Biogas har framtid, men måste hanteras arbetsmiljösäkert

Biogas för bättre miljö kräver säker arbetsmiljö

2013-11-06

Biogas är en energikälla som ersätter fossila bränslen. Tekniken är i högsätet. Men, vad händer med arbetsmiljön? Hur riskerar man sin hälsa när man hanterar avfall och jobbar med förbränning och rötning? Det ska forskare från Lunds tekniska högskola och Arbetsmiljömedicin i Lund, ta reda på, med professor Mats Bohgard i spetsen.


Tillsammans med bland annat Lunds Renhållningsverk och fackförbundet Kommunal söker forskarna vid Arbetsmiljömedicin och avdelningen för Ergonomi och Aeresolteknikergonomi, praktisk kunskap. Kim Hansen, fackligt huvudskyddsombud på renhållningen, är en av flera praktiker som leder forskarna på rätt spår. Han studerar kemi  och biogasrisker vid avfallsseparering på deltid.

Skåne satsar på bussar

Biogas är på tapeten också internationellt, som ett medel att minska koldioxidutsläppen. Frågan har blivit ännu hetare när USA:s president Barack Obama ökade takten för att nå miljömålen.
Region Skåne har tagit upp miljökampen och startat projektet Färdväg Biogas 2020, som går ut på att både skapa och använda biogas motsvarande tio procent av de totala utsläppen per år. Man vill vara den ledande biogasregionen i landet, och satsar hårt på bussar som drivs med biogas liksom produktion av ämnet i rötnings- och förbränningsanläggningar. Det gör man såväl i samarbete med stora fabriker som med stöd åt mindre anläggningar på landsbygden för lantbrukare.
– Den gröna tekniken har ett stort uppsving, och många teknologiska utvecklingsprojekt är på gång. Men som vanligt finns det inte så många som tänker på arbetsmiljön och heller ingen forskning som tar fram riskerna för arbetsmiljön, Mats BohgardMats Bohgardsäger Mats Bohgard, på Ergonomi- och Aerosolteknologi i Lund.

Ett vanligt problem vad gäller ny teknik, och även nanoteknologin, är att man först gör tekniska utvecklingsinsatser för att därefter upptäcka riskerna. Forskarna i Lund har börjat uppmärksamma problemen genom forskning om arbetsmiljörisker vid hantering av nanopartiklar.
– Se bara hur det gick med det goda byggmaterialet asbest som skadade många, påpekar Mats Bohgard. Och nu tycks de problemen vara glömda på flera håll även inom byggbranschen. Vår filosofi är att koppla utveckling av teknik med att syna risker för arbetsmiljön, för att förebygga problem i tid.
I den andan har han och hans medarbetare kört igång ett nytt forskningsarbete för att upptäcka och förebygga arbetsmiljörisker inom biogashantering, främst då som fordonsbränsle och de har fått ekonomiskt stöd från AFA Försäkring för kommande tre år.

Delaktiga praktiker

I projektet vill man vara steget före och hitta färdväg för säker arbetsmiljö vad gäller kemi, ergonomi och psykosocial hälsa. Men även för gott ledarskap och säkerhetskulturer som kan föra med sig ett proaktivt arbetsmiljöarbete i stort och på arbetsplatsen.
– Det är viktigt att medarbetarna är delaktiga i frågor om säkerhet, därför krävs ett ledarskap som hanterar deras upptäckter av oförutsedda risker och identifierar eventuella säkerhetsproblem innan de utvecklar sig, säger Mats Bohgard. Ett ständigt lärande är nödvändigt för att möta detta.
Ett led i forskningen är att lyssna på praktiker för att få kunskap om arbetsvardagen. Där har man kontakt med Kommunal, som har medlemmar i de sektorer där biogasen hanteras. Det är främst renhållningsarbetare i första fasen, och senare anställda vid reningsverk och lantbruk.
Där kommer Kim Hansen in. Han har en praktisk karriär inom branschen då han för tolv år sedan började arbete inom renhållningen i Lund. Nu har han även tagit upp sina vilande studier i kemi, och då valt att studera kemiska risker för renhållningsarbetet av den ökande separeringen av avfallet. Det pågår samtidigt som han arbetar på Lunds Renhållningsverk.
Han har även varit fackligt ansvarig i ett EU-projekt för renhållningsarbetare i Malmö och Köpenhamn, och han är renhållningsexpert inom NOFS, Nordens offentliganställdas fackliga samarbetsorganisation.
– Det är viktigt att få kunskap och synpunkter från dem som praktiskt är ute i biogasvärlden, så att vi inte forskar bara utifrån teorier, säger Mats Bohgard. Min tanke är att ordna möten mellan forskare och praktiker redan vid starten.

