoud och Aysha bor i en trivsam trea i en söderförort i Stockholm. De har jobbat tillsammans som städare i många år. De jobbar på ett privat städföretag där Mahmoud har delade turer från sex på morgonen till halvnio på kvällen. Aysha orkar inte med det, så hon jobbar enbart på kvällen.
Mahmoud går upp halv fem på morgonen, äter frukost och tar bilen till jobbet i Stockholms centrum. Halv tio åker han hem igen och har några timmars paus då han försöker sova. Klockan två äter han och Aysha lunch, ofta spagetti med köttfärssås. Sedan tar de bilen och åker norrut till Kungsängen till nästa jobb som börjar halv fyra. Där har de tre olika lokaler som de ska städa, i Kungsängen, Kallhälloch Jakobsberg.
– Utan bil skulle det inte fungera alls, men egentligen har vi inte råd med den sedan jag gick ner i arbetstid, säger Aysha.
Jobbar en timme gratis
Enligt schemat slutar jobbet halvåtta på kvällen, men det tar till halvnio för dem att bli klara, så de kommer inte hem igen förrän vid halv tio. När Mahmoud har ätit och varvat ner på kvällen, hinner han bara sova ungefär fyra timmar innan han ska upp igen. Mahmouds nattvila enligt schemat är bara tio och en halv timme, trots att arbetstidslagen sätter en gräns vid elva timmar. Kanske beror det på att han har två olika förmän som inte känner till eller bryr sig om varandras scheman.
– Jag är helt slut, ibland vaknar jag på natten och är helt dyngsur. Jag känner en inre stress hela tiden, säger Mahmoud. Han har tio år till pension och är rädd att inte orka ända dit. Det blir inte bättre av att deras arbetsbelastning hela tiden ökar. Städföretaget de jobbar åt har lagt ett lågt pris för att få uppdraget. Det innebär att det är långt mer arbete som ska utföras än städarna hinner med på den tid de får betalt för. Det är många papperskorgar som ska tömmas.
Handfat, speglar, skrivbord, allt ska avtorkas dagligen.
– Vi vill göra ett bra jobb, men det är omöjligt när vi har så lite tid, säger Mahmoud.
– Kunderna har blivit överkänsliga, säger Aysha.
När kunderna klagar får Mahmoud och Aysha resa hela vägen till Kungsängen på sin lediga tid och förklara varför städningen inte är perfekt. Kunden har en pärm där de skriver upp vad städarna missat.
– Kvällsjobbet tar fem timmar om vi skyndar oss, men vi får bara betalt för fyra, säger Aysha.
Åtta portar har blivit 26
De delade turerna är besvärliga. Men det värsta, tycker Mahmoud, är att arbetet blivit många gånger tyngre.
– Förr när vi städade åt ett kommunalt bostadsbolag hade vi fem timmar för att städa åtta portar. Efter det att jobbet lagts ut på privat entreprenad måste vi klara av 26 portar på samma tid. Fast en trappa tar lika lång tid att städa som förut, säger han.
Nu har Fastighets i Stockholm tagit upp en förhandling med städföretaget om Mahmouds och Ayshas arbetsvillkor. Annelie Pettersson, ombudsman och arbetsmiljösamordnare på Fastighets Region Ost berättar om städarnas arbetsmiljö i Stockholm. Arbetet blir tyngre när många fler kvadratmeter ska städas per timme. Våld och hot ökar, liksom ensamarbetet. Och arbetstiderna blir allt sämre, med färre dagtider och fler obekväma tider.
– Det har ökat kolossalt med delade turer, särskilt på företag som utför kommunalt upphandlade städtjänster, säger Annelie Pettersson.
Men också företag som Coop och ICA har lagt ut städning på entreprenad, liksom butiker och banker.
– Numera är städningen ett störande moment, tycker kundföretagen. Städarna ska inte komma med dammsugaren och flytta stolar på dagtid. Det ska vara rent och tyst när butiker, kontor, banker och skolor öppnar, säger Annelie Pettersson.
De städtjänster som efterfrågas ligger till största delen på obekväma arbetstider, tidigt på morgonen eller på kvällstid när skolor, kontor och affärer stängt. Arbetstiderna försämras ytterligare av att restiderna blir allt längre. De som köper städning bor ofta norr om staden, de flesta som utför städjobben bor långt söder om staden, som Mahmoud och Aysha.
Vågar inte ställa krav
Dagen innan har Annelie Pettersson haft en typisk förhandling. Den rörde en medlem som fått ett nytt schema från 06.00 på morgonen till 19.00 på kvällen, alltså på minuten enligt minimiregeln om minst elva timmars dygnsvila. Med resor blev det inte många timmar kvar att sova. Och dagen gick åt till arbete och resor till och från olika jobb.
– Det ska inte vara en paus mitt på dagen på fyra till sex timmar, säger Annelie Pettersson.
Förhandlingen gällde att försöka krympa ramarna för arbetstiden. Arbetsgivaren ville gärna försöka hjälpa till, men de hade förlorat trappstädning och andra dagtidsarbeten, så de hade inte mycket att erbjuda.
– Arbetsgivarna vågar inte ställa krav på sina kundföretag. De tar alla kontrakt de kan få tag i, säger Annelie Pettersson. Förhandlingen slutade bra. Räddningen blev att parterna hittade ett vårdhem där medlemmen kunde börja jobba senare på morgonen.
Fotnot: Aysha och Mahmoud heter egentligen något annat. De vill inte framträda med sina riktiga namn för att inte stöta sig med sin arbetsgivare.