En tredjedel av de anställda i en stor livsmedelskedja fick minst en diagnos av forskarna vid Arbets- och miljömedicin i Lund när de blev undersökta. Undersökningen var en del av en studie av arbetsmiljön. På frågan om man haft besvär de senaste sju dagarna hade kvinnor genomgående haft mer besvär än män. De har mer ont både i nacke, axlar, armbågar och händer.
– Vi ser att besvären är färre i början av anställningen. Sedan lägger de sig på en rätt stabil och hög nivå, berättar forskaren Kerstina Ohlsson.
Att arbeta i butik är lika belastande för en kvinna som att ha ett repetitivt industriarbete. Det visar ”belastningsstegen” där olika yrken jämförs efter deras olika belastningar. Arbets- och miljömedicin i Lund har rangordnat dem i stigande skala efter att i 20 år ha forskat om belastningar i olika yrken. Butiksarbete hamnar i mitten.
– Alla yrken är undersökte på samma sätt och sedan ställer vi dem i relation till varandra. Ju större gruppen är desto säkrare medelvärde. Butiksanställda ligger inte värst till. Deras arbete ligger i nivå med repetitivt industriarbete, ungefär i mitten, säger Istvan Balogh, vid Arbets- och miljömedicin i Lund, som tillsammans med Kerstina Ohlsson gjort undersökningen.
Ingen företagshälsovård
De butiksanställdas arbetsmiljö och speciellt utgångskassan blev undersökt i studien ”Att arbeta i livsmedelsbutik”. Där ingick samtliga anställda i 99 butiker från en stor livsmedelskedja, 1 600 kvinnor och 445 män. Studien handlade både om fysiska belastningar, om den psykosociala arbetsmiljön och om förekomsten av besvär i leder och muskler. Syftet var att öka kunskapen och att bättre kunna arbeta förebyggande.
Många butiker hade ingen företagshälsovård. Anslutningsgraden är låg inom handeln. Arbetsuppgifterna är flera i en butik. Det kan vara kassaarbete, att plocka upp varor, ta emot leveranser, och att sälja över disk som i delikatessavdelningen. Medelåldern bland de anställda var 42 år för kvinnor och 37 år för män och anställningstiden 12 respektive 9 år. I utgångskassorna arbetade bara 22 procent av männen, men hela 60 procent av kvinnorna.
– Vi ser att besvären är färre i början av anställningen. Sedan lägger de sig på en rätt stabil och hög nivå. På frågan om man haft besvär de senaste sju dagarna hade kvinnor genomgående haft mer besvär än män. De har mer ont både i nacke, axlar, armbågar och händer. Vi har också efter en fysisk undersökning kunnat ställa diagnoser och cirka en tredjedel har fått minst en diagnos, berättar Kristina Ohlsson.
De som hade besvär fick handfasta råd och somliga blev uppmanade att vända sig till vårdcentralen.
Tio kilo är alltid tio kilo
Alla anställda fick en enkät att besvara i lugn och ro hemma och upp till 80 procent svarade på den. Den handlade om ålder, arbetstider, arbetsuppgifter, med mera. De fick också svara på frågor om de hade några besvär i leder och muskler och om den psykosociala arbetsmiljön.
– Vi valde sedan ut 13 butiker för att göra en fördjupad studie, berättar Istvan Balogh.
De träffade alla anställda i butikerna och intervjuade dem och gjorde också en fysisk undersökning av nacke, axlar, armbågar och händer.
– Vi ville undersöka både vad man utsätts för i jobbet och utfallet i form av sjuklighet. Vi kunde inte mäta belastningen på alla, det tog för lång tid, så vi fick nöja oss med ett begränsat antal. Men vi våra resultat visar ändå tydligt hur belastningen ser ut i gruppen, förklarar Kerstina Ohlsson.
De undersökte hur de anställda rörde kroppen, positioner i överarm, hur man lyfter och rör ryggen och huvudets position. Man undersökte vilken kraft de anställda behövde för att göra sitt jobb.
– Tio kilo är alltid tio kilo men tio kilo är olika tungt för olika personer, beroende på styrka och vilka skador man har.
En jämförelse mellan arbetsuppgifter visar den kraft man måste använda i procent av sin maximala kapacitet i till exempel höger underarm.
– Att plocka upp varor och ställa i hyllor kräver mest kraft i underarmsmusklerna och är det tyngsta jobbet, berättar Istvan Balogh.
Det arbetet låg i höjd med att arbeta i gummiindustrin och att arbeta som undersköterska. Kassa- och delikatessarbete hamnade mitt på skalan, i höjd med tandhygienisters belastningar.
Fråga de anställda
Arbetet i utgångskassorna är det som är mest reglerat i Arbetsmiljöverkets föreskrift. Arbetsuppgiften att plocka fram varor är inte reglerat alls.
– Kassaarbete är ett repetitivt arbete och det ska man bara göra under halva arbetsdagen. Men även plockningsarbetet borde begränsas, anser han.
Kassaarbete är alltså lättare men mera låst. Det är en riskfaktor och Arbetsmiljöverket rekommenderar att man växlar mellan olika arbetsuppgifter som är litet tyngre.
Huvudets vinkel är också mera låst i kassaarbete än i varupplock, visar mätningarna.
– Vi ser att i kassaarbetet rör man väldigt litet på huvudet, jämfört med värdena i de andra arbetsuppgifterna, säger Kerstina Ohlsson.
– Små pauser i arbetet är bra för att återhämtning i musklerna. Det visar våra resultat tydligt. Forskningsresultaten måste föras ut på arbetsplatserna som handfasta råd, tycker Istvan Balogh.
Arbetsgivaren är medveten om problemen och om sjukskrivningar på grund av arbetet.
– Vi har diskuterat med både arbetsgivare, anställda och skyddsombud om att de anställda behöver utbildning och att en anslutning till företagshälsovården är nödvändig, säger Kerstina Ohlsson.
Några råd från forskarna är att arbetsorganisationen kan behöva ses över och arbetsuppgifterna växlas. Arbetsplatserna måste utformas ergonomiskt. Golven är ofta hårda och det är därför viktigt med rätt skor. Drag i utgångskassorna behöver man bygga bort.
– Det bästa är att fråga de anställda vad de anser behöver åtgärdas. En del saker kan man göra själv, annat behövs det experter till.
När det gäller den psykosociala belastningen upplevde närmare 80 procent av kvinnorna, men bara 56 procent av männen, att de hade låg egenkontroll.
– Det är ett inte oväntat resultat eftersom många av kvinnorna hade mer låst arbete. Det fanns starka önskemål om mer arbetsrotation.