Sprutbox. Foto: Mia Åkerström

Olika syn på gränsvärden för nanomaterial i Sverige och Danmark

2017-10-04

 

Det behövs särskilda gränsvärden för ämnen i nanostorlek. Detta är forskare i Lund och Köpenhamn eniga om. Men de två grannländernas arbetsmiljöverk tycker olika.

I Danmark arbetar forskare med att ta fram gränsvärden för tre nanomaterial för Arbejdstilsynet, som även har en vägledning för nano i arbetsmiljön.

På svenska Arbetsmiljöverket anser man att varken gränsvärden eller föreskrifter behövs. 


Lagstiftarna behöver se över gränsvärdena för olika ämnen när de är i nanostorlek. Det är viktigt att det här arbetet kommer igång. Idag är det ett hinder för industrin att det inte finns tydliga riktlinjer.

Det säger Joakim Pagels som forskar om nanosäkerhet i Lund.

Man bör vara speciellt försiktig med fibrer, som kolnanorör, förklarar han. Dessa har forskare studerat en hel del i toxikologiska undersökningar av djur och mänskliga celler. Då har man hittat effekter som påminner om de effekter som asbest har.

– Det kan finnas olika toxikologiska risker i olika nanomaterial. Men det finns ännu inte några etablerade gränsvärden, bara rekommenderade gränsvärden, till exempel från det amerikanska arbetsmiljöinstitutet NIOSH, säger Maria Hedmer, kollega till Joakim Pagels.

Läs mer om forskningen i Lund: Mäta och bedöma risker med nanoämnen svår utmaning för forskare.

Tre faktorer för ökad farlighet

Ulla Vogel, chef för Dansk center for nanosikkerhed, är helt övertygad om att gällande gränsvärden inte fungerar när ämnen uppträder i nanoformat.Läs mer om centrets forskning i en annan: Dansk storsatsning kring nanomaterial gav kunskap om hot och bot.

Ulla Vogel pekar på tre faktorer som ökar riskerna:

  • * Nanopartiklar lagras djupt nere i lungan och stannar där längre än större partiklar.
  • * I nanoformat blir det fler partiklar per gram av ett ämne. Det innebär en större sammanlagd yta, som kan orsaka skador.
  • * Skadligheten skiljer sig beroende på partikelns struktur, som till exempel när kolnanorör är tunna och raka.
att man för ett och samma ämne
behöver ett tusen gånger lägre gränsvärde
när partiklarna är i nanostorlek.
2012 kom amerikanska NIOSH med
gränsvärden för två ämnen i nanoforPå

Skillnaden i risk kan vara så stor, att man för ett och samma ämne behöver ett tusen gånger lägre gränsvärde när partiklarna är i nanostorlek.

2012 kom amerikanska NIOSH med gränsvärden för två ämnen i nanoformat. Jämför man med dagens danska gränsvärden för större partiklar av samma ämnen blir skillnaden mellan gränsvärdena så stor. (Partiklarna var 0,001 mg/kvadratmeter jämfört med 2–3,5 mg/kvadratmeter).

Förslag som vägleder

– Förslaget har haft stor betydelse som vägledning för hur mycket farligare ämnen är i nanostorlek, berättar Ulla Vogel.

– Tyskland, Frankrike och England har tagit fram rekommendationer som inte är lagregler men ändå påverkar. 

Och Danmark ser nu ut att bli först med gränsvärden när det gäller nanoformat.

Arbejdstilsynet arbetar med förslag för tre ämnen:

  • Kolnanorör, på grund av sin särskilda farlighet
  • Två färgpigmentämnen, kimrök (ett fint kolpulver som också kallas ”Carbon black”) och titandioxid, som bägge finns i stora mängder i olika arbetsmiljöer.

Parterna tycker lika

Danska arbetsgivare och fackförbund står enade bakom satsningen på gränsvärden, liksom också den vägledning, AT-vejlednin, om arbetsmiljöarbetet med nanorisker, som Arbejdstilsynet givit ut.

 Dessa satsningar hörde de 23 rekommendationer i en rapport om nano och arbetsmiljön som de genom statliga Arbetsmiljörådet tog fram 2015. En arbetsgrupp inom Arbetsmiljörådet arbetar sedan våren 2016 med att bidra till att förverkliga rekommendationerna.

I vejledningen slår myndigheten fast:

”Forskning pekar på att partiklar i nanoform är mer hälsovådliga än om partiklarna inte är i nanoform. Det är därför helt centralt att verksamheterna ser till att de anställda inte blir påverkade i onödan.”

 I vägledningen tar man upp hur arbetsmiljöansvariga ska bedöma risken vid arbete med nanomaterial för varje ämne eller material, som en del i befintliga kemiska skyddsronder, Kemisk arbejdspladsvurdering. Läs mer i en annan artikel: Hur tackla nano i arbetsmiljön? Arbejdstilsynet vägleder!.

"Ingen revolutionerande ny risk”

– Nanotekniken ger oss möjligheter att skapa en bättre värld och man kan misstänkliggöra den med extra regler, framhåller Jens Åhman, enhetschef på Arbetsmiljöverket. Foto: Hans-Ola Larsson, Arbetsmiljöverket– Nanotekniken ger oss möjligheter att skapa en bättre värld och man kan misstänkliggöra den med extra regler, framhåller Jens Åhman, enhetschef på Arbetsmiljöverket. Foto: Hans-Ola Larsson, ArbetsmiljöverketSvenska Arbetsmiljöverket har inte satsat på varken gränsvärden eller riktlinjer. Enhetschef Jens Åhman hävdar att det inte behövs, och att man saknar vetenskaplig grund för att göra det.

– Det här är ju ingen revolutionerande ny risk, det har funnits hur länge som helst till exempel i form av sot, DNA och virus. Det som finns i regler och råd när det gäller kemiska arbetsmiljörisker täcker även nanomaterial, säger Jens Åhman.

‒ På Arbetsmiljöverket har vi tagit fram ett vetenskapligt underlag för kolnanorör. Men i dagsläget har vi inte tillräcklig kunskap för att sätta ett gränsvärde. När vi har vetenskapligt underlag för att det behövs särskilda insatser, så får vi agera.

Jens Åhman hävdar att det inte går att ha gränsvärden byggt på hur stora partiklar är – och att en stor svårighet med gränsvärden för exempelvis ett nanomaterial som kolnanorör är att det kan uppträda i många olika former, som har helt olika risknivåer.

Dammbekämpning

Han framhåller att dammbekämpning är en åtgärd som fungerar, och beskriver ingående hur bra det går att med dagens filter fånga upp nanopartiklarna.

Och så säger han:

– Nanotekniken är ett nytt spännande forskningsområde som ger oss möjligheter att skapa en bättre värld och man kan misstänkliggöra den med extra regler. Vi ska inte ska göra om EU-ländernas misstag med genmanipulerade grödor, GMO. När man valde att särreglera det området, utan att veta om det var farligt, flyttade GMO-forskningen bort från Europa.

Hur ser han på skillnaden mellan hur de svenska och danska arbetsmiljömyndigheterna agerar?

– Man behöver inte göra som alla andra. Alla gör inte likadant. Olika myndigheter har olika förutsättningar och reagerar olika sätt. Därför uppstår det nationella skillnader, säger Jens Åhman.

 

 

 

 

Eva Ekelöf

Lämna en kommentar!

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
This question is for testing whether you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-10-11

Evidensbaserade metoder för att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Social och organisatorisk arbetsmiljö och psykisk ohälsa står alltmer i fokus vad gäller svenskt arbetsliv. Det ökande antalet som drabbas av arbetsrelaterad psykisk ohälsa ställer stora krav på effektiva och evidensbaserade insatser. Sådana insatser har utvecklats och utvärderats av forskare vid de arbets- och miljömedicinska klinikerna runtom i Sverige i samarbete med företagshälsovården och av Irene Jensens forskargrupp vid Karolinska Institutet.

Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting ordnar en utbildning:

 

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger