”Var rädd om mig, jag jobbar för dig”

Under fem år, 2003-2007, inträffade tio vägarbetsolyckor per månad, i genomsnitt. Kampanjer för lägre farter vid vägarbeten kan hjälpa för en tid, ibland. Men vägarbetarna tycker det är bättre när man leder om trafiken.

Trafikmängden har gått upp. Trafikmoralen gått ner. Trafikolyckorna vid vägarbeten har varit en het fråga ända sedan 1970-talet. Man har satsat på att utveckla nya sätt att skydda vägarbetarna.  Gång på gång har facket, branschen och myndigheter kampanjat för att påverka hur trafikanterna beter
sig. Under fem år, 2003-2007, inträffade tio vägarbetsolyckor per månad, igenomsnitt.

Under årens lopp är det alldeles för många vägarbetare, transportarbetare och privatbilister som har mist livet och ännu fler har fått skador för livet vid dessa olyckor.  För vägarbetarna är det inte bara de
olyckor som verkligen inträffar som är hemska. Eftersom man vet hur katastrofala följder en olycka kan få när bilister alldeles för fort och för nära visslar förbi arbetsplatsen, är det skräckinjagande upplevelser när det nästan händer något.

Flera undersökningar som vägarbetarnas fack Seko har genomfört visar att nio av tio arbetare på grund av trafiken är oroliga inför att arbete på väg. En majoritet tycker att alla eller de flesta trafikanterna är dåliga på att respektera dem. De anger att incidenter inträffar ofta eller flera gånger per år.

Kampanjer med paroller som ”Var rädd om mig, jag jobbar för dig” och ”Arbetar vi för dig eller är vi bara i vägen?” har ofta verkat leda till en viss förbättring – för en tid. Men så småningom har olyckorna, tillbuden och incidenterna ökat igen, när farterna och nonchalansen hos en del av trafikanterna åter tilltagit. Den höga farten är dubbelt farlig:

  • Den minskar tiden från det att förarna upptäcker vägarbetet tills de passerar.
  • Vid  en olycka blir följderna värre ju högre farten är.

Den alltför höga hastigheten vid arbetsplatserna är därför mycket viktig, den finns med i åtta av tio olyckor. Värsta exemplet är 164 km i timmen där det var 70! De som ligger högst ligger ofta på dubbla hastigheten. Det är fler som kör för fort, än de som kör enligt begränsningen.

Kontrollerande och lugnande

Förutsättningarna för vägbyggen har varierat genom åren. Vägarbetarna och deras fack förespråkar lösningen att leda trafiken förbi vägarbete på andra vägar, vilket också var vanligare förr. Men arbetarnas intressen av trygg arbetsmiljö står mot trafikanternas intresse av enkel framkomlighet utan omvägar – och mot boende som inte vill ha ökad trafik i sitt bostadsområde.

När man inte leder trafiken på andra vägar, kan man vidta trafikkontrollerande eller trafiklugnande åtgärder, eller kombinationer av dessa.

• Trafikkontrollerande åtgärder är exempelvis trafiklotsar som kör i täten för förbipasserande och rent fysiskt anger takten – dyrt men effektivt. Andra kontrollåtgärder är flaggvakter och tillfälliga
ljussignaler.

• Trafiklugnande åtgärder är olika former av skyltning, fartdämpande åtgärder som mobila gupp av olika slag och avsmalnande körfält.

Det finns också fysiska skydd mot påkörning, som tunga lastbilar. Nu kommer även elektroniska hjälpmedel. Förare möts av meddelandet ”du kör för fort” på digitala tavlor, när de överskrider hastighetsgränsen.

Man har genomfört försök med vibrerande armband som varnar vägarbetare för annalkande fordon som kör för fort.

Fler olyckor än man trodde

Trots alla ansträngningar inträffar olyckorna. Men de ansvariga har haft förvånansvärt dålig koll på omfattningen. Det visade en noggrannare undersökning av olyckorna under fem år, 2003-2007, som Vägverket genomförde. Man hittade hela 30 procent fler olyckor än de som man tidigare angivit. Och ändå tror man att det därutöver finns ett stort mörkertal, eftersom många olyckor inte blir registrerade som vägarbetsolyckor. Många olyckor rapporteras inte och rörligt vägarbete, som snöröjning, är inte med alls.

Antalet döda under de fem åren mer än fördubblades, från nio till tjugo, vid den mer noggranna genomgången. Av de döda var två vägarbetare. Eftersom det finns många gånger fler trafikanter än vägarbetare innebär det att risken för vägarbetare är mycket större än för trafikanterna.

Totalt var 1 440 personer inblandade i 635 olyckor. Vanligast var ”upphinnande-olyckor”,  där förare som höll hastighetsbegränsningen blev påkörda bakifrån av trafikanter som körde för fort. Näst vanligast var singelolyckor och där var skadorna värst.

Yrkestrafikanterna är överrepresenterade när det händer något: de utgör 10 procent av trafikanterna, men 25 procent av de olycksdrabbade.

De vägarbeten som är värst drabbade av incidenter och olyckor, enligt en sammanställning 2004, är vinterväghållning, vägmarkering, vägvakt och reparation av räcken.

Kunskapsbrister i fokus

I januari 2010 startade en ny stor satsning, där de största entreprenörerna på väg, som Skanska, NCC, Peab och Svevia (f d Vägverket produktion), samarbetar med facket och Vägverket (som i år gått upp Trafikverket).

En rad kontroller som Vägverket hade genomfört 2009 och tidigare visade att entreprenörerna alltför ofta inte följde de regler och överenskommelser om säkerheten i samband med vägarbete, som finns i upphandlingarna.

En viktig delorsak till den nya storsatsningen är ett EU-direktiv som ställer hårdare krav på arbetsmiljösamordnare mellan de olika aktörerna i ett vägarbete, och på att arbetsmiljöfrågorna ska komma in i ett tidigare skede.

I samband med den här nysatsningen konstaterade parterna att det finns bristande kunskaper om varför olyckorna inträffade och i vilken omfattning vägarbetare eller utrustning för vägarbete drabbades vid olyckan. Det finns ingen samordning mellan hur olika entreprenörer rapporterar olyckor. Incidenter med oskyddade trafikanter rapporteras inte.

Allt detta tar man nu itu med. Trafikverket genomför en förstudie om ett gemensamt inrapporteringssystem och företaget Vectura, som är sammanslagning av det som tidigare var ”Vägverket konsult” och ”Banverket projektering”, förbättrar systemen för att anmäla arbetsskador och rapportera tillbud.

Trafikverket satsar fyra miljoner kronor på att utveckla hjälpmedel för arbeten på vägarbetsplatser och Svevia fortsätter sitt påbörjade arbete med att utveckla elektroniska system för information och varning.

Skanska har tidigare arrangerat en årlig fokusvecka med aktiviteter inriktade på säkerhet vid arbete på väg – nu gör man en gemensam vecka tillsammans med Trafikverket, NCC, Peab och Svevia. Trafikverket tar initiativ till ett branschråd inom programmet ”Förnyelse i anläggningsbranschen”, som ska följa upp satsningarna och se om de får avsedda effekter.

”Fler omledningar ger störst resultat”

Björn Inge Björnberg, SEKOI satsningen ingår också att göra en genomgång av var och  hur man kan göra omledningar av trafiken. Så vägarbetarnas mångåriga krav tycks nu möta ett större gensvar. Detta glädjer Björn-Inge Björnberg, själv asfaltarbetare från början och nu förbundsombudsman på Seko:

– Fler omledningar av trafik är det som kommer att ge störst resultat för att minska antalet olyckor. Vid vägarbete på de största vägarna, Europavägarna, är det idag mycket enklare att göra omledningar jämfört med för 20-30 år sen, eftersom vi har byggt så många nya sträckningar och det finns de gamla vägarna att ta till.

– Vid minst tre fjärdedelar av sträckorna på de största vägarna går det praktiskt att göra omledningar, enligt bedömningar från våra skyddsombud. Det är bra att man gör den här kartläggningen, sen återstår det att i praktiken se till att också leda om trafiken oftare.

Björn-Inge Björnberg tycker att det pågående forskningsprojektet i Norrbotten är spännande och ser fram mot att få del av resultaten.

– Det är riktigt intressant att man tittar på nästan-olyckorna och djupdyker i incidenterna. Det är bra forskning, det är ett sätt att se in framtiden, för när trafiktrycket på vägnätet ökar är risken stor att incidenterna blir riktiga olyckor. Det är också jättebra att få kunskap om vilken utmärkning som får verklig effekt. Vi lägger ner enorma summor på fasta och rörliga utmärkningar, men vi vet för lite om vilket nytta de gör!