Oro och trötthet hos yngre kvinnor ökar i gränslöst arbetsliv visar forskning.

Det gränslösa arbetslivet som hot och möjlighet

2015-05-08

Gränserna för var, när och med vilka vi arbetar har förändrats med den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Gränslösheten för med sig möjligheter men också risker. Dessa skiljer sig åt mellan olika grupper. Inom vissa jobb äger de anställda sin tid och kan lösa livspusslet smidigare. I andra fall leder gränslösheten till tillfälliga jobb, sämre lön och dåliga utvecklingsmöjligheter. De mest utsatta grupperna behöver stöd av regler, lagar och avtal.

Det gränslösa arbetslivet var ämnet för seminariet som inleddes av Sten Gellerstedt, utredare på LO och adjungerad professor i arbetsvetenskap vid Luleå universitet, samt Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms Universitet. Boel Callermo, internationell chef på Arbetsmiljöverket, var samtalsledare.

 

Seminariet hölls på Idéforum för Hållbart Arbetsliv i Sverige 2020, anordnat av Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.

 

Deltagare var arbetslivsforskare, företrädare för offentliga och privata arbetsgivare, fackförbund samt representanter för Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.

Anställningar med obekväma arbetstider och lösa förbindelser med arbetet har ökat, mest bland arbetare, men också bland tjänstemän. Inom skolan finns nu 70 000 visstidsanställda.

– Förr fick hamnarbetarna komma och ställa sig i kö vid Slussen i Stockholm för att få några timmars jobb. Idag är det samma situation i den privata servicesektorn, fast nu sker det via mobiltelefon, sa Sten Gellerstedt.

 

Ökning av oro och trötthet

Professor Gunnar Aronsson definierade gränslösheten i arbetslivet och menade att den kan vara gränslös på fyra olika sätt: tiden när man arbetar, rummet/platsen där man arbetar, platsen/ställningen i organisationen där man arbetar samt anställningsförhållandet – det vill säga om man har en lös eller fast förbindelse med arbetet.

 

Gunnar Aronsson berättade att oro, sömnsvårigheter och trötthet ökat ända sedan 1980-talet. Särskilt ökar oron bland yngre kvinnor.

Professor Gunnar Aronsson, Stockholms universitetGunnar Aronsson. Foto: Cecilia Bruzelius– Oron hör samman med att det finns en osäkerhetsstruktur i arbetslivet. Där pågår en kamp om fördelningen av osäkerheten. Det finns ett centrum som kan hålla sig stabilt, genom att trycka ut osäkerheten till andra, bland annat i form av tidsbegränsade anställningar, sade han.

Forskning vid Mittuniversitetet om inhyrd personal har visat att det skapas en skillnad mellan ordinarie och inhyrda. Det sker inget utbyte i kompetens dessa grupper oavsett om dessa är läkare eller industriarbetare.

 

Stöd till de svagaste

Gruppen kom fram till en rad förslag till lösningar och initiativ på lokal, nationell och europeisk nivå.

– Det gäller att fördela eller balansera riskerna med det gränslösa arbetslivet. Då behöver man angripa problemet med hjälp av regler som kan vara lag eller kollektivavtal, sammanfattade Boel Callermo från Arbetsmiljöverket.

Det är viktigt att parterna blir medvetna om bättre sätt att hantera de ökande kraven på flexibilitet arbetslivet. Det behövs reglering som tydliggör prestationskrav och arbetstider i gränslöst arbete. Det kan ske med hjälp av tydligare befattningsbeskrivningar på arbetsplatserna, men också genom lokala och branschvisa avtal.

Regeringens nya nationella handlingsplan för arbetsmiljöpolitik, som börjar gälla 2016, kan bli ett bra verktyg för att ta tillvara fördelarna och minska riskerna med det gränslösa arbetet.

Flera förslag i gruppen gällde stöd till de svagaste grupperna på arbetsmarknaden, till exempel tillfälligt anställda och arbetslösa. Ett förslag var att slopa reglerna i LAS om allmän visstidsanställning. Denna lag från 2007 innebär att arbetsgivaren inte behöver uppge några särskilda skäl till att anställningen är tidsbegränsad.

 

Ställ krav i upphandlingar

Hur upphandlingar och entreprenader påverkar arbetsmiljön behöver bli tydligare. Till exempel borde kommunerna ställa krav på systematiskt arbetsmiljöarbete och kollektivavtal hos företagen i en upphandling. Man borde klargöra vilka krav Arbetsmiljöverket kan ställa på en entreprenad.

Gränslösheten i arbetslivet påverkas också i hög grad av vad som händer inom Europa och i världen. Därför bör Sverige delta i att påverka regler och standards inom EU. (Standards är en frivillig process för att utveckla tekniska specifikationer både nationellt och internationellt. Det sker i samförstånd mellan alla berörda parter, till exempel företag, konsumenter och fackföreningar.)

– Att jobba enligt standards är inte alltid detsamma som att leva upp till svensk lag och europeiskt regelverk. Rätt utformade kan standards bli ett verktyg för att planera och bedriva arbetsmiljöarbete, sa Boel Callermo, samtalsledare och internationell chef på Arbetsmiljöverket.

 

Anna Holmgren

 

Här kan du ladda dokumentationen Hållbart arbetsliv i Sverige 2020