Nyutexaminerade sjuksköterskor har en stressig första tid i arbetslivet. Genom att ge dem mer kunskap och olika metoder för återhämtning, hoppas forskaren Anna Dahlgren stärka förmågan till återhämtning mellan arbetspassen. Syftet är att förebygga stressrelaterad ohälsa för alla som jobbar skift.
– Vi vet att ett högt och stressigt tempo, en svag ledning, och dåligt socialt stöd på arbetsplatsen leder till ökad stress. Ju större stressen är desto större blir behovet av återhämtning för att kunna bibehålla hälsan. Då är det extra viktigt att ha ett bra schema.
I värsta fall har man en väldigt dålig arbetsmiljö och ett dåligt schema. Då blir de negativa effekterna antagligen större, säger Anna Dahlgren, forskare på institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Mer kunskap om skiftarbete och trötthet
I forskningsprojektet som pågår mellan 2016 och 2018 ska hundra nyutexaminerade sjuksköterskor få mer kunskap om sambandet mellan oregelbundna arbetstider och trötthet och hur regleringen av sömn och vakenhet fungerar. De ska också få testa olika strategier för att hantera sömn, som är inspirerade av kognitiv beteendeterapi, liksom en modell som professor Torbjörn Åkerstedt, Stressforskningsinstitutet, har utvecklat. Den visar hur processerna som styr sömn och vakenhet interagerar och bestämmer dels hur vi kommer att kunna sova vid olika tider på dygnet, dels hur vakna vi kommer att kunna vara under olika tider på dygnet.
I modellen kan sjuksköterskorna lägga in sina arbetstider och förutse hur de kommer att sova och hur vakenheten kommer att se ut under dagen. De som lägger sina egna scheman ska också kunna testa om det schema de har lagt är förenat med någon risk eller inte.
Forskarna ska mäta effekten av insatserna genom deltagarnas egna skattningar, en så kallad sömnklocka, tester av stresshormon och genom att mäta prestationer.
Svårt bryta rutiner
Att projektet riktar sig till just nyutexaminerade sjuksköterskor är en fördel, eftersom sådana här beteenden kring stress och sömn befästs ganska snabbt, menar Anna Dahlgren. Hon berättar om ett försök med finska långtradarchaufförer som jobbat i snitt tio år, där det stöd de fick för återhämtning inte alls hade så stora effekter. En av anledningarna kan vara att man då har skaffat sig rutiner som är svåra att bryta, tror Anna Dahlgren.
Kort vila mellan arbetspassen
Ända sedan Anna Dahlgren skrev sin avhandling om effekten av långa arbetstider, övertidsarbete och stress i relation till sömn, hälsa och återhämtning hos kontorsarbetare, har hon intresserat sig för återhämtningens betydelse för hälsan. På Chalmers har hon tittat närmare på sjömännen som har extrema skiftarbetstider och på KTH har hon forskat på patientsäkerhet och patientflöde på en intensivvårdsavdelning.
När hon jobbade i Petter Gustavssons forskargrupp på Karolinska Institutet, som undersökte sjuksköterskors första tid i arbetslivet, såg hon att det kunde vara ett bra tillfälle att testa olika metoder för att stärka deras återhämtningsbeteende.
– Eftersom de lever under en stor press, kan man tänka sig att det påverkar förmågan till återhämtning. Dessutom är det många som jobbar skift för första gången. Förmodligen är det största problemet de korta vilotiderna mellan arbetspassen där man jobbar sen eftermiddag-kväll och sedan börjar tidigt nästa morgon igen, säger Anna Dahlgren.
Dygnsrytmen påverkar
Dygnsrytmen påverkar förutsättningarna för både sömn och vakenhet. Om vi försöker sova på dagen när kroppen är väldigt aktiverad så får vi en ganska dålig sömn och på natten kan det vara svårt att hålla sig vaken eftersom kroppen går ner i varv. Samtidigt har vi en kroppslig process som i princip bygger på att ju längre vi varit vakna, desto större blir vårt sömnbehov. Det byggs upp ett sömntryck.
– Om vi inte får den återhämtning vi behöver så kan vårt stressystem kompensera så att vi klarar av att prestera bra under arbetet, men det leder samtidigt till att vi behöver ännu mer återhämtning. Därför är det lätt att det blir en negativ spiral om vi aldrig får återhämta oss ordentligt, säger Anna Dahlgren.
Arbetsgivaren har viktigt ansvar
Förutom att stärka de enskilda sjuksköterskorna kommer forskarna att försöka nå vissa schemaläggande chefer. Även om den enskilda individen kan och bör ta ett visst ansvar för sin hälsa, måste den som lägger schemat komma ihåg att medarbetarna ska kunna ha ett socialt liv också, menar Anna Dahlgren.
– Om man verkligen ska jobba med återhämtning och trötthet för ökad hälsa och säkerhet, så måste arbetsgivaren se över den psykosociala arbetsmiljön och hur arbetstidsförläggningen ser ut i hela organisationen.
Bra och dåliga skiftscheman
Ett problem kan vara att de som beslutar om och lägger skiftscheman saknar kunskap om hur sömn och vakenhet fungerar och vilka effekter det får på hälsan.
– Det finns mer eller mindre bra skiftscheman och mer eller mindre bra arbetsmiljöer. Om du har ett bra skiftschema och en bra psykosocial arbetsmiljö så behöver det antagligen inte vara några större problem att jobba skift. Men har du ett skiftschema som begränsar möjligheterna till återhämtning så att du får mer och mer sömnbrist som kanske ackumuleras under en arbetsvecka, så kan man tänka sig att det inte är så bra, säger Anna Dahlgren.
Hållbart arbetsliv är möjligt
Den 31 mars i år började Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter gälla, som skärper kraven på arbetsgivaren när det gäller den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön. Anna Dahlgren menar att de är ett viktigt komplement till arbetstidslagen som kan leda till bättre återhämtning.
– Om man tittar både på den psykosociala arbetsmiljön och arbetstiderna, är förutsättningarna väldigt bra för att få ett hållbart arbetsliv som är säkert och produktivt. Dessutom är det ett sätt att kunna behålla kompetens, vilket är speciellt viktigt inom sjukvården. Ett hinder för att lyckas är förstås bristen på resurser och liksom i alla organisationsförändringar krävs det en bra dialog med medarbetarna.
Följa arbetstidslagen räcker inte
Anna Dahlgren märker att fler arbetsgivare vill veta hur man ska lägga scheman för att det ska bli en bra återhämtning.
– Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter är mycket mer specifika än tidigare och lyfter fram återhämtningen som en viktig faktor. Man kan ju följa arbetstidslagen och ändå ha väldigt dåliga arbetstidsscheman. I princip kan man ha vilket schema som helst bara det innebär att man får tillräcklig återhämtning. Det är verkligen där fokus ska ligga, inte på exakt hur många timmar de anställda kan jobba.
Ragnhild Larsson