Ont i nacken

Kartläggning för ett hållbart arbetsliv

2015-12-07

 

Trots att vi vet vad som orsakar belastningsbesvär fortsätter de att drabba anställda, inte minst i vård- och omsorg. Att jobba förebyggande, ta hjälp av företagshälsovården och kartlägga arbetsmiljön för en hel arbetsgrupp kan vara en väg framåt. Det visar ett projekt på Rehabliteringsmedicinska kliniken på Linköpings universitetssjukhus.


– Jag vägrar att ha ett slit och släng-tänk på mina medarbetare. Det är respektlöst, säger vårdenhetschefen Victoria Svensson,Rehabiliteringsmedicinska kliniken där man vårdar

patienter med hjärn- och ryggmärgsskador.

Tillsammans med Arbets- och miljömedicin i Linköping och företagshälsovården, genomför kliniken en omfattande kartläggning av arbetsmiljön, där en belastningsergonomisk riskanalys är en viktig del av arbetet.

Målet är alla 70 medarbetare ska få ett arbetsliv som är hållbart på lång sikt, samtidigt som patienterna får en säkrare vård.

 

Ta ansvar för arbetsmiljön i praktiken

Victoria Svensson såg hur hennes medarbetare hade ont i kroppen. Det spelade ingen roll om man var ung eller hade mer livserfarenhet, tränade mycket eller lite. Annegret Ellinger, Charlotte Wåhlin och Victoria Svensson diskuterar det förebyggande arbetet. Foto: Madeleine RannerudAnnegret Ellinger, Charlotte Wåhlin och Victoria Svensson diskuterar det förebyggande arbetet. Foto: Madeleine Rannerud

– Jag frågade mig hur jag som chef skulle kunna ta ansvar för arbetsmiljön och ge medarbetarna förutsättningar för ett hållbart yrkesliv. Föreskrifterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet består av många skall, men hur gör jag konkret och när gör jag tillräckligt?

 

Kartläggning av arbetsmiljön för att förebygga skador

Hösten 2014 deltog Victoria på ett seminarium, där bland andra Charlotte Wåhlin, forskare och ergonom på Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Linköping, pratade om hur arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop. Det var startskottet för Charlotte Wåhlins forskningsprojekt och dessutom en kartläggning av arbetsmiljön på den rehabiliteringsmedicinska kliniken.

Efter diskussioner i samverkansgruppen skrev Victoria Svensson tillsammans med verksamhetschefen, en egen remiss till Arbets- och miljömedicin för att få en kartläggning av den arbetsrelaterade ohälsan på både individ- och gruppnivå och för att hitta åtgärder för att förebygga skador och främja ett hållbart yrkesliv. Remissen gick iväg i november 2014.

 

Belastningsergonomisk riskanalys


I kartläggningen fick personalen svara på frågor om sin hälsa i allmänhet liksom muskoskeletala besvär, vilka arbetsställningar som förekom, vilka som var obekväma och vilka som var extra krävande, som förflyttning av patienterna. Personalen fick också svara på frågor om patientsäkerhet och säkerhetskulturen på arbetsplatsen.

Personalen utför tunga förflyttningar i sängarna. Foto: Annegret EllingerPersonalen utför tunga förflyttningar i sängarna. Foto: Annegret EllingerSom en del i kartläggningen genomförde man en belastningsergonomisk riskbedömning. Under en månad inventerade ergonomen Annegret Ellinger från företagshälsovården, de olika arbetsmomenten som personalen utför.

Analysen visar att personalen utför tunga förflyttningar i sängarna som belastar både armar och rygg, men även fingerleder, bland annat när de ska ställa in utrustning och tränar patienterna. Den psykiska belastning uppstod dels vid träningen av patienter, dels vid planeringsarbete. Det stora engagemanget i patienterna var också en belastande faktor, liksom tidspressen i arbetet och en bristande IT-funktion.

 

Underlätta kommunikation och samarbete

Risken att skadas uppstår framför allt när patienterna ska förflyttas, i trånga utrymmen, när en patient ramlar eller när sängar och rullstolar ska transporteras. Stress bidrar också till att personalen tar större risker. Förutom plötsliga händelser, handlar det om den dagliga belastningen som sker under lång tid i omvårdnadsarbetet.

Några av åtgärderna för att komma till rätta med problemen är att undersköterskorna ska hämta hjälp när en patient ska förflyttas och stämma av med varandra om det finns behov av att använda hjälpmedel.

Den ergonomiska analysen visar att kunskaperna behöver bli bättre i arbetsteknik vid olika arbetsmoment och att utrustning som provtagningsvagnar, träningsutrustning och sängar behöver ses över.

Åtgärderna handlar både om yttre faktorer som utrustning och lokaler och om en översyn av rutiner, arbetsteknik, möjligheter att få hjälp, variation och återhämtning.

I enkätsvaren kom de anställda bland annat fram till att man behöver underlätta kommunikationen och samarbetet över yrkesgränserna och fördela tunga arbetsuppgifter på olika personer under arbetsdagen.

 

Delaktighet ger resultat

Annegret Ellinger jobbar utifrån en strategi där alla ska vara delaktiga.

– Jag följer medarbetarna och är deras ögon och öron, observerar, intervjuar och fotograferar, för att synliggöra deras arbete. Genom bilderna blir sättet att arbeta tydligt både för personalen själv, för ledningen och för alla som vill förbättra arbetsmiljön.

När inventeringen var klar utvärderades materialet tillsammans med medarbetarna.

– Det är ett pedagogiskt arbetssätt där man själv ser och förstår hur man ska arbeta, som har visat sig ha större effekt än att bara lära ut ny arbetsteknik. För att kunna förebygga besvär gäller det att man väcker en förståelse i synen på sig själv och på verksamheten.

 

Kartläggning ger nya insikter

Kartläggningen har lett till att både Victoria Svensson och hennes medarbetare har fått syn på hur de utför de olika arbetsmomenten, saker de inte visste att de gjorde. Det kan tyckas vara bagateller, men som leder till en fysisk arbetsbelastning som sliter på lång sikt. Risken att skadas uppstår bland annat när patienterna ska förflyttas. Foto: Annegret EllingerRisken att skadas uppstår bland annat när patienterna ska förflyttas. Foto: Annegret Ellinger

– Några av medarbetarna kommer inte att kunna jobba tills de går i pension. Är det rimligt 2015? Många gånger är engagemanget hos medarbetarna lite för stort. Vi borde oftare tänka att det vi gör är tillräckligt bra. Det är inte fult att tänka på sig själv, för om jag tar slut, vem ska då göra jobbet, säger Victoria Svensson.

 

Bättre ergonomisk utrustning behövs

Just nu avslutar Annegret Ellinger den slutgiltiga sammanställningen av kartläggningen. Den ska ge ledningen och personalen kunskap om vilka risker som finns på arbetsplatsen, vad man behöver ta tag i och en prioriteringsordning för när man ska itu med olika åtgärder.

Hon jobbar också med högteknologisk industri där det finns mycket resurser.

– När det gäller hälso- och sjukvård skulle utrustningen behöva utvecklas på ett mer ergonomiskt genomtänkt sätt. Sängar och hygienstolar har till exempel en väldigt låg ergonomisk standard.

 

Säkrare arbetsmiljö gynnar patienter

Charlotte Wåhlin har medverkat i planeringen av kartläggningen på kliniken och ansvarat för enkäterna. Förutom de belastningsergonomiska frågeställningarna forskar hon och sprider kunskap inom området. Efter många år inom företagshälsovården och som forskare ser Charlotte hur arbetsmiljö och patientsäkerhet hänger ihop.