Projektets hjärta

Kim Hansen finns på på Renhållningen i Lund. Alldeles utanför sitt kontor visar han upp ett stort antal sopbilar som står uppställda på led för nattens tankning av biogas, inhägnat och med munstycket instoppat i biogastanken som finns mellan förarhytt och lastutrymme, eller under bilen. En bit bort samlar man ihop matavfall, skogsråvaror och andra biogasprodukter för transport vidare till biogasverket i Kristianstad.

 Renhållningen blir en aktiv part i forskningen av biogasrisker.Både yttre miljön och arbetsmiljön ska gynnas av biogasHär är projektets hjärta, där råvaror och ren biogas hanteras och med kopplingar till jordbruk och biogasanläggningar, både vad gäller forskning och praktik. Det handlar om att ha med både fackförbundet Kommunal och den kommunala arbetsgivaren (Sveriges kommuner och landsting, SKL), och på sikt även ta med representanter för industrifack och industriarbetsgivare.
– Vi måste ju veta vad som händer när vi arbetar med biogas vid tankning, i anläggningar och under transporter, säger Kim Hansen. Därför är forskningen oerhört viktig, liksom att vi kan medverka med våra praktiska kunskaper, och även med att föra ut resultat på ett begripligt sätt till våra kollegor och andra. Forskare har ju ofta problem med detta.
Han påpekar att kunskap finns om arbetsmiljöriskerna kring biogas. Känt är problemen för sjöfarten när de transporterar biogasmassor. Där har sjöfolk avlidit av giftpåverkan.
– Men när jag har gjort litteratursökningar så hittade jag mycket lite forskning som handlar om arbetsmiljön, säger Kim Hansen. Så det krävs mer vetskap om riskerna.
Kommunikationen med de anställda är av största vikt och att återvända med resultat till personer som deltar i en studie för att få deras engagemang och en utveckling på arbetsplatsen.
– För det är mer verkningsfullt att kunna förklara varför vissa skyddsregler måste hållas, än att bara komma med varningar. Då blir det ofta mothugg från de anställda som anser sig veta bättre än ”de på kontoret, säger Kim Hansen.

Skadade luftvägar

På sitt arbete har Kim Hansen hört av en del kollegor som känt irritation på huden och i luftvägarna, främst vid hantering av kärl där löst avfall utanför påsarna fallit över renhållarna. Likaså har man fått besvär vid hämtning av rötslam och tömning av gödselbrunnar. Och även vid tankning av biogasbussar som normalt pågår hela natten med svagt tryck och i ett avspärrat område.Kim Larsen är fackligt aktiv och även forskareBiogas tankas nattetid i sopbilarna
– Det finns frågor kring tankningen och även brandrisker i fordon med biogas. Det har ju brunnit rejält och snabbt i en del biogasbussar, främst utomlands, säger Kim Hansen.
I detta nya projekt som ska pågå under tre år med bidrag från AFA Försäkring vill man nu på Arbetsmiljömedicin tillsammans med Lunds Renhållningsverk och andra aktörer inom området söka lösningar på arbetsmiljöproblem i god tid. Man börjar med att forska på råvaruframställning och transport av avfall från hushåll eller industri till anläggning för biogas.
– Känt där är risker för mögel och mikrobiella ämnen, som förr bland annat gav fliseldarsjukan, säger Mats Bohgard. Mindre känt är hur det drabbar alla de arbeten som behövs för övergång till biogas.
För närvarande pågår en mindre studie om renhållningsarbetare i Lund där forskaren Carl Aronsson på Arbets- och miljömedicin Lund kollar upp effekter av inandning vid hämtning av matavfall från hushåll för transport. Renhållningsarbetare känner av luftvägsirritation, en av dem fick misstänkt allergiska alveolitiska problem (inflammation i lungvävnad och lungblåsor), eller möjligen den mer vanliga inhalationsfebern.
– Man har sett problemet bland renhållningsarbetare i Danmark, Grekland och USA. Nu vill vi veta hur pass utbrett det är här, säger Carl Aronsson. Det är inte lätt att skilja de två sjukdomarna åt, det kräver grundliga labbanalyser.

Skogens råvaror

Senare ska man i projektet kolla arbetet vid rötningsanläggning både i stora industrier och små lantbruksföretag, där har man samverkan med Lantbruksuniversitetet vid Alnarp. Här väntar man sig i nära framtid en rejäl ökning av skogsprodukter i tillverkningen av biogas, på sikt tänks andelen skogsprodukter vara drygt 80 procent.
Sista delen av projektet ska studera hantering och transport av biogas. Det rör hämtning av gas, slamsugning i trekammarbrunnar, omlastning av containers och arbete i biogasanläggningar. Samarbetet blir då med SYSAV, Sydskånes avfallsaktiebolag, som äger anläggningen i Lund.
I denna slutfas ser man en ökad samverkan med Luleå Tekniska universitet och deras nationella biogasteknologiska utveckling i Svenskt Förgasningscentrum. Det ger även ingång i EU:s biogasforskningsprojekt Green Syngas.
– Det märkliga med EU är att man inte har någon satsning på arbetsmiljön, medan man lägger stora pengar på teknologin, säger Mats Bohgard. Här ser man skillnader i lobbyarbetet, det finns ganska få som lobbar för arbetsmiljön medan biogasprodukter och alternativ till fossila bränslen har stora grupper som påverkar beslutsfattarna.
På arbets- och miljömedicin i Lund har man klimatlaboratorium, exponeringskammare och möjlighet till studier där man kan backa in hela sopbilar för att ta prover på luft och lukt. Det blir mycket praktiska tester för att kunna ta fram svar på de teoretiska analyserna utifrån forskarnas och praktikernas frågor.
– Vi förväntar oss unika resultat, med sammanhållen kunskap kring utformning av miljöer för hämtning av biogasråvaror, produktion och användning, säger Mats Bohgard. Vi bör även få fram mätmetoder för att kolla riskerna, liksom underlag för fördjupad forskning på flera områden.

Nyttig kunskap

Man ser även fram emot att ta fram praktiska lösningar som kärl för matavfallshantering, rätt fordon för insamling och transporter samt förebyggande kunskap vid uppförande och utveckling av rötnings- och förgasningsanläggningar.
– Jag är övertygad om att det blir mycket nyttig kunskap som direkt minskar riskerna vid hantering för biogasprodukter, säger Mats Bohgard.
Han får medhåll av Kim Hansen, som anser att det bör vara en förutsättning för Skånes färdplan för biogas.
– En region som vill vara marknadsledande ifråga om biogas bör absolut ha koll på arbetsmiljön, säger Kim Hansen. Dessutom kan det komma att lugna ner alla oss sopgubbar som ska hantera material med relativt stora kemiska och biologiska risker.
Starten blir i höst, när man kör igång en kick-off med alla som ska medverka i projektet. Forskare från arbets- och miljömedicin och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, fack, arbetsgivare, renhållnings- och biogasdriftchefer ska tillsammans köra brainstorming för att hitta de bästa startvägarna för projektet.
– Det är ett rejält spännande projekt, som har framtiden för sig redan från start, säger Mats Bohgard. Det handlar om vår klimatframtid och att hitta säkra vägar för att förbättra den. Vår ambition är att detta projekt kommer att ge kunskap som klarar av att kombinera biogasteknologi och god arbetsmiljö. Vi har gott hopp om att vi ska lyckas med det.

 

Artikeln har tidigare varit publicerad på AFA Försäkrings nyhetshemsida Sunt Liv, se www.suntliv.nu

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-06-13

Arbetslivets utmaningar - nationell arbetslivskonferens

Den nationella arbetslivskonferensen arrangeras för den tionde gången av Forum för arbetslivsfrågor, Falf, i år vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Temat är "Arbetslivets utmaningar i staden och på landsbygden".

Tid: Den 13 till 15 juni 2017.

Mer information finns här.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger