Balans i villkoren på jobbet ger hälsa och arbetsglädje

17 sjuksköterskor säger upp sig i Uppsala. De är missnöjda med sina arbetsvillkor. De upplever en obalans mellan arbetsuppgifter och resurser, mellan ansträngning och belöning. Ett nytt forskningsprojekt ska lära chefer och medarbetare vikten av balans i arbetet.

– Det går inte att spara på folk och samtidigt behålla samma arbetsuppgifter. Det får konsekvenser för hälsa och välbefinnande.

Det säger Magnus Sverke och Gunnar Aronsson, professorer i psykologi vid Stockholms universitet. De har fått 4,2 miljoner kronor från Afa Försäkring för att ta reda på hur chefer kan organisera arbetet för att främja personalens hälsa. Studien ingår i Afa Försäkrings satsning Arbetslivsinriktad rehabilitering.

– Vi vill föra ut kunskap för att förbättra arbetsvillkoren för chefer och deras medarbetare, berättar Magnus Sverke.

Mer krav, mindre resurser

Det handlar om en balans som utgår från arbetsmiljöforskningens kunskap om balansen mellan krav och kontroll, arbete och vila, ansträngning och belöning.

– I krav och kontroll ställs kraven mot de resurser som finns för att utföra arbetet. Blir uppgifterna för stora, för monotona eller till exempel för många förlorar man kontrollen över sitt arbete.

Arbete och vila är förhållandet mellan återhämtning och arbetets intensitet.

– Fler eller svårare arbetsuppgifter utan ökade resurser skapar obalans, tidspress och i värsta fall utmattning och dålig kvalitet i verksamheten, säger Gunnar Aronsson.

När är jobbet bra gjort, när är det färdigt? Inom tjänsteproduktionen, som omsorgen, kan det vara svårt att få positiva svar på sådana frågor. Behoven kan tyckas oändliga.

– I balansen mellan ansträngning och belöning har vi gett belöning en bred definition, som att man får ett lyft i karriären, eller får lära sig något nytt.

Alla balanserna har i forskningen visat sig ha samband med hur folk mår på jobbet och hur det fungerar där.

– Arbetsmiljö och verksamhet är två sidor av samma mynt, men tyvärr har det varit svårt att få genomslag för den tanken, påpekar Gunnar Aronsson.

Work shops för chefer

När högsta ledningen och i nästa steg de operative cheferna planerar och beslutar om resurser – personal och allt annat som behövs – måste de också ta hänsyn till de tre balanserna och hur de påverkas. Är det kanske mycket ansträngning men liten belöning i en uppgift, eller stora krav medan arbetstagarens egen kontroll över arbetet är svag? Om resurserna inte räcker för den nya uppgiften blir resultatet en sämre kvalitet och medarbetare som på lång sikt slits ut eller lämnar verksamheten för att inte brytas ner.

Studien genomförs inom skola, socialtjänst och vård i sju kommuner och två landsting. Både chefer och medarbetare deltar, och också jämförelsegrupper, för att se om interventionen – ingreppet – verkligen medför förändringar.

En del av interventionen riktar sig bara till chefer. För dem ordnas föreläsningar och work shops om forskningsresultaten fyra gånger. Den andra utbildningsinsatsen riktar sig till både chefer och medarbetare.

– Den andra insatsen är större och dyrare, men sannolikt blir det bättre resultat om också medarbetarna är med, tror Magnus Sverke.

Nya tänkesätt

Utbildningarna följs upp med enkäter och mätningar för att ta reda på om det blir en förändring. Det kan handla om arbetsglädje, hälsa och välbefinnande och man jämför om de som varit inblandade i projektet mår bättre än kontrollgruppen.

– Vi hoppas kunna bidra till att arbetet blir roligare och att både hälsa och välbefinnande förbättras bland deltagarna, liksom trivseln och engagemanget. Det kan vi nå genom att skapa medvetenhet och kunskap om balanserna och att få till stånd ett nytt sätt att tänka i den vardagliga verksamheten på jobbet.

Studien genomförs tillsammans med företagshälsan och i slutändan kan den leda till nya verktyg för arbetsmiljöarbetet. Resultatet kan också visa sig i utvecklingssamtal och medarbetarsamtal. Efter varje mätning får deltagarna återkoppling om resultatet.

Studien har kommit så långt att man på en arbetsplats har gjort en mätning för att pejla tillståndet före interventionen. Nu ska utbildningarna dra igång.

 

Se filmade intervjuer om arbetslivsinriktad rehabilitering här.