– Har man en kultur av säkerhetstänkande när det gäller personalen så blir det också säkrare för patienten. Det handlar till exempel om att arbeta mycket mer systematiskt med riskanalyser som en naturlig del av arbetet, att varje arbetsplats ser över vilka rutiner man har och värderar arbetsinnehållet för varje yrkesgrupp. Det handlar inte bara om bemanning utan också om kunskap för att minska risken för att få besvär.

 

Viktigt undersöka säkerhetskulturen

I forskningsprojektet ska Charlotte Wåhlin tillsammans med andra forskare, ta reda på hur många patienter och medarbetare som skadat sig och hur mycket som är inrapporterat till de egna systemen i region Östergötland under en fyraårs-period. Forskarna ska också intervjua personer som har upplevt en situation där båda parter har skadat sig Den som är stressad använder kroppen på ett sämre sätt. Foto: Ragnhild LarssonDen som är stressad använder kroppen på ett sämre sätt. Foto: Ragnhild Larsson

– Vi vill ta reda på var och när skadorna uppstår och vilka konsekvenser det får för personalen och för patienterna. Vi beaktar både de sociala, de psykiska och de fysiska faktorerna i arbetsmiljön. Det är oerhört viktigt att inte bara titta på hur individen utför sitt arbete utan att också ta reda på hur säkerhetskulturen ser ut och vilka förutsättningar det finns det för medarbetare och ledare som har ansvar för arbetsmiljön.

Nästa steg är att planera åtgärder som kan förebygga arbetsorsakade besvär.

 

Använd företagshälsovården förebyggande

Till viss del minskar belastningen med fler anställda, men organisatoriska insatser är också viktiga, som hur man planerar scheman och nya rutiner, menar Charlotte Wåhlin. Det handlar också om hur den anställda belastar kroppen på ett lämpligt sätt. Är man stressad använder man ofta kroppen på ett sämre sätt.

– Det är väl värt pengarna att investera i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Inom vården är lönerna är alltid en het fråga, men lika heta är faktiskt arbetsmiljöfrågorna. Människor vill jobba på en arbetsplats där arbetsgivaren värnar om arbetsmiljön, där man får vara delaktig och där ledarskapet är bra.

 

Ragnhild Larsson

 

 

TIPS FÖR ETT LYCKAT FÖRÄNDRINGSARBETE

• Samverka, anlita företagshälsovården, facket och skyddsombuden i det förebyggande arbetet

• Ha ett tydligt syfte

• Jobba långsiktigt

• Ge cheferna utbildning på en praktisk och konkret nivå.

• Förankra kartläggningen hos ledningen så att det finns pengar avsatta.

• Avsätt tid

• Ha regelbundna avstämningar så att alla jobbar åt samma håll.

• Utgå från situationen som den är och att se framåt, istället för att fastna i alla fel man gör.

• Synliggör det som fungerar bra

• Jobba systematiskt och strukturerat

• Var uthållig och ha tålamod

• Använd metoder som är utvecklade av Arbetsmiljöverket

• Använd frågeformulär som är valda utifrån syftet med kartläggningen

 

Länkar:

Ergonomi i vården. Sju steg till en säkrare arbetsmiljö

 

Checklistor för att bedöma belastning vid förflyttningar

 

Bedöm arbetstagarnas belastning utifrån vårdtagarens funktionsförmåga och tillgången till hjälpmedel:

 

 

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-10-26

Så kan företagshälsovården rädda de anställdas skinn

Välkommen till en utbildning vid Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting. Den handlar om arbetsdermatologiska frågor. Du  som jobbar inom företagshälsan eller teknisk företagshälsovård kan lära dig mer om vad du kan göra innan du skickar en patient vidare till Hudallergimottagningen.

 

 

Startdatum: 2017-10-26 09:00

Slutdatum: 2017-10-26 16:00

Plats: CAMM, Solnavägen 4, plan 10, Lokal Tor

 

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger