Det sociala stödet i kontaktyrkena är enormt viktigt för de anställdas hälsa

I kontaktyrken arbetar man med människor, exempelvis som lärare, sjuksköterska, väktare, socialarbetare och omsorgspersonal.

– I kontaktyrken är det sociala stödet enormt viktigt för hälsan, säger Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.  

Även flera andra faktorer påverkar hälsan. Att jobba under höga psykiska krav kombinerat med små kontrollmöjligheter, ger så kallat ”spänt arbete”. De negativa effekterna av detta påverkas av hur stort det sociala stödet är.

– Det sociala stödet är inte lika studerat som krav och kontroll, men är en viktig arbetsmiljöfaktor för att orka med jobbet, speciellt i kontaktyrken, säger han.

Höga känslomässiga krav

Töres Theorell har även forskat om sambandet mellan arbetsmiljö och hjärtsjukdomar, och han påminner om att i många kontaktyrken finns höga känslomässiga krav, som inom psykiatrin där han själv har jobbat.

– Där är det enorma krav på personalen att kontrollera sina känslor, eftersom vissa patienter kan triggas av känsloyttringar. Då behövs hjälp med att hantera att man blir arg och ledsen ibland. Att behöva dölja sina känslor och hålla inne med allt är oerhört på¬ frestande för hälsan i längden.

Andra faktorer för bra hälsa

Det finns två slags socialt stöd:

  • Instrumentalt socialt stöd, som är stöd i arbetsuppgifter och i att känna delaktighet
  • Emotionellt socialt stöd”, som rör stöd i att hantera patienter, klienter och kunder på ett bra sätt.

I yrken med höga känslomässiga krav på jobbet behövs det emotionella stödet extra mycket. En annan faktor är också viktig för att må bra på jobbet; balansen mellan ansträngning och belöning. En ömsesidighet i arbetssituationen.

Det finns tre aspekter av belöning:

• Den materiella – lönen.

• Den psykologiska – belöning, beröm.

• Den sociala – befordran, bli betraktad som någon viktig.

I en ansträngning finns två delkomponenter, individens egen inre drivkraft och individens ansträngning för att matcha omgivningens krav. Det finns också en faktor som har att göra med i vilken grad individen har extremt höga ambitioner eller inte. När ansträngningen är hög och belöningen liten skapas obalans.

Organisatoriska åtgärder

Det sociala stödet är väldigt viktigt poängterar Töres Theorell, men förutsättningarna skiljer sig åt i olika branscher och för kvinnor respektive män. Kvinnor tycker i högre grad än män att det är viktigare med stöd från arbetskamrater.

– Det beror nog på att män och kvinnor jobbar i olika branscher, och att fler kvinnor än män jobbar i kontaktyrken. I sin forskning har han sett att det sociala stödet går att förbättra med arbetsorganisatoriska åtgärder, exempelvis kulturella aktiviteter.

– Då får alla något att prata om utanför jobbet, och de kan få inspiration till lösningar att ta med sig tillbaka. Jag har också sett att chefsutbildningar med kulturella inslag och aktiviteter gör cheferna mer engagerade och empatiska.

För att studera hur de anställda mår på jobbet använder Töres Theorell krav-kontroll-stödmodellen. Hälsan beror på hur mycket, respektive litet beslutsutrymme (kontroll) de har, och hur höga respektive låga kraven är. Exempelvis kan lite krav och brist på kontroll också leda till fysiska och psykiska sjukdomar. Inom vården är det ofta ökade krav och minskad kontroll. Ändå kan stödet fungera bra.

– Personalen kan ha en dålig arbetsmiljö, men om de bygger upp en bra kamratanda där de stöttar varandra kan det funka ändå.

Suzanne Vikström

 

Psykisk ohälsa störst risk för kvinnor i kontaktyrken

I kontaktyrken är risken hög att insjukna i en psykisk diagnos. Kvinnor är mest i farozonen, enligt Försäkringskassans rapport ”Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser” från 2013.

– Jag följer sjukskrivningarna nu, utreder och analyserar vidare vad som sker. Just nu jobbar vi också internt med att granska vår egen sjukfrånvaro, säger Ulrik Lindvall, analytiker, avdelningen för Analys och prognos, Försäkringskassan, och medförfattare till rapporten.

Flest påbörjade sjukskrivningar med psykiska besvär per anställd var 2013 bland präster, psykologer, behandlingsassistenter, säkerhetspersonal och övriga servicearbetare. Detta styrks i en rapport från Arbetsmiljöverket, 2011, där de som upplevde sitt jobb som psykiskt påfrestande till största delen arbetade med andra människor, som patienter, klienter och brukare.

Störst risk i det offentliga

2013 löpte offentliganställda högre risk att insjukna med psykisk diagnos, det gäller både kvinnor och män. Och jämfört med privatanställda är överriskerna för män betydligt högre.

Sedan 2011 har psykisk sjukdom varit den vanligaste diagnosen bland kvinnor. Rapporten från 2013 visar att psykiska diagnoser är den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor, 28 procent högre än för män.

Många yrken med brister i den psykosociala arbetsmiljön finns inom offentlig sektor med drygt 82 0000 anställda. Där finns sjuksköterskor, barnmorskor och övriga specialistsjuksköterskor, vård- och omsorgspersonal, gymnasie-, grundskol- och förskollärare, grupper där flest kvinnor jobbar.

 

Suzanne Vikström