Svetsare tillhör riskgrupperna när det gäller nanoämnen. Foto: Jason Conlon

Dansk storsatsning kring nanomaterial gav kunskap om hot och bot

2017-10-04

Efter tolv års dansk forskning om nano och arbetsmiljö törs professor Ulla Vogel slå fast: På många arbetsplatser är nanomaterial en okänd arbetsmiljörisk, som kan leda till cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Men forskarna har också hoppfulla resultat: En del farhågor var ogrundade – och det går att minska riskerna på samma sätt som man minskar damm.

Redan 2005 blev nano ett av fem strategiska områden vid danska arbetsmiljöforskningsinstitutet NFA. 2012 startade NFA Dansk center for nanosikkerhed, som Ulla Vogel är chef för. Forskarna där hör idag till de ledande i världen.

– Vi vet idag mycket mer om vad som är problem med nanomaterial – och vad som inte är det, säger Ulla Vogel.

‒ Det fanns farhågor om att nanopartiklar kunde tas upp i kroppen från maten vi åt, och tränga in genom huden, exempelvis från solkräm, och sprida sig helt vilt i kroppen. Idag vet vi att de bara i en mycket liten grad tas upp i kroppen på det sättet.

Stannar i lungorna

‒ Forskning visar att de flesta sätt att bekämpa damm fungerar även för partiklar i nanostorlek, säger Ulla Vogel, chef för Dansk center for nanosikkerhed. Foto: NFA‒ Forskning visar att de flesta sätt att bekämpa damm fungerar även för partiklar i nanostorlek, säger Ulla Vogel, chef för Dansk center for nanosikkerhed. Foto: NFA‒ När vi andas in nanopartiklar stannar de flesta kvar i lungorna. Bara en mycket liten del går vidare till blodomloppet. Ännu färre partiklar tas upp genom mage–tarmsystemet eller via huden, berättar Ulla Vogel.

Det är dock allvarligt nog med det som vi andas in. Djurförsök visar att många typer av nanomaterial – men inte alla – ger reaktioner i lungorna, som ökar risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdom.

Forskarna vid centret samarbetar mycket nära med Arbejdstilsynet, som 2016 kom med en vägledning för nanoarbete. Och forskare deltar i myndighetens arbete med de första gränsvärden för tre nanomaterial (mer om detta i annan artikel).

Bekämpa allt damm effektivare

Till de goda nyheterna, som Ulla Vogel vill framhålla, är att det finns enkla, välkända sätt att förebygga nanorisker, oavsett om man på en arbetsplats säkert vet om nanomaterial finns i luften, och i så fall hur mycket. Nyckeln är helt enkelt – dammbekämpning!

– Det är farligare än vi tidigare har trott att andas in all slags damm, så det finns goda skäl att undgå all inandning av allt damm. Vår forskning visar att det finns en glidande övergång mellan nanodamm och vanligt damm. Och nu visar holländsk forskning att de flesta sätt att bekämpa damm fungerar även för partiklar i nanostorlek, säger Ulla Vogel.

Oro över masker

‒ När vi började fanns en oro för att nanopartiklar skulle passera genom andningmaskerna, men så är det inte.

– Det är alltså kanske inte helt avgörande att veta om det finns nanopartiklar. Men vet man om det finns damm, så vet man oftast redan vad man kan göra.

Danmark ligger redan långt framme inom dammbekämpning. Men det går att göra mer, när det gäller allt från att kapsla in dammiga arbetsförlopp och styra luftströmmar, till andningsmasker.

Nanopartiklar svävar längre

Man kan behöva ”nano-anpassa” val av metoder. Nanopartiklar svävar längre i luften än större partiklar, och därför sprider de sig mer, förklarar hon.

– Om det i ett hörn av lokalen finns ett arbete som orsakar nanodamm, räcker det inte att skydda den som jobbar där. Man måste skydda alla, eftersom partiklarna sprider sig i hela rummet, säger Ulla Vogel.

En slutsats är att man istället för att satsa på skyddsmasker snarare bör ta till så kallat strukturella åtgärder, det vill säga åtgärder som hindrar damm från att överhuvudtaget komma ut i luften.

Mäta, skydda, utesluta och ersätta

På centret arbetar forskarna nu med att sammanställa kunskap om personliga skyddsmetoder, ur ett nanoperspektiv. En rapport kommer 2018.

 De har tagit fram ett verktyg, Nanosafer, för att värdera risker med nanoarbete. Det förutsätter att man vet vad som finns på arbetsplatsen. Och verktyget fungerar inte för alla nanomaterial. Forskarna vidareutvecklar Nanosafe för att göra det mer lättanvänt. Fack och arbetsgivare arbetar för att det ska komma ut på arbetsplatserna och komma till användning.

Forskarna utvecklar också mätmetoder för att kunna ta reda på om det finns nanopartiklar i luften. Här samarbetar de bland annat med kollegor i Lund – deras arbete berättar vi om i en annan artikel.

Mäta, bedöma risker, kapsla in och skydda – allt kommer man på arbetsplatserna att behöva bli bättre på. Fördelarna med nanomaterial är så stora, att de kommer att bli vanligare.

Materialen blir vanligare

Men Ulla Vogel vill också påminna om att utesluta och ersätta farliga ämnen kommer allra först i den omvända skyddspyramid som man brukar använda i sådana här sammanhang.

– Vi vet att korta och tunna kolnanorör ökar risk för hjärtkärlsjukdom. Kanske bör vi då avstå från att använda dem när vi bygger broar, eftersom förslitning frigör nanopartiklar?

 Använder man kolnanorör i husbyggen, blir renovering och rivning mycket farliga jobb – precis som det blev med asbest.

 Ulla Vogels slutsats är att nanomaterial i många fall kan göra produkter bättre och smartare, utan att det behöver innebära oöverstigliga risker – men det gäller att också kunna se vilka nanomaterial som man faktiskt bör avstå från.

För säkerhets skull.

 

********************************

Många vet inte
om de har nanopartiklar
på jobbet

 

Ett stort problem är att många inte vet om de arbetar med nano. Leverantörerna berättar inte alltid om det finns, i sin produktinformation. Det saknas produktregister som visar var man hittar nanomaterial.

En färsk dansk undersökning i några branscher visade att man på mindre än tio procent av arbetsplatserna visste att nanopartiklar fanns där. På ytterligare åtta procent trodde de det. Ingen kan idag veta hur många som är berörda. Men få insatta tror att det skulle vara så få som under 20 procent i dessa utvalda branscher.

Arbejdsmiljørådet sprider blad som uppmanar arbetsmiljöansvariga att ta reda på vilka ämnen de anställda jobbar med, och att ställa krav på leverantörer.Arbejdsmiljørådet sprider blad som uppmanar arbetsmiljöansvariga att ta reda på vilka ämnen de anställda jobbar med, och att ställa krav på leverantörer.Genom statliga Arbejdsmiljørådet samarbetar arbetsgivare och fackförbund för att öka kännedomen. De sprider faktablad till leverantörer om att de måste informera sina kunder mer. Och rådet har infoblad för arbetsplatser som kan vara användare av nanomaterial utan att de vet det. I bladen uppmanas de arbetsmiljöansvariga att ta reda på innehållet i det som man jobbar med, och ställa krav hos leverantörer.

 

 

 

 

Lämna en kommentar!

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
This question is for testing whether you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-10-11

Evidensbaserade metoder för att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Social och organisatorisk arbetsmiljö och psykisk ohälsa står alltmer i fokus vad gäller svenskt arbetsliv. Det ökande antalet som drabbas av arbetsrelaterad psykisk ohälsa ställer stora krav på effektiva och evidensbaserade insatser. Sådana insatser har utvecklats och utvärderats av forskare vid de arbets- och miljömedicinska klinikerna runtom i Sverige i samarbete med företagshälsovården och av Irene Jensens forskargrupp vid Karolinska Institutet.

Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting ordnar en utbildning:

 

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